Riskanalys.

En presentation över ämnet: "Riskanalys."— Presentationens avskrift:

1 Riskanalys

2 Riskanalysmetoder Identifiering och kartläggning
Checklistor Kemikalielistning Detaljerad checklista Preliminär riskanalys (Grovanalys) ”Vad händer om?” analys Systematisk kartläggning och rankning Hazop Indexmetoder Kemikalier Relativ rankning Reaktivitetsindex Processer och kemikalier Mond index Dow Fire & Explosion index Dow Toxicity index Detaljerad kvalitativ och kvantitativ analys Felträdsanalys Händelseträdsanalys Mänsklig tillförlitlighetsanalys

3 Checklistor Listning av kemikalier Viktiga egenskaper:
Egenskaper för alla i processen ingående kemikalier tas fram Metoden kräver relativt liten erfarenhet. Kan användas på ett tidigt projektstadium, processutveckling eller förprojektering Viktiga egenskaper: Brännbarhet Flampunkt Brännbarhetsområde Antändningstemperatur Tändenergi Reaktivitet Temperatur och reaktionsvärme för spontana reaktioner Hastighet för snabba reaktioner (självsönderfall, explosion) Toxicitet Koncentration eller dos för akuta toxiska skador Hygieniska gränsvärden

4 Checklistor Detaljerade checklistor
Förslag enligt Kemikontoret (Bilaga B i boken) Fem checklistor vid olika tillfällen Projektering och processutveckling Konstruktion och byggnation Uppstart Drift Avstängning och nedmontering Första checklista har mycket detaljerade frågeställningar om kemikalier

5 Preliminär riskanalys
Grovanalys för identifiering och eventuellt eliminering av uppenbara riskkällor på projekteringsstadiet Kräver stor erfarenhet och är inte heltäckande Arbetsgång: Avgränsa processen eller processteget Identifiera och lista möjliga skadehändelser Identifiera möjliga orsaker till dessa skadehändelser Identifiera konsekvenserna av skadehändelserna Värdera sannolikheten för skadehändelserna enligt en tre- till sexgradig skala a) Värdera konsekvenserna enligt en tregradig skala b) Ge förslag till åtgärder

6 Exempel på frekvens- och konsekvensklasser
Frekvensklass Osannolik (< 1 gång per 1000 år) 1 gång per 100 – 1000 år Sannolik (1 gång per 10 – 100 år) 1 gång per 1 – 10 år Mycket sannolik (> 1 gång per år) Konsekvensklass Försumbar (ingen eller ringa skador) Farlig (mindre person-, miljö- eller egendomsskador) Allvarlig (betydande person-, miljö- eller egendomsskador) (1X)

7 HazOp (risk- och tillförlitlighetsanalys)
Sytematisk metod för kartläggning av avvikelser i processen och förslag till åtgärder. Avvikelser i processen härleds med ledord. Populär inom industrin, detaljprojektering och ändringsarbeten Arbetsgång: Välj en analyspunkt i processen Definiera normaltillstånd/funktion i punkten Välj en processparameter i punkten Härled avvikelse genom att kombinera processparametern med ett ledord Ta reda på möjliga orsaker till avvikelsen Uppskatta konsekvenserna Föreslå åtgärd Härled ny avvikelse (gå till 4) Välj ny processparameter (gå till 3) Välj ny analyspunkt (gå till 1)

8 Ledord för HazOp Ledord Betydelse
Nej, inte, inget Avsedd funktion uteblir Mer, högre Kvantitativ ökning Mindre, lägre Kvantitativ minskning Dessutom Kvalitativ ökning Del av, delvis Kvalitativ minskning Motsatt Omkastad funktion I stället för Funktion ersätts med annan

9 Exempel HazOp Exempel på härledning av avvikelser för processparametern flöde av komponenten A genom ett rör Inget flöde av A Flödet av A överstiger dimensionering Flödet av A understiger dimensionering Flödet består av A och något annat Endast vissa av komponenterna i A transporteras Omkastad flödesriktning Flöde av andra komponenter än A (2X)

10 En felträdsanalys kan bestå av tre konsekutiva delsteg
Logiskt diagram (felträd) för beskrivning av ett skadeförlopp Identifiering av s.k. minimala snitt (Minimal Cut Sets – MCS) Sannolikhets- felfrekvensberäkningar

11 Felträdet Felträdet utgår från ett tillstånd som utgörs av en skadehändelse som kan leda till en allvarlig konsekvens. Detta kallas topphändelse! Därefter härleds alla tänkbara utlösande händelser och påkallade händelser. Dessa utgör bashändelser i diagrammet (3X)

12 Hur välja bashändelser?
Välj finstruktur eller grovstruktur Pump havererar Temperaturreglering havererar Operatörsfel Temperaturlarm trasigt Nödkylning fungerar ej

13 Minimala snitt (MCS) Bakgrund: Ett stort antal kombinationer av bashändelser kan leda till topphändelsen. Hur skall man strukturera detta? Ett snitt (CS) är en kombination av bashändelser som leder till topphändelsen Ett minimalt snitt (MCS) är ett minimalt antal bashändelser som leder till topphändelsen

14 Elimineringsregler Följande regler skall användas för att göra om alla CS till motsvarande MCS Om en bashändelse (siffra) förekommer mer än en gång, stryk övriga. Ex: CS = 1,1,2,3,5,5 ger MCS = 1,2,3,5 Stryk alla överordnade (redundanta) snitt. Ex: CS1 = 1,2,3 och CS2 = 1,2 ger bara MCS = 1, (1X)

15 Tolkning av MCS Alla MCS ger de kombinationer av bashändelser som kan leda till topphändelsen, i exemplet 6 stycken. Om inga sannolikhetsdata eller felfrekvensdata finns, kan en god riskbedömning göras, för att avgöra vilken/vilka utlösande händelser eller felhandlanden man bör fokusera sig mot Följande rankningsregler gäller: Antal bashändelser: Ju färre ingående bashändelser i ett MCS, desto större sannolikhet att topphändelsen inträffar Typ av bashändelse: Sannolikheten sjunker enligt följande lista: Mänskligt fel Fel i aktiv komponent (pump, instrument, etc.) Fel i passiv komponent (tank, etc.)

16 Exemplifiering av reglerna
Alla MCS innehåller två bashändelser, första regeln rankar således alla MCS lika MCS1 och MCS2 innehåller vars ett mänskligt felhandlande och vars ett fel på aktiv komponent. Således sannolikast enligt regel 2 eftersom övriga MCS innehåller fel på två aktiva komponenter,

17 Generellt för fler bashändelser
Med två bashändelser rankar man enligt följande serie med fallande sannolikhet Mänskligt & Mänskligt Mänskligt & Aktivt Mänskligt & Passivt Aktivt & Aktivt Aktivt & Passivt Passivt & Passivt Fler än två bashändelser kan leda till knepigheter

18 Kvantitativ beräkning
Beräkna felfrekvensen för topphändelsen och därefter sannolikheten att topphändelsen inträffar under en viss driftperiod. Tumregel för feldata: Kontinuerliga komponenter har felfrekvenser och intermittenta har sannolikheter Metoder Succesiv eliminering Med hjälp av MCS (1X)