Vikingatiden tar slut…

En presentation över ämnet: "Vikingatiden tar slut…"— Presentationens avskrift:

1 Vikingatiden tar slut…
När slutar vikingatiden i Norden? Vad kommer efter vikingatiden? Varför slutar vikingatiden?

2 Från ättesamhälle till kungamakt
Vad innebar vikingarnas ättesamhälle? Kyrkan tyckte inte om blodshämnd – stred mot den kristna tron. Kungar och kyrkan samarbetar för att minska ätternas makt. Det gick långsamt för Sverige att få en stark kungamakt.

3 Mora stenar Vad gjorde man där?!
En mil sydost om Uppsala fanns en äng som kallades Mora äng. En stor sten med 12 mindre stenar runt om – Mora stenar. Finns 4 stenar kvar idag. Vad gjorde man där?!

4 En kung blir vald Enligt sägen lyfts den valda kungen upp på den stora stenen för att bli beskådad av alla på ängen. En mindre sten placeras på den stora stenen, Mora sten, och ligger där under regeringstiden. När en ny kung blir vald placeras stenen vid sidan av Mora sten – minnessten. (se förra bilden)

5 Eriksgatan Kungen måste resa runt till de viktigaste landskapen för att träffa invånarna där. Eriksgatan var en smal väg som sträckte sig genom 7 landskap. Från Uppsala i Uppland – Södermanland – Östergötland – Småland – Västergötland – Närke – Västmanland – Uppsala. Träffa folk på tingsplatserna – svor att följa lagen och bli en god kung. Kröntes i Uppsala av ärkebiskopen.

6 Landskapslagarna och tinget
I början hade alla landskap egna lagar – landskapslagar. Äldsta nedskrivna lagen – Västgötalagen. Tinget – dömde brottslingar och utdelade straff. Minst en gång om året. Leddes av lagmannen – fick lära sig alla lagar utantill, liknade verser. Lagmannen beskrev brottet och talade om hur brottslingen skulle straffas. Stulit husdjur = hängning.

7 De första rikslagarna I mitten på 1200-talet levde en man som hette Birger Jarl. Kungens närmsta man – mycket mäktig. Ville ha lagar som gällde för hela riket. Stiftade 4 lagar: Lagarna om kvinnofrid, hemfrid, kyrkofrid och tingsfrid. Kvinnofrid = Ingen fick våldta en kvinna eller röva bort henne från hennes föräldrar eller man. Kyrkofrid= Inte slåss eller på annat sätt störa friden i kyrkan. Hemfrid = Ingen fick bryta sig in i någon annans hem. Tingsfrid = Inte strida med vapen på tinget. Inte anfalla eller hindra någon på väg till tinget.

8 Rikslagarna Den som bröt mot fridslag dömdes ofta till fredlöshet.
Fredlös = Vem som helst har rätt att döda den fredlöse utan att få straff. Fridslagar = de första rikslagarna. Först år 1350 upphör landskapslagarna att gälla och rikslagar används i hela riket.

9 Hårda straff Fanns inga fängelser. Böter var ett vanligt staff.
Många var fattiga – tog lång tid att arbeta ihop sina böter. Kungen tog en del av böterna, resten gick till den som man skadat. Stöld var ett allvarligt brott. Straff för stöld = ”hugg och hängning, till dråp och död” (landskapslagarna), eller böter eller avskurna öron.

10 Olika straff för samma brott
Olika mycket böter beroende på vem man hade mördat. Svensk = 13 mark, tysk eller engelsman = 6 mark. Den som hade till yrke att hänga, piska eller skära öronen av folk kallades bödel. Folk såg ner på bödeln. En person som ofta själv varit dömd för brott.

11 Finland blir en del av Sverige
Många svenskar flyttade till Finland. Missionärer förbjöd finnarna att tro på sina gamla gudar. Våldsamma strider. Många blev kristna men då blev det uppror. De icke-kristna brände ner kyrkor och dödade kristna. Påven tillät Birger Jarl att sända sin här till Finland och hjälpa de kristna. Välja mellan att dö eller bli låta döpa sig. Birger Jarl bestämde att Finland skulle tillhöra Sverige.

12 Adel, präster, borgare och bönder
Människor delades in i 4 grupper: ”de fyra stånden”. Kungen söker stöd från de olika stånden, speciellt från adeln och prästerna. Halva Sveriges befolkning fick inte tillhöra något stånd, ex pigor och drängar. Inget att säga till om.

13 Adeln Rikaste och mäktigaste bönderna.
Kung Magnus (son till Birger Jarl) behövde hjälp med krigsutrustning. Storbönderna hjälpte till att betala och blev frälsta från skatt = frälsemän. Frälsemän kallas senare för adel. Föds in i adeln. Ägde stora åkermarker och ibland hundratals gårdar. Bönderna arrenderar – adeln allt rikare.

14 Prästerna Bönderna utsåg själva sin präst.
Skulle godkännas av biskopen som bestämde över alla präster. Många pojkar uppfostrades till präster redan som barn. Måste fortsätta vara präst livet ut. Kyrkans högsta ledare = påven. Bodde i Rom i Italien. Kyrkan var mäktig – kungen ville hålla sig vän med kyrkan, påven och biskoparna. Kyrkan betalade inte skatt – tog in skatt. Fick många gåvor av adelsmän och kungar, Kyrkan blev rik och mäktig – och ägde mycket jordbruk. Bönderna arrenderade. Vanliga präster levde i byarna som vanligt folk.

15 Borgarna Köpmän och hantverkare. Bodde i städerna.
Hantverkarna tillverkade varor – skor, verktyg, smycken mm. Köpmännen handlade med varor. Köpte tex järn från gruvorna och kött, skinn och säd från bönderna. Sålde vidare varorna till borgare och bönder i Sverige och utomlands. Saltet köptes från Tyskland.

16 Bönderna Störst av de fyra stånden. Levde på det jorden gav.
Under medeltiden minskade böndernas makt. Kungen, adeln och kyrkan blev istället allt mäktigare. Behövde betala de högsta skatterna till kyrkan. Betalade också ofta skatt till kungen. Betalade arrende till adeln för att bruka deras mark.

17 Byn och åkrar Små byar, 5-10 familjer.
I närheten av en å eller sjö för att få vatten till djur och människor. Vattnet var en viktigt förbindelse mellan byar och städer. Marken delades rättvist mellan bönderna. Åkrarna låg utanför byn och var uppdelade i långa smala tegar. Varje bonde fick en bit som var bördig, en bit som var mager och en bit som gav dålig skörd. Tegskifte!

18 Åkrar Runt åkrarna byggdes gärdesgårdar eller staket. Varför?
Korna, fåren eller grisarna skulle inte äta upp säden eller trampa ner den. Odlade bara hälften av åkermarken varje år – resten låg i träda. Djuren betade på trädan, gav gjorden gödsel. Bra skörd nästa år. Odlades mest korn till mjöl och öl.

19 Allmänningen Bortom åkrarna låg ängar med gräs åt djuren.
Ägdes denna mark gemensamt kallades den för allmänningen. Bönderna delade upp det slagna höet mellan sig, sparades till vintern. Efter slåttern betade djuren på ängarna.

20 Skogen Längst bort tog skogen vid, nästan alltid allmänning.
Betesmark på sommaren, bokollon och ekollon till grisarna. Skogen gav virke till byggnader, möbler, redskap och ved. I skogen jagade man hare, ekorre, skogsfågel och älg. Bönderna skaffade ny åker genom svedja mark i skogen. Röjde bort träd och stubbar och tände sedan eld på marken = svedjade den. Ett tjockt lager aska gav näring, man odlade säd första året. Andra året odlades rovor och tredje året var näringen slut = betesmark.

21 Kyrkan Ingen fick ha någon annan religion än kristendomen.
Alla skulle tro på Gud, Jesus och helgonen. Bad ofta till Jesus mamma Maria. Finns många bilder och skulpturer av henne i kyrkorna. Kyrkan = gemensam samlingsplats för människor i bygden. På söndagarna skulle alla gå i kyrkan. Att bygga en kyrka var dyrt. Bönderna i grannbyarna slog sig ihop och byggde en gemensam kyrka. Byggdes i trä eller murades ihop av tunga stenblock – kunde ta flera år. En stolthet för bygden!

22 Prästen De första prästerna i Sverige var också vanliga bönder.
En del av sin lön fick han av bönderna i byn, resten fick han arbeta ihop själv. En betydelsefull person. Skulle hjälpa bönderna att be för goda skördar. Skulle också be för att slippa sjukdom och olycka. Om byborna drabbades av olycka kunde prästen få det svårt. Många tyckte att han var ansvarig för det onda som hänt – hade nog inte bett tillräckligt mycket tyckte folk.

23 Biskopen Sveriges socknar var hopslagna till större områden – kallades stift. 6 stift i hela landet. Ett par 100 socknar i varje stift. Biskopen bestämde över alla prästerna i stiftet. Han godkände dem och vigde dem till präst. Han kontrollerade att prästerna skötte sitt arbete. 3 kännetecken = bröstkorset, kräklan (staven) och mitran (biskopshatten). Bodde i ett stort hus med många tjänare. Hade egna beväpnade män. Yttersta tecknet på makt var domkyrkan – stor som ett slott och utsmyckad med dyrbara målningar och fönster. Mäktigaste domkyrkorna låg i Linköping, Uppsala, Skara och Strängnäs. Mäktigaste biskopen var ärkebiskopen i Uppsala. De andra biskoparnas ledare, han krönte kungen.

24 Heliga Birgitta Första svensk att bli känd över hela Europa.
Föddes år 1303 väster om Norrtälje. Fick en uppenbarelse en natt när hon var 7 år gammal. Hon såg Jesus mor Maria med en krona i handen, hon frågade om Birgitta ville ha kronan, Birgitta svarade ja. När Birgitta var 13 år tvingades hon gifta sig med 18-årige Ulf Gudmarsson, son till en rik lagman. Birgitta ville hellre bli nunna men fick inte det. Flyttade till Ulvåsa i Östergötland när hon var 18 år. Bodde med Ulf i 27 år i Ulvåsa, fick ett gott liv tillsammans med 8 barn varav 2 dog dom små. När hon var 41 år dog Ulf, hon flyttade då till ett hus intill Alvastra kloster.

25 Uppenbarelserna Birgitta får en ny uppenbarelse. Hon ser ett starkt ljus och hör en röst som säger att hon ska bli Guds sändebud. Får den ena uppenbarelsen efter den andra. En dag när hon red vid Vadstena gård uppenbarar sig Kristus för henne – han sa att hon skulle grunda ett kloster. Birgitta vill grunda ett kloster i Vadstena men måste ha pengar, tillstånd från kungen och tillstånd från påven i Rom. När Birgitta var 47 år beger hon sig till Rom. Påven har flyttat till Frankrike när hon kommer fram. Birgitta tycker påven gjort fel – vägrar att åka till Frankrike utan väntar i Rom. Fick träffa påven efter 17 års väntan och många brev. Fick tillstånd att bygga klostret – skickar bud till Sverige och meddelar att klostret kan börja byggas. Birgitta ville göra en pilgrimsresa innan hon återvände till Sverige. Reser till Jesu grav i Jerusalem – en mycket helig plats. 70 år gammal blir hon sjuk och dör i Rom. Fick aldrig se sitt kloster i Vadstena!

26 I klostret De första byggdes på 1100-talet i Sverige.
Levde enbart för Gud och sina medmänniskor. Munkar och nunnor – olika kloster. Fick inte äga något, inte gifta sig. Abboten eller abbedissan bestämde i klostret. Som ett litet samhälle de byggt upp själva: sovsal, gästrum, kök, sjukhus, verkstäder, bibliotek och en trädgård där man odlade kryddväxter och grönsaker. Viktigaste byggnad – kyrkan. Firade gudtjänst 8 gånger per dag! Väcks halv 4 – gudtjänst. Klockan 8 – frukost. Intas under tystnad. Överbliven mat ges till fattiga. Arbetade hårt under dagen – handarbete, ta hand om sjuka, skriva böcker, laga mat mm. Gick och la sig kockan åtta – tyst. Se bild på sida 57 i boken.

27 Adeln Slutet av 1300-talet bygger de rikaste adelsmännen borgar.
Skydd mot andra adelsmän och fiender från andra länder. Glimmingehus i Skåne – bäst bevarade borgen i Norden. 26 meter hög, 2½ meter tjocka väggar, vallgrav. Dragigt och kallt – bodde mest i trähus innanför vallgraven. Gluggar i murarna – skjuta armborst mot fiender. Adelspojkar fostrades till krigare. Skickat till annan adelsfamilj vid 7 års ålder, tränas hårt till krigare och att vara artig. Adelsflickorna lär sig dansa, sjunga, spela, väva, sy och ta hand om hushållet. Giftasmogen vid 15 år, föräldrarna bestämmer make. Pappan bestämmer över dottern, sedan mannen. Kvinnan blir myndig som änka.

28 Kung Magnus ”Ladulås” Birger Jarls son. Blir kung år 1275.
Förbjöd våldgästning – adelsmännen blev tvungna at betala för den mat och dryck den tog av en bonde. ”Satte lås på bondens lada”. Startade något som hette ”rådet”. Rådet bestod av förnäma adelsmän och biskopar. De skulle hjälpa kungen att fatta kloka beslut. Bönder och borgare ansågs inte kloka nog att vara med. Alla kungar lät bygga slott på flera håll i Sverige, dä bodde kungen när han reste runt. Hade knektar att försvara honom på varje slott. På varje slott fanns en fogde som bestämde över knektarna. Ofta avskydd av folket eftersom han drev in skatten.

29 Kung Birger & Nyköpings gästabud
När Magnus Ladulås dog år 1290, blev hans äldste son Birger kung. Bröderna Valdemar och Erik tyckte inte om detta utan ville själva bli kungar! Kung Birger fick besök av sina bröder som hade sina knektar och betjänter med sig till Håtuna gård. Valdemar och Erik var vänliga till en början… På natten lät bröderna sina knektar överrumpla kungen och drottningen och tvingade dem att dela riket i tre delar, en till varje broder. Flera år efter Håtunaleken bjuder kungen in sina bröder till fest på Nyköpings slott. Birger bjöd på god mat och bröderna trodde de var förlåtna… Man kallar den stora festen för Nyköpings gästabud. På natten överfaller kungens knektar de två bröderna och låser in dem i ett fångtorn. Birger kastar nyckeln till fångtornet i Nyköpingsån. Birger blir åter kung över hela Sverige. Valdemar och Erik hade många vänner, de gjorde uppror mot kung Birger. Efter långa och hårda strider intar vännerna slottet, men då är bröderna redan döda. Kung Birger tvingas fly till Danmark. Den nya kungen blir Eriks treårige son: Magnus Eriksson. Magnus Eriksson är mest känd för de nya lagar som han införde. Dessutom avskaffade han träldomen.

30 Medeltidens städer I staden samlades skickliga hantverkare och köpmän från både Sverige och andra länder. Bara i staden det var tillåtet att arbeta med hantverk och handel. Köpmän och hantverkare är borgare och äger de flesta av husen i staden. Långt ifrån alla i staden var borgare. Några var lärlingar och gesäller – de arbetade hos hantverkarna och tillhörde inget stånd. Andra var pigor och drängar åt borgarna. Många var fattiga, fattigast var föräldralösa barn och handikappade. Munkar och nunnor försökte hjälpa de fattiga och bedriva skola och sjukhus.

31 Borgmästaren och rådet
Borgmästaren styrde i staden. Borgmästaren hade ett råd som skulle hjälpa honom att styra staden. Rådet samlades i rådhuset som låg vid stadens torg. Övriga invånare hade inget att säga till om!

32 Mer om staden Små städer jämfört med idag.
Mer än 1000 invånare räknades som en stor stad. Visby var Sveriges största stad – 7000 invånare. Byggde vid flodmynningar och havsvikar där det var bra att anlägga hamnar. Byggde ofta en mur för att visa var stadsgränsen gick och för att skydda staden. Mitt i staden låg torget och den viktiga marknaden. Här såldes och köptes mat och saker, Stadsborna slängde ut sitt avfall på gatorna. Pottor tömdes och gammal mat kastades ut genom fönstret. Råttor samlades och det luktade illa! Stadens brunnar förorenades lätt vilket ledde till sjukdomar.

33 Hantverkare och skråväsen
En hantverkare tillverkar saker med sina händer. Har sin verkstad och affär i samma rum = hantverkarboden. Utanför hänger en skylt som visar vilken sorts hantverkare som jobbar där. En bild eftersom många inte kan läsa. Måste tillhöra ett skrå, en sorts förening där bara en viss sorts hantverkare får vara med. Skrået bestämmer hur mycket en vara får kosta. Ser också till att ingen gör dåliga saker eller fuskar. Skrået bestämmer också hur många hantverkare det får finnas i föreningen. Bara mästare som får vara medlem. Lärlingen jobbar redan som barn hos mästaren, får mat och husrum i lön. Blir gesäll efter ett par år och får då också lön men svårare uppgifter. Gesällen kan göra ett prov och bli mästare

34 Hansan och handeln Tyska köpmän tog över stor del av handeln kring Östersjön efter vikingarna. Tyskarna bildade ett förbund – Hansan. Varje handelsman inom Hansan fick specialisera sig på någon del av handeln. (Tex: sälja salt, äga lagerhus, sälja tyg). Ägde stora magasin i Norden av förvara varorna i. Förvarade alla varor i tunnor. Järn och koppar var en viktigt svensk handelsvara, togs från gruvor i Dalarna och Västmanland. Hansan tjänade mycket pengar och hade mycket makt. Förbundets män ägde de flesta husen i Hamburg, Lubeck, Rockstock, Riga och Visby, Hansan hade egna soldater – blev mäktigare än kungarna i Norden! I Stockholm var hälften av invånarna tyskar!

35 Visby Östersjöns rikaste stad.
Låg centralt i Östersjön och hade en utmärkt hamn. Borgarna i staden kunde bli rika på handeln. Bönderna klagade, borgarna hade tagit över staden och böndernas handel gick sämre. De som tjänade mest var tyska handelsmän. Stadsborna byggde en mur runt staden för de var rädda för böndernas ilska. Men det största hotet kom inte från bönderna utan från Danmarks kung Valdemar som kom till Visby år 1361…

36 Striden vid Visby Kung Valdemar från Danmark kommer till Visby år 1361 tillsammans med en stor armé. En stor strid och nästan 2000 gotländska bönder dödas. När danskarna besegrat bönderna öppnar stadsborna portarna och danskarna marscherar in i Visby. Borgarna sägs behöva betala 3 tunnor med silver för att inte staden ska brännas ner. De danska knektarna fortsätter plundra byar på Gotland. Valdemar bestämmer att Gotland ska bli danskt. Valdemar lämnar kvar knektar och en fogde som ser till att folket betalar skatt. Gotland förblir danskt i flera hundra år.

37 Kalmarunionen 1389 väljs Danmarks och Norges drottning, Margareta, till drottning även i Sverige. Margaretas dröm är att förena Norden till det största riket i Europa. Hon får adel, präster, borgare och bönder med sig. 1397 samlar hon Nordens högsta herrar till ett möte i Kalmar där hennes fosterson Erik av Pommern krönts till kung. De tre länderna ska styras av en kung men ha egna lagar. Så bildas Kalmarunionen. Margareta styr Kalmarunionen till sin död 1412, då tar Erik över. En union är ett förbund mellan flera länder.

38 Unionspartiet och Sturepartiet
Många svenskar var missnöjda med Erik av Pommern eftersom han tog in utländska fogdar i Sverige och inte lyssnade på svenskarna. Erik avsätts som kung i Sverige och ett par år senare även i de andra länderna. Under nästan hela 1400-talet är det strider mellan Unionspartiet, som ville behålla unionen, och Sturepartiet, som ville att Sverige skulle vara mer självständigt. Ledare för Sturepartiet var Sten Sture den äldre. Han styrde Sverige under nästan 30 år. I början av 1500-talet väljs Sten Sture den yngre till riksföreståndare. Hans farliga motståndare är ärkebiskop Gustav Trolle som tillhör unionspartiet.

39 Stockholms blodbad Läs om vad som hände med Sten Sture den yngre och ärkebiskop Trolle på sidorna i boken.