Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin

En presentation över ämnet: "Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin"— Presentationens avskrift:

1 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin
Patientperspektivet Befolkningsperspektivet INDIKATORER FÖR HÄLSOFRÄMJANDE & SJUKDOMSFÖREBYGGANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och lednings- perspektivet Medarbetarperspektivet Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin

2 DATAKÄLLOR Vården i siffror Nationella patientenkäten Vårdbarometern
Hälsa på lika villkor Nationella kvalitetsregister Nationell Primärvårdskvalitet

3 TYP AV INDIKATOR Struktur Process Resultat Bakgrund

4 Sjukdomsförebyggande
Indikatorer Sjukdomsförebyggande Levnadsvanor Generellt Samtliga levnadsvanor Övervikt/fetma Specifikt Tobak Alkohol Fysisk Aktivitet Matvanor Övrigt Vaccinationer Screening Hälsofrämjande Delaktighet Information & Kunskap Hälsolitteracitet Bemötande

5 Indikatorer Datakällor Sjukdomsförebyggande Hälsofrämjande
hälso- och sjukvård Vården i siffror Levnadsvaneindikatorer (fetma, fysisk aktivitet, tobak, alkohol) Förtroende och patienterfarenheter. Sekundärprevention Vaccinationer & Screening Nationella patientenkäten Tilläggsfråga Helhetsintryck om levnadsvanor diskuterats. Emotionellt stöd Delaktighet & involvering Respekt & bemötande Kontinuitet & koordinering Information & kunskap Vårdbarometern Attityder till hälso- och sjukvårdens levnadsvanearbete. Förtroende för hälso- och sjukvården Hälsa på lika villkor Levnadsvanornas fördelning i befolkningen. Olika typer/grader av behov av hälsofrämjande insatser? Nationella kvalitetsregister Varierar mellan olika register. Nationell primärvårdskvalitet Levnadsvaneindikatorer kopplade till kronisk sjukdom. Kontinuitet Indikatorerna är korrelerade till den nationella informationsspecifikationen. Samverkan

6 Indikatorer om levnadsvanor
Finns i någon form i samtliga datakällor, oftast uppdelat per levnadsvana.

7 Indikatorer om levnadsvanor i Vårdbarometern
Om du skulle vilja förändra dina levnadsvanor vilket intresse skulle du ha för att använda självhjälpsprogram via Internet? Det är positivt om läkare eller annan vårdpersonal diskuterar mina levnadsvanor med mig, t.ex. kost, motion, tobak och alkohol. Om motion och bättre kostvanor ger lika bra, eller till och med bättre effekt, än läkemedelsbehandling tycker jag att hälso- och sjukvården ska stödja mig att ändra mina levnadsvanor istället för att skriva ut läkemedel.

8 Antal av genomgångna kvalitetsregister (79st) som har någon indikator om:
Tobak 28 Alkohol 10 Fysisk aktivitet 9 Matvanor 2

9 Indikatorer i Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Bakgrundsindikatorer Utvecklingsindikatorer - Processmått - Resultatmått

10 NDPi Nationella programmet för datainsamling

11 Tobak Typ Indikator Källa Bakgrund
Indikatorer som stämmer helt/delvis med NR HLV, BOA, Luftvägsregistren, Sömnapné Icke rökare vid diabetes. Primärvård. Vården i siffror - NDR Tobaksvanor under graviditet (Rökning v32) Vården i siffror - Medicinska födelseregistret, Graviditetsregistret Andra formuleringar på indikatorer kring rökning Swedeheart, RiksSvikt, NDR, Lungcancerregistret, Hjärntumör, PsoReg, Amputation & Protes, Esofagus- & Ventrikelca, SRQ, Swedevox, PIDcare, Swedcon, Sedvasc, ÖNH, PsykosR, BUSA Riksstroke, Swespine, Pankreas/periamp, Infektion Registrering av tobaksbruk hos personer med kronisk sjukdom NPK Icke-rökare bland personer med kronisk sjukdom Rökning i barnets hemmiljö? Barnhälsovårdsregistret Inför vissa operationer är det viktigt med rökuppehåll för att minska risken för komplikationer. Tycker du att sjukvården i dessa fall ska kunna kräva detta? Vårdbarometern

12 Tobak Typ Indikator Källa Process
Diskuterade läkaren eller någon annan ur personalen någon av följande levnadsvanor med dig? Tobaksvanor NPE+ Rådgivande samtal om tobaksbruk PsykosR Kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk Information till rökare om rökstopp? Riksstroke Rökavvänjning Luftvägsregistren Rökavvänjningsmedel Dagligrökare med kronisk sjukdom som fått rökavvänjning/erbjudits åtgärd NPK Resultat Rökstopp efter hjärtinfarkt månader Vården i siffror - Swedeheart Rökstopp efter stroke Vården i siffror - Riksstroke Personer med kronisk sjukdom som efter tobaksrådgivning slutat röka

13 Alkohol Typ Indikator Källa Bakgrund
Screening av riskbruk av alkohol under graviditet (AUDIT) Vården i siffror - Graviditetsregistret Indikatorer som i princip stämmer med nationella riktlinjer/AUDIT HLV, Graviditetsregistret, Bipolär, SBR-Beroende, PsykosR Andra formuleringar på indikator kring alkoholbruk RiksSvikt, Infektion, PsoReg, Rättspsyk, ECT, RiksÄt Process Diskuterade läkaren eller någon annan ur personalen någon av följande levnadsvanor med dig? Alkoholvanor NPE+ Rådgivande samtal om alkoholvanor senaste 12 mån PsykosR Kvalificerat rådgivande samtal om alkoholvanor senaste 12 mån Tidigare vårdad för alkoholproblem SBR-Beroende

14 Fysisk aktivitet Typ Indikator Källa Bakgrund
Indikatorer som stämmer helt/delvis med NR Vården i siffror - NDR, BOA, Luftvägsregistren, NPK, HLV Fysisk aktivitet vid diabetes. Primärvård. 30 minuter promenad eller motsvarande. Aldrig/< 1 ggr per vecka/Regelbundet 1-2 ggr per vecka/Regelbundet 3-5 ggr per vecka/Dagligen Vården i siffror - NDR Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk träning som får dig att bli andfådd, t.ex. löpning, motionsgymnastik eller bollsport 1=0 minuter/ingen tid, 2=mindre än 30 minuter, 3=30-60 minuter, 4=60-90 minuter, 5= minuter, 6=mer än 120 minuter BOA Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel promenader, cykling eller trädgårdsarbete? Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången) 1=0 minuter/ingen tid, 2=mindre än 30 minuter, 3=30-60 minuter, 4=60-90 minuter, 5= minuter, 6= minuter, 7=mer än 300 minuter KOL, fysisk aktivitet Antal dagar/vecka som patienten varit fysiskt aktiv minst 30 minuter. Luftvägsregistren Registrering av fysisk aktivitet hos personer med kronisk sjukdom NPK Tillräcklig fysisk aktivitet hos personer med kronisk sjukdom Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt på fritiden under de senaste 12 månaderna? Fysiskt aktiv minst 30 min/dag, Fysiskt aktiv minst 60 min/dag, Stillasittande fritid HLV Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter som får dig att bli varm? Andra formuleringar på indikatorer kring fysisk aktivitet Rikssvikt, BOA, Rikssår, Swedcon, BPSD, CPUP Jämfört med andra i din ålder anser du att du är 1=mycket mindre fysiskt aktiv, 2=något mindre fysiskt aktiv, 3=ungefär lika fysiskt aktiv, 4=något mer fysiskt aktiv, 5=mycket mer fysiskt aktiv Ange om patienten deltar i någon form av organiserad fysisk träning Nej / Ja / Okänt Rikssvikt Hur lång tid är patienten fysiskt aktiv per vecka? (minst måttlig intensitet) 1=1 timme eller mer/dag | 2=Minst 30 min/dag | 3=< 1 timme/vecka | 4=1-2 timmar/vecka | 5=3-4 timmar/vecka | 6=5-6 timmar/vecka | 7=Inte alls | 8=Okänd Swedcon Fysisk aktivitet vid BPSD Fritext samt antal tillfällen/vecka BPSD Har personen sedan föregående bedömningstillfälle aktivt deltagit och utfört fysiska fritidsaktiviteter?, Hur ofta , typ av aktivitet. Nej / Ja … CPUP

15 Fysisk aktivitet Typ Indikator Källa Process
Fysiskt träningsprogram efter hjärtinfarkt 6-10 veckor Vården i siffror – Swedeheart Fysiskt träningsprogram efter hjärtinfarkt månader Vården i siffror - Swedeheart Diskuterade läkaren eller någon annan ur personalen någon av följande levnadsvanor med dig? Motionsvanor NPE+ Fysisk aktivitet på recept vid diabetes (ja/nej/okänt) NDR Har patienten fått information om anpassad fysisk träning BOA Fysisk aktivitet, tränings råd, vid KOL. Luftvägsregistren KOL/astma-relaterad kontakt med sjukgymnast senaste 12 månaderna. Gruppträning med sjukgymnast? Swedcon Indivduell sjukgymnastisk träning Antal träningspass/vecka SPOQ Personer med kronisk sjukdom med otillräcklig fysisk aktivitet som fått rådgivning om fysisk aktivitet/FaR/erbjudits åtgärd NPK, Rådgivning kring fysisk aktivitet PsykosR Kvalificerad rådgivning kring fysisk aktivitet Resultat Personer med kronisk sjukdom som efter rådgivning har uppnått tillräcklig fysisk aktivitet NPK

16 Matvanor Typ Indikator Källa Bakgrund Kostordning; 3 mål/dag
Källa Bakgrund Kostordning; 3 mål/dag ja/nej/okänt NDR Kostindex: Swedeheart/Sephia 1. Hur ofta äter du grönsaker och/eller rotfrukter (färska, frysta eller tillagade)? Två gånger per dag eller oftare En gång per dag / Några gånger i veckan / En gång i veckan eller mer sällan HLV (andra alternativ) 2. Hur ofta äter du frukt och/eller bär (färska, frysta, konserverade, juice etc.)? Två gånger per dag eller oftare / En gång per dag / Några gånger i veckan / En gång i veckan eller mer sällan 3. Hur ofta äter du fisk eller skaldjur som huvudrätt, i sallad eller som pålägg? Tre gånger i veckan eller oftare / Två gånger i veckan / En gång i veckan / Några gånger i månaden eller mer sällan 4. Hur ofta äter du kaffebröd, choklad/godis, chips eller läsk/saft Process Kostrådgivning senaste 12 månaderna PsykosR Kvalificerad kostrådgivning senaste 12 månaderna

17 Övervikt & Fetma Typ Indikator Källa Bakgrund Vikt, BMI
Finns i flertalet källor/register Fetma vid diabetes. Primärvård. Vården i siffror - NDR Bukomfång/Midja SRQ (Reuma), BORIS, SoReg, Luftvägsregistren, PsoReg Bukhöjd SRQ Bukfetma Midja/Höft kvot BORIS Andel av patienter med diagnos artros där mätning av vikt/BMI gjorts NPK Process Diskuterade läkaren eller någon annan ur personalen någon av följande levnadsvanor med dig? Matvanor NPE+ Har patienten fått råd om viktreduktion BOA Dietistkontakt (rek vid BMI>30) Luftvägsregistren Preoperativ viktskola SoReg (obesitaskirurgi) Vårdinsats viktreduktion Sömnapné Typ av viktreducerande vårdinsats (kirurgisk/konservativ) Resultat Har patienten fullföljt behandling? BORIS (barnobesitas) Orsaker till att behandlingen avbrutits

18 Andra Sjukdomsförebyggande indikatorer
Vaccinationer (ex luftvägsregistren, Swedevox) Screening (ex bröstcancerregistret) Senior alert risk för fall risk för undernäring risk för trycksår munhälsa

19 Hälsofrämjande indikatorer i NPE
Delaktighet & involvering Diskuterade du och läkaren vad du själv kan göra för att förbättra din hälsa? Gav läkaren din familj/vårdnadshavare eller närstående den information de önskade? Gjorde läkaren dig delaktig i besluten beträffande din vård/behandling? Hade du önskat att du blivit mer delaktig i besluten beträffande din vård/behandling? Tog läkaren hänsyn till dina egna erfarenheter av din sjukdom/ditt hälsotillstånd? Respekt & bemötande Bemötte läkaren dig med medkänsla och omsorg? Kände du dig bemött med respekt och värdighet oavsett: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder? Om du ställde frågor till personalen, svarade personalen med medkänsla och engagemang? Om personalen pratade med varandra om dig, kände du dig delaktig i samtalet? Information & kunskap Fick du tillräckligt med information om: behandlingen Fick du tillräckligt med information om: medicinering och eventuella biverkningar Fick du tillräckligt med information om: varningssignaler att vara uppmärksam på beträffande din sjukdom/ditt hälsotillstånd eller din medicinering/behandling Förklarade läkaren medicineringen/behandlingen på ett sätt som du förstod? Om du ställde frågor till personalen, fick du svar som du förstod?

20 Hälsofrämjande indikatorer i Vårdbarometern
Ex. Hur bedömer du dina egna kunskaper om vad som är bra för din hälsa och kan minska risken för sjukdom?

21 Hälsofrämjande indikatorer i Nationella kvalitetsregister
Antal kvalitetsregister som innehåller: (enligt registerservice på socialstyrelsen) PROM 42 Riskfaktorer 30 Socioekonomi 8 Primärvård 17

22 Hälsofrämjande indikatorer (?) i Nationella kvalitetsregister
Område Indikator Källa Information & Kunskap Strukturerat utbildningsprogram Luftvägsregistren Gruppundervisning NDR, ÖNH-Hörsel Patientutbildning? tillsammans med anhörig? Bipolär, PsykosR, BUSA Hur nöjd eller missnöjd är Du med informationen eller beskrivningen om sjukdomen stroke? Riksstroke Hur nöjd el. missnöjd är Du med information om vart Du kan vända dig vid behov av stöd el. hjälp efter sjukhusvistelsen? Vet du vart du ska vända dig vid behov av hjälp eller stöd efter sjukhusvistelsen ? Är du nöjd med den information du fick före hörseloperationen ÖNH, otoskleroskirurgi Har informationen du fick inför operationen stämt med hur du upplevde operationen och tiden efter? ÖNH Vad stämde inte? Har du tagit del av patientinformationen på ( Sjukdomskunskap, kunskap kring läkemedel, symtom på och åtgärd vid försämring Delaktighet Upplevelse av delaktighet i beslut Kvalitetsstjärnan, PsykosR Individuell plan finns PsykosR, Riksstroke, Luftvägsregistren, HabQ, RiksÄt, BUSA Individuell plan genomförts PsykosR, BUSA Individuellt mål NDR, CPUP Måluppfyllelse CPUP

23 Sammanfattning Alla datakällor (inte alla kvalitetsregister) innehåller någon indikator som är relevant för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande hälso- och sjukvård men det finns förbättringsutrymme. Mestadels bakgrundsindikatorer. Vanligare med indikator för rökning än övriga levnadsvanor. Indikatorer på hälsofrämjande hälso- och sjukvård inte lika tydligt definierade, NPE används ofta.

24

25 TACK!