UNGDOMEN Kap 3. BEGREPPET UNGDOM Vem är en ungdom? Ungdomsbegreppet är komplicerat (handlar om åldersgräns, kroppslig och mental utveckling, förändringar.

En presentation över ämnet: "UNGDOMEN Kap 3. BEGREPPET UNGDOM Vem är en ungdom? Ungdomsbegreppet är komplicerat (handlar om åldersgräns, kroppslig och mental utveckling, förändringar."— Presentationens avskrift:

1 UNGDOMEN Kap 3

2 BEGREPPET UNGDOM Vem är en ungdom? Ungdomsbegreppet är komplicerat (handlar om åldersgräns, kroppslig och mental utveckling, förändringar i livsmönster, mentalt tillstånd). Brukar använda det för att beskriva tiden mellan barndom och vuxenålder. Hur man betraktar vad som är barn och vad som är vuxen kan variera över tid, men också mellan olika samhällen och mellan olika individer. Ibland används ungdom synonymt med tonåring – vilket är felaktigt (tonåring är 13 till 19).

3 BEGREPPET UNGDOM Myndighetsnivå - I officiell statistik och offentliga verksamheter brukar man använda sig av ungdomsbegreppet för personer mellan 13-25 år. Tweens: (teen+between) 10-12 år – är barn som ej nått pubertet ännu, men har ändå en fot i tonårslivet genom en utvecklad smak och stil likt tonåringen. Unga: används ofta för de som juridiskt sett är barn (alltså under 18 år) men som känns för gamla för att kallas barn. 13-18 år Unga vuxna: används ofta för de som juridiskt sett är vuxna (alltså över 18 år) men som känns för unga för att kallas för vuxna. 18-25 år – kan tex teckna bindande avtal, gifta sig osv. De är vuxna åldersmässigt och kognitivt men vars livsstil och livssituation har ungdomens utmärkande drag, tex ekonomiskt beroende av sina föräldrar.

4 När upphör man att vara ungdom? Att flytta hemifrån Att börja jobba Att skaffa familj Men de som ej skaffar familj, jobb eller eget boende?

5 IDENTITETSARBETE Under ungdomstiden är formandet av den egna identiteten central – testar olika identiteter för att finna sig själv FÖRR: där jag föddes formade mig som person – man hade sina fasta roller. En son skulle ta över faderns arbete och dottern skulle gifta sig. Sociala koder styr våra liv, val och aktiviteter – identiteten styrdes i stort av härkomst, kön, samhällsklass. Bunden av traditioner och arv i sitt identitetsarbete (ärver identiteten), begränsat informationsflöde NU: traditionens makt minskar. De sociala koderna blir svagare och sonen kan välja ett annat jobb. Globaliseringen tvingar oss att leva på ett mer öppet och reflexivt vis. Detta innebär att vi ständigt reagerar och anpassar oss efter en föränderlig omgivning. Aldrig sinande ström av intryck från hela världen som inkluderas i identitetsarbetet NU: Reflexivt identitetsarbete – Ställer frågor som hurdan är jag? Vad ska jag bli? Hur uppfattas jag av andra? Hur vill jag vara? Hur ska jag se ut? måste hela tiden omvärdera er själva. Vi ärver inte längre vår identitet utan vi skapar och förändras oss som ett resultat av intryck och möjligheter från tex vetenskap, media, populärkultur – identiteten blir mer flytande

6 De fria valmöjligheterna kan öka känslan av skuld och missnöje – Kan känna skuld när varje beslut vilar på mina axlar och endast jag är roten till min lycka och framgång Kan känns missnöje tack vare att det är lätt att föreställa sig att det kunde varit annorlunda och bättre om man gjort andra val.

7 BARN OCH UNGDOMSTID FÖRR Historiskt sett har barn och unga i princip inte haft några rättigheter alls, utan snarare skyldigheter. Från unga år har barn betraktas som små vuxna som både skulle arbeta och straffas när de begått brott. Bondesamhället – familjen en produktionsenhet och arbetsgemenskapen knöt samman familjen – alla sysslor sköttes gemensamt av familjen och dess medlemmar för att producera mat och varor som täckte de egna behoven. Barnet fann hos de vuxna sin framtida yrkesroll. Barnuppfostran var likställt med yrkesträning Industrisamhället (industrialiseringen) – barnen inkluderades fortfarande i arbetet – arbetskraft inom industrin. Familjeenheten luckrades upp – mannen flyttade runt och kvinnan tog hand om barn och hushåll istället för att vara en del av produktionen. Familjen blir en konsumtionsenhet – människor blev specialiserade inom mindre områden, och man blev beroende av andra för tex mat, kläder och nödvändiga varor till hushållet.

8 Barnarbete minskade i slutet av 1800-talet (1949 infördes en lag i Sverige att baren under 14 år fick inte lov att arbeta) Barnmisshandel eller aga var vanligt förr – barn skulle fostras till gudfruktighet – barn var ondskefulla från födseln tack vare arvssynden och de skulle renas. Agan ansågs vara en metod utförd av kärlek. 1979 förbjöds i Sverige all kroppslig bestraffning och från 1982 kunde föräldrarna åtalas

9 DEN GLORIFIERADE UNGDOMEN Många vuxna vill hålla kvar i ungdomen, eller snarare ungdomlighet. Saknar ungdomen. Ungdomen har ett försprång när det gäller sådant som är nytt. Det är ofta ungdomarna som tar till sig ny teknik, nya medier, ny kultur, nya trender och nya beteenden. När stora varumärken gör trendspaningar för att marknadsföra sina produkter är det framförallt ungdomarna de vänder sig till för att ta rea på vad som är inne och vad som är ute.

10 DEN KRITISERADE UNGDOMEN Samtidigt som ungdomen är föremål för beundran och avundsjuka så är den föremål för mycket kritik och starkt negativa reaktioner. Vuxengenerationen ser det som sin uppgift att leda ungdomen i rätt riktning. Varför är man som förälder orolig över tonårstiden? Föräldrar kommer med gränssättning, moralpredikan, uppgivenhet, kuratorer, argument, ovillkorlig kärlek och regelböcker.