Etik och framsteg. Intuitionism vs. det moraliska sinnet Intuitionisterna (Samuel Clark under talet; följer Cudworth, Henry More; Cambridge Platonisterna)

En presentation över ämnet: "Etik och framsteg. Intuitionism vs. det moraliska sinnet Intuitionisterna (Samuel Clark under talet; följer Cudworth, Henry More; Cambridge Platonisterna)"— Presentationens avskrift:

1 Etik och framsteg

2 Intuitionism vs. det moraliska sinnet Intuitionisterna (Samuel Clark under 1700- talet; följer Cudworth, Henry More; Cambridge Platonisterna) - objektiva etiska egenskaper - handlingens moraliska status kan bedömas direkt (kan inte återföras på allmänna etiska principer)

3 Samuel Clark “Whatever I judge reasonable or unreasonable for another to do for me, that by the same judgment I declare reasonable or unreasonable that I in the like case should do for him.” (Jf. antikens etik, Aristoteles)

4 Moralsenseskolan Shaftesbury: - myntade begreppet ”moral sense” det moraliska sinnet (medfött) Joseph Butler: samvetet (”conscience”) styr Francis Hutcheson: spontan uppskattning av handlingens moraliska status (ingen beräkning)

5 Hutcheson “That action is best which procures the greatest happiness for the greatest numbers.” Helvétius: egenintresse –människans drivkraft - människan söker lust, undviker olust  normativt beteende - harmonitanken: förhållandet mellan egenintressen och gemensamma intressen  målet för samhället: största möjliga lycka för största möjliga antal människor

6 Utilitarismen: konsekvensetik/nyttomoral Jeremy Bentham (1748-1832) Lagstiftning—sociala förändringar - nytta (utility)/lust (pleasure) (se Helvétius) - nyttokalkylen: lustens/olustens intensitet, varaktighet, säkerhet, närhet, etc.

7 Konsekvensetik Hur ska olika lustvärden räknas ut? ”Plockepinn är lika bra som poesi.” John Stuart Mill: Utilitarismens nyansering under 1800-talet (”Det är bättre att vara en missnöjd människa än en nöjd gris; bättre att vara en missnöjd Sokrates än en nöjd dåre.”)

8 Sinnelagetik Immanuel Kant (1724-1804) Kunskapsteoretisk förankring: den moraliska lagen kommer inifrån människan/subjektet (inte från erfarenheten) - sinnelaget är avgörande (inte handlingens konsekvenser) - pliktetik

9 Det kategoriska imperativet Moralen: grundad i människan som förnuftväsen—etiken blir oberoende av det empiriska Viljan binder samman människan som förnuftväsen och naturväsen; fri vilja ”Handla så att du kan vilja att maximen för din handling skulle bli till en allmän lag.” Universalierbara maximer; att behandla varje individ som mål och inte medel Det hypotetiska imperativet: mål/medelrationalitet