Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp) Kan EPF hitta en annan produktion och fördelning som ökar välfärden i samhället?

En presentation över ämnet: "Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp) Kan EPF hitta en annan produktion och fördelning som ökar välfärden i samhället?"— Presentationens avskrift:

1 Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp) Kan EPF hitta en annan produktion och fördelning som ökar välfärden i samhället? Jonas.Lagerstrom@abo.fi

2 Alternativa sätt att styra? Enheten för Produktion och Fördelning (EPF) gör entré  Marknaden gav 40 fiskar som produceras av tjejerna med lägsta kostnaderna och konsumeras av killarna med högst betalningsvilja. Är det bra att vårt samhälle tillverkar just 40 fiskar? Är det bra att just dessa tjejer fick sälja och att just dessa killar fick köpa? Du blir nu chef för EPF: VAD? HUR? ÅT VEM?

3 Mängd Pris 0 Utbud Efterfrågan Värdet för köparna större än kostnaden för säljarna Värdet för köparna lägre än kostnaden för säljarna Jämvikts- mängd Bör vi ändra mängden av varan? Nej, är precis där all ömsesidigt gynnsam handel sker

4 Mängd Pris 0 Utbud Efterfrågan Värdet för köparna större än kostnaden för säljarna Värdet för köparna lägre än kostnaden för säljarna Jämvikts- mängd Bör vi ändra vilka som får producera? Nej, varan ges av dem med lägst kostnad Hur påverkas producentöverskottet om vi flyttar produktionen från ett företag med låga kostnader till ett företag med höga kostnader?

5 Mängd Pris 0 Utbud Efterfrågan Värdet för köparna större än kostnaden för säljarna Värdet för köparna lägre än kostnaden för säljarna Jämvikts- mängd Bör vi ändra vilka som får konsumera? Nej, varan går till dem med högst betalningsvilja Hur påverkas konsumentöverskottet om vi flyttar konsumtionen från en individ med hög betalningsvilja till en individ med låg betalningsvilja?

6 1. VAD? Vi tillverkar exakt den mängd av varje vara som maximerar välståndet i ekonomin. o 584.000 tv-apparater; 3.300.100 mobiltelefoner; 2.400 fetmaoperationer, 246 miljoner liter flaskvatten. 2. HUR? Varje vara görs av de med lägst (alternativ)kostnad. o Zlatan blir fotbollsspelare, Jonas forskare, Thomas kokosnötsplockare, Sofia fiskare. 3. ÅT VEM? Varje produkt går till just de köpare som värderar dom högst. o De 40 fiskarna (80 läxhjälpen; 70 kursböckerna) går till dem som är villiga att betala mest. Övriga slipper köpa till marknadspriset. Marknaden är effektiv Ingen kan få det bättre utan att någon får det sämre Nationalekonomin grundas 1776 6

7  I jämvikten är alla ”nöjda”. Alla som vill sälja till marknadspris får sälja. Alla som vill köpa till marknadspris får köpa.  Jämvikten är därför stabil. – Ingen vill göra nånting annat än de gör just nu.  Maximal total välfärd. – Omöjligt att göra det bättre för nån utan att nån annan får det sämre.  Om något ändras hittas automatiskt en ny jämvikt där välfärden är maximalt stor. Jämför med EPF! – Vad händer om fler plötsligt vill läsa nationalekonomi i stället för statskunskap? Egenskaper hos jämvikten Varför är det så bra i jämvikten?

8  Marknader är en mekanism som sorterar våra begränsade resurser dit de bidrar mest till våra oändliga behov.  Varje producent och varje konsument guidas av an invisible hand that promotes an end which was no part of his intention (Adam Smith).  Eftersom marknaden är effektiv behöver makthavare inte (bör inte?) detaljstyra om vad, hur och åt vem.  Därför: Laissez faire (låt ske). Marknaden är effektiv Ingen kan få det bättre utan att någon får det sämre Hur tillverkas egentligen en penna? 8