Språksystemet, världens språk i ett ekologiskt perspektiv Lars-Gunnar Andersson Inst för svenska språket Göteborgs universitet.

En presentation över ämnet: "Språksystemet, världens språk i ett ekologiskt perspektiv Lars-Gunnar Andersson Inst för svenska språket Göteborgs universitet."— Presentationens avskrift:

1 Språksystemet, världens språk i ett ekologiskt perspektiv Lars-Gunnar Andersson Inst för svenska språket Göteborgs universitet

2 Stora och små språk Presentation utifrån Ethnologue. Languages of the World, Unescos rapport Language Vitality and Endangerment och Graddols The Future of English.

3 Är svenskan ett stort eller litet språk? Det beror ju på hur många språk det finns i världen. Vad är det vi ska jämföra med? Är svenskan ett starkt eller svagt språk? Är svenskan ett hotat språk? Är Europa en kontinent med ovanligt många eller ovanligt få språk?

4 Det finns 6900 språk i världen enligt Ethnologue. Languages of the World 1. kinesiska885 000 000 2. spanska332 000 000 3. engelska322 000 000 4. bengali 189 000 000 5. hindi182 000 000 6. portugisiska170 000 000 7. ryska170 000 000 8. japanska125 000 000 … 89. svenska 9 000 000

5 De flesta språk är små, mycket små Över 100 miljoner talare8 10–100 miljoner talare75 1–10 miljoner talare264 100 000–1 miljon talare892 10 000–100 000 talare1779 1 000–10 000 talare1967 100–1 000 talare1071 1–100 talare548 Ingen uppgift308

6 Antal språk per världsdel enligt Ethnologue. Languages of the World.

7 Ethnologue. Lanuages of the World: www.SIL.orgwww.SIL.org

8 Varför denna skillnad mellan Europa och resten av världen? (Varför finns det 2000 språk i Afrika men bara 200 i Europa?) Vi räknar språk på olika sätt: Konstruktionsspråk och avståndsspråk (Ausbausprache und Abstandsprache) Svenska och andra europeiska språk är typiska konstruktionsspråk. Språk som har gått från att vara ”bruksspråk” till att bli ”konstruktionsspråk”.

9 Avståndsspråk: Hur mäter man avståndet? Centralt ordförråd (Swadesh-lista) läggs sida vid sida. I, you (sing), he, we, you (plural), they, this, that, here, there, who, what, where, when, how, not, all, many, some, few, other, one, two, three, four, five, big, long, wide, thick, heavy, small, short, narrow, thin, woman, man (adult male), man (huma being), child, wife, husband, mother, father, animal, fish, bird, dog, louse, snake, worm, tree, forest, stick, fruit, seed, leaf, root, bark, flower, grass, rope, skin, meat, blood, bone, fat, egg, horn, tail, feather, hair, head, ear, eye, nose, mouth, tooth, tongue, fingernail, foot, leg, knee, hand, wing, belly, guts, neck, back, breast, heart, liver, drink, eat, bite, suck, spit, vomit, blow, breathe, laugh (100 ord)

10 Konstruktionen av svenskan Gustav Vasas bibel 1541, ingen enskild skrift har betytt så mycket för hur svenskan ser ut idag. Ett kanslispråk växer fram. Ett språk för att organisera och styra samhället. Diskussioner om hur svenskan ska skrivas/stavas under 1600- och 1700-talet. Leopold 1801. Allmän folkskola för att sprida skriftspråket. Ordböcker, ordlistor, grammatikor, skrivregler osv. Svenska språknämnden, numera Språkrådet. Slutsats: svenskan är mycket väldokumenterad.

11 I vad mån används språket som skriftspråk? SIL är i grunden en kristen missionsorganisation.

12

13 Hur mäter man ett språks styrka, dess möjligheter att överleva? Språkgemenskapens storlek (hur många förstaspråkstalare, hur många andraspråkstalare?) Kodifieringen (finns det ortografi, skrivregler, ordlistor, ordböcker, grammatikor?) Lanseringen (finns grundläggande läsinlärning, kan man gå 3, 6, 9 eller 12 år i skolan på språket?) Skriftligt utbud (finns det religiös text, skönlitteratur, facklitteratur, dagstidningar, tidskrifter osv.?)

14 Major Evaluative Factors of Language Vitality (Unesco) Below we explain the six major factors identified: 1) Intergenerational Language Transmission; 2) Absolute Number of Speakers; 3) Proportion of Speakers within the Total Population; 4) Trends in Existing Language Domains; 5) Response to New Domains and Media; and 6) Materials for Language Education and Literacy. Note that none of these factors should be used alone. A language that is ranked highly according to one criterion may deserve immediate and urgent attention due to other factors.

15 En utblick: kampen mellan engelska och setswana i Botswana Med studenterMed syskonMed föräldrar Setswana788697 Engelska855432 Med studenterMed syskonMed föräldrar Setswana899998 Engelska45 14 Studenter år 1990: Studenter år 2008: Procent som använder resp. språk

16 Hur språken i Sverige mår, enligt de kriterier som används av SIL i Ethnologue.

17 Table 1. Expanded Graded Intergenerational Disruption Scale 0. International: The language is widely used between nations in trade, knowledge exchange, and international policy. 1. National: The language is used in education, work, mass media, and government at the national level. 2. Provincial: The language is used in education, work, mass media, and government within major administrative subdivisions of a nation. 3. Wider Communication: The language is used in work and mass media without official status to transcend language differences across a region. 4. Educational: The language is in vigorous use, with standardization and literature being sustained through a widespread system of institutionally supported education. 5 Developing: The language is in vigorous use, with literature in a standardized form being used by some though this is not yet widespread or sustainable.

18 Fortsättning (steg 6 till 10) 6a. Vigorous: The language is used for face-to-face communication by all generations and the situation is sustainable. 6b. Threatened: The language is used for face-to-face communication within all generations, but it is losing users. 7. Shifting: The child-bearing generation can use the language among themselves, but it is not being transmitted to children. 8a. Moribund: The only remaining active users of the language are members of the grandparent generation and older. 8b. Nearly Extinct: The only remaining users of the language are members of the grandparent generation or older who have little opportunity to use the language. 9. Dormant: The language serves as a reminder of heritage identity for an ethnic community, but no one has more than symbolic proficiency. 10. Extinct: The language is no longer used and no one retains a sense of ethnic identity associated with the language.

19 Tips för den händige: gå in på ”statusprofilen” och klicka för detaljer. Kolla sedan vilka språk som finns på vilken nivå. Finnish [fin] 2 (Provincial). Statutory provincial language in administrative area municipalities located in at least part of the following counties: Jämtland, Norrbotten, Stockholm, Uppsala, Västerbotten (2009, NMNML Act No. 724, Article 6). 201,000 in Sweden (Parkvall 2009). All speakers, apart from 3,000 Ingrians originating in Russia, are either modern-day immigrants from Finland or their children. Swedish-speaking immigrants from Finland are not included in the figure. [fin] Finnish, Tornedalen [fit] 2 (Provincial). Statutory provincial language in administrative area municipalities: Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala, Övertoneå (2009, NMNML Act No. 724, Art, 6). 30,000 in Sweden (Parkvall 2009). Population total all countries: 60,000. [fit] Saami, Lule [smj] 2 (Provincial). Statutory provincial language in administrative area municipalities located in at least part of the following counties: Dalarna, Jämtland, Norrbotten, Västerbotten (2009, NMNML Act No. 724, Article 6). 1,500 in Sweden (Krauss 1992). 1,000–2,000 speakers in Norway and Sweden (Salminen 2007). Population total all countries: 2,000. Ethnic population: 6,000. [smj] Saami, North [sme] 2 (Provincial). Statutory provincial language in administrative area municipalities located in at least part of the following counties: Dalarna, Jämtland, Norrbotten, Västerbotten (2009, NMNML Act No. 724, Article 6). 4,000 in Sweden (Krauss 1992). Ethnic population: 5,000 in Sweden (1994 SIL). [sme] Saami, South [sma] 2 (Provincial). Statutory provincial language in administrative area municipalities located in at least part of the following counties: Dalarna, Jämtland, Norrbotten, Västerbotten (2009, NMNML Act No. 724, Article 6). 300 in Sweden (Krauss 1992). Population total all countries: 600. Ethnic population: 600. [sma]

20 Endangered kanguages: How to evaluate? Ethnologue reports data that are indicators of the two major dimensions of language use (users and functions). When data are available, we report the following factors which may contribute to the assessment of language endangerment: The speaker population The number of those who connect their ethnic identity with the language (whether or not they speak the language) The stability of and trends in that population size Residency and migration patterns of speakers Information about the use of second languages Language attitudes within the community The age range of the speakers The domains of use of the language Official recognition of languages within the nation or region Means of transmission (whether children are learning the language at home or being taught the language in schools) Non-linguistic factors such as economic opportunity or the lack thereof

21 Language development: How to evaluate? The term language development is commonly used among psychologists and educators with reference to individuals to refer to the phenomenon of child language acquisition (that is, how infants acquire language). The term is also used at the societal level. Ethnologue uses the term in the sense given to it by Charles Ferguson (1968) who defined language development as primarily dealing with three areas of concern: graphization—the development of a system of writing, standardization—the development of a norm that overrides regional and social dialects, and modernization—the development of the ability to translate and carry on discourse about a broad range of topics in ways characteristic of "industrialized, secularized, structurally differentiated, 'modernized' societies". These development activities are now generally known as language planning activities, subsumed specifically within what is called "corpus planning" (Cooper 1989). More broadly, Ethnologue defines language development as follows: Language development is the result of the series of on-going planned actions that language communities take to ensure that they can effectively use their languages to achieve their social, cultural, political, economic, and spiritual goals

22 ”i Brasilien är folk inte så bra på engelska” Citat från ett reseprogram i TV. Var talas svenska? (text enligt Nationalencyklopedin) svenska, nationalspråk i Sverige och modersmål för flertalet svenska medborgare. Svenska är också, vid sidan av finska, officiellt språk i Finland och talas där som modersmål av ca 300 000 finlandssvenskar. I Estland fanns sedan gammalt en svenskspråkig minoritet, estlandssvenskar, som dock numera är starkt decimerad. Svenska talas i begränsad utsträckning av (ättlingar till) svenska utvandrare i bl.a. USA och Canada.

23 Vi behöver aldrig resa ifrån vårt modersmål Ringer nästan gratis, chattar med dem därhemma, läser e-post i Thailand, kan läsa GP i Kalahariöknen. Tror svensken på svenskan? Språkresor i tonåren, skolundervisning på engelska, status med universitetskurser på engelska Tror invandrare på svenskan? Bra svenska – en väg till framgång. Svenska är lingua franca (hjälpspråket) i trappuppgången och tvättstugan.

24 Engelskan blir ett andraspråk Har engelska gått från att vara ett främmande språk till att bli ett andraspråk i Sverige? Ser unga (välutbildade) svenskar sig som tvåspråkiga? David Graddol: The Future of English Newsweek: Who owns English? Tre eller fyra gånger fler L2-talare än L1-talare. Tyskan och franskan blir mer främmande Svagare intresse i gymnasiet och på universitetet. Den nordiska språkgemenskapen försvagas Unga väljer ofta engelska där äldre talar ”nordiska”.

25 Domänförluster och domänkonflikter Risken för domänförlust finns främst inom teknisk och medicinsk forskning, kanske också i näringslivet. Risken är alltså att vi förlorar förmågan att exempelvis diskutera mikrobiologisk forskning på svenska. Domänkonflikter har vi ständigt runt oss: populärkultur (musik, TV-utbud, filmer), datorprogram och spel, patentregistrering, EU-tolkning, behov av översättning, and what have you.

26 Kommer svenskan att påverkas av engelskan? Blir det fler eller färre lånord? Fler förstås. Mönster: orv ut, display in. Gammalt och nytt. Betydelselån: spendera en vecka i fjällen, bekväm Fasta fraser: be my guest, you don’t say, love you Ordböjning: containers eller containrar Grammatiska mönster: den första att hoppa 8 m i längd Jämförelse med lågtyska under medeltiden och franska under 1700-talet – större eller mindre påverkan?

27 Hur man än mäter måste slutsatsen bli att svenskan är ett ovanligt starkt språk. 99 procent av världens språk är svagare. Kan vi göra något för att stärka svenskan? Jo, vi kan tala och skriva på svenska, läsa svenska texter och lyssna på andra som talar svenska. Det är bara vi själva som kan se till att svenskan klarar sig i framtiden, och det är nog bara vi själva som kan ta död på vårt modersmål (genom att inte före det vidare till nästa generation.