SO Ht16 Vi inleder terminen med Historia (!!) Revolutionernas Tid.

En presentation över ämnet: "SO Ht16 Vi inleder terminen med Historia (!!) Revolutionernas Tid."— Presentationens avskrift:

1 SO Ht16 Vi inleder terminen med Historia (!!) Revolutionernas Tid

2 Några begrepp vi har pratat om: Källkritik Historiebruk –Vem skriver historia? Hur har händelser skildrats? Varför skildras de på ett visst sätt? Också: Vad är revolution? Varför gör man revolution?

3 Amerikanska Revolutionen 1776-1783

4 Europeiska upptäcktsresor Europeiska sjöfarare sökte nya handelsvägar till havs Europa tar över andra områden = början på kolonialismen Christofer Columbus seglar till Amerika (”Västindien”) Vasco da Gama upptäcker sjövägen mellan Europa och Indien (se bild s.185) Kolla! Indien!

5 Kolonialism: erövring, kontroll och exploatering (exploatera=utnyttja) av områden utanför kolonisatörens primära område (ne.se) Exploateringen rör inte bara naturtillgångar och varor som importeras till Europa. Kolonialismen blir startskottet på den europeiska slavhandeln. Avhumanisering av icke-Européer.

6 Tidigare ”sanningar” börjar ifrågasättas Kopernikus teori – planeterna kretsar runt solen istället för runt jorden – 1543. Johannes Kepler lade märke till att planeternas banor var elliptiska (=avlånga), inte runda – tidigt 1600-tal. Galileo Galilei kunde med hjälp av teleskopet, en ny uppfinning, bevisa att Kopernikus hade haft rätt (1610) och gjorde en rad andra upptäckter som han lade fram i en bok 1632.

7 Galileis upptäckter gick emot världsbilden som den katolska kyrkan hade – enligt Bibeln var jorden universums mittpunkt. Katolska kyrkan sätter Galileis bok på listan över förbjudna böcker, Index, men kan ändå inte stoppa att idéerna sprids. I Kopernikus, Keplers och Galileis fotspår följer snart fler vetenskapsmän – inleder Upplysningen

8 Upplysningen 1687 – Principia av Isaac Newton. Newton förklarade att gravitationen driver solsystemet. Nu visste man inte bara hur himlakropparna rörde sig, men också varför. Filosofer och vetenskapsmän börjar ifrågasätta. Kyrkan tappar makt, så även adeln och kungen. Kritik riktas mot styrelseskick baserade på enväldiga (=ensamma) härskare.

9 Upplysningen Montesquieu – maktdelningsprincipen = makten skulle delas mellan den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten. Detta för att hindra att en härskare styrde ensam. Rousseau ville avskaffa monarkin och förespråkade en folkstyrd republik, utan kung eller adel. Dessa tankar gick hand i hand med Upplysningens grundtanke om en stark tro på människans förnuft. Människor skulle använda sitt förnuft, inte lita blint på makthavare eller kyrkan.

10 Upplysningens idéer har haft stort inflytande över hur statsskick och grundlagar ser ut i västvärlden idag. De var också viktiga för både den amerikanska revolutionen och den franska revolutionen.

11 Amerikanska revolutionen - Frihetskriget 1776 - Amerika, 13 brittiska kolonier, förklarar sig självständigt från moderlandet. Upplysningsideal – Frihet – Människors lika värde – Maktfördelning – Folkligt medbestämmande. Ekonomiska faktorer –Storbritannien pressar kolonierna på skattepengar efter det 7:åriga kriget mot Frankrike (1756-1763). En egen amerikansk identitet. Kontrollen över utrikespolitiken, utrikeshandeln

12 The Boston Tea Party/Tepartyt i Boston

13 Tepartyt i Boston – The Boston Tea Party Kolonisterna protesterar brittiska tullar och skatter och tvingar britterna att lyfta avgifterna. En vara som länge var avgiftsbelagd var te, som blev en slags symbol för ett alltmer illa omtyckt Storbritannien. Den mest kända protesten ägde rum 1772 när 3 brittiska skepp anlände i Bostons hamn, lastade med te, vilket hamnarbetarna vägrade låta iland utan dumpade i havet istället. Händelsen har döpts till The Boston Tea Party.

14 Spänningar växer Britterna försökte stävja upproret genom att stänga Bostons hamn och minska kolonin Massachusetts makt men detta retade bara kolonisterna ännu mer, som till slut börjar beväpna styrkor för att börja slåss mot britterna. Massachusetts tillsätter en egen regering vilket blir droppen för Storbritannien och så inleds det amerikanska frihetskriget. Läs sida 200-201 i Levande Historia.

15 Självständighetsförklaringen, författare 202-203

16