FL 6 Marknadsekonomins uppgång och fall. Den stora omdaningen 1.Traditionellt samhälle – ekonomin inbäddad 2.Liberala samhället – ekonomin som en egen.

En presentation över ämnet: "FL 6 Marknadsekonomins uppgång och fall. Den stora omdaningen 1.Traditionellt samhälle – ekonomin inbäddad 2.Liberala samhället – ekonomin som en egen."— Presentationens avskrift:

1 FL 6 Marknadsekonomins uppgång och fall

2 Den stora omdaningen 1.Traditionellt samhälle – ekonomin inbäddad 2.Liberala samhället – ekonomin som en egen sfär 3.Reglering av marknadsekonomin

3 Traditionella samhället England före 1750 Ekonomin ”inbäddad” Familj, hushåll, släktskap, grannskap Sedvänjor, traditioner, ömsesidighet => Ekonomin en aspekt på relationsmönster

4 Den ”inbäddade ekonomin” Arbetsdelning fanns, baserad på kön, geografi och enskild begåvning Överlevnaden – den egna gruppen (stammen/samhället) skyddar mot svält Sociala band avgörande: Förpliktelser, hederskodex, kollektivt agerande, ömsesidighet, omfördelning

5 Den ”inbäddade ekonomin” Vinst ointressant Endast materiella ting som befäster social ställning är intressant Utbyte mellan samhällen – lokal marknad, fjärrhandel, byte, ritualer, cermonier

6 Idéen om ett självreglerande samhälle – ”urbäddningen” Upprättandet av en ekonomi som styrs av marknaden Utgår från penningmaximerande individer Utbud och efterfrågan Penningekonomi Fiktiva varor: arbete, jord, kapital, (kunskap?) Självreglerad marknad. Uppdelning i politisk och ekonomisk sfär

7 Europa fram till 1750 Agrara samhällen, bondehushåll Övervägande självförsörjande – ev. överskott byttes Ömsesidighet, omfördelning, social organisation, sedvänjor, lagar, religion Lokala marknader – städer skydd för landsbygd Merkantilismen 1500-1600-talen – kontrollerad marknad

8 Polanyis kritik Industriell revolution feltolkad Utgått från ekonomisk synvinkel med marknad i fokus Fast i ekonomiskt synsätt att se på historisk utveckling fr.o.m. 1700-talet Ekonomin inbäddad – statliga regleringar Alternativ tolkning

9 Marknadssamhällets framväxt Orsaker till ”urbäddningen” (Polanyi) 1.Nationella marknader 2.Maskinerna 3.Framväxten av en medelklass med köpmän 4.Nytt politiskt-ekonomiskt synsätt

10 Marknadssamhällets framväxt 1. Nationella marknader Klassisk förklaring: byte av varor – arbetsdelning – handel – fjärrhandel Polanyi: Fjärrhandel (resultat av varors geografiska placering) – marknad – byten Isolerade marknader – skillnad fjärrhandel/lokal marknad Staden som bevakare – fjärrhandel mellan städerna Varför nationell marknad? - Nationalstater skapade nationella handelssystem

11 Marknadssamhällets framväxt 2. Maskinerna Mer komplicerade maskiner gav effekt. Arbetskraft + råvara + köpmans direktiv + väntan = ny produkt Produktionen underordnas sälj/köp Maskiner dyra – måste användas, annars olönsamma Ökad produktion Industri ökar på handelns bekostnad – långsiktiga investeringar med större risk måste säkras

12 Marknadssamhällets framväxt 2. Maskinerna  Upplösning av det inbäddade samhället Jord och arbete betraktas som varor, kan köpas/säljas Arbete: Lön istället för försörjning, lönearbete demoraliserande Jord: Efterfrågan på mark för industrier, ökade krav i städerna på agrart överskott =>Frikoppling mellan samhälle och ekonomi

13 Marknadssamhällets framväxt 3. Framväxt av medelklass Ekonomiskt starka Ökad politisk makt Bakom omvandlingen till marknadsekonomi Behov av billig arbetskraft Människor blev en vara, arbetskraft

14 Marknadssamhällets framväxt 4. Nytt politisk-ekonomiskt system Fattigdomen börjar ses som ett problem Försöka förstå varför fattigdom uppstår Koppling folkmängd – tillgång på föda Smith, Malthus – naturlig balans som är självreglerande Varför låta staten bekosta fattigvården när marknaden kan göra det? Växte sig stark från 1830-talet

15 Samhällets självförsvar 1800-talets marknadsekonomi förödande Ny materiell livsstil sprids Anspråk på universalitet Reaktion på liberalismen under 1800-talet Två rörelser i ständig kamp: 1. Liberala 2. Samhällsförsvar

16 Kritik mot liberalismen Paradox 1 Staten tvingade fram liberalismen Staten reglerade marknaden Allt fler lagar stiftades som kunde garantera friheten Allt större byråkrati för att bevaka att systemet fungerade

17 Kritik mot liberalismen Paradox 2 När handeln från 1870-talet fick mer restriktioner (tull etc) så var det inte pga. Statens initiativ utan kom spontant från organisationer i det liberala systemet 1. Fackföreningar, organisationer agerade samtidigt för att skydda befolkning 2.Förändringar skedde utanför lagstiftningsområdet 3. Skedde i samtliga länder samtidigt 4. Även liberaler för lagstiftning t.ex. mot karteller

18 Kritik mot liberalismen Ej kollektivistisk konspiration – ej industrier, fackföreningar etc. som förstörde marknadens automatik Handel oförminskad, restriktionerna nödvändighet för att rädda folket och därmed samhället Människor styrs av mer än ekonomiskt välstånd, materiell standard. Införda regler handlade om säkerhet, skydd, hälsa

19 Kritik mot liberalismen Högre reallöner, men: Sociala katastrofen omfattande Förlorad själrespekt, nomader istället för bofasta, kulturell förnedring Övriga Europa – bättre process, ej skiften som tvingade bort individer, utan högre löner i städerna

20 Kritik mot liberalismen Afrika och Indien: Befolkningen slogs inte ut pga. Konkurrens av varor från Europa, utan för att den sociala strukturen slogs sönder Förr: stammar, fattigdom, egna matlager Nu: beroende av marknad, måste köpa