Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
1
Berlin – historia, identitet och konsumtion 31 mars 2011 Fredrik Björk, Urbana Studier
2
Struktur Först en översikt över Berlins historia – med några milstolpar och viktiga processer Sedan några konkreta exempel på hur historia och identitet kan kopplas till konsumtion (turism, ostalgie) 2
3
Berlin 1700-t: Huvudstad i Preussen (Bef.ökning: 1648 – 6000 >> 1709 – 57000) Drivkraft: Uppbyggnad av administration 1871: Huvudstad i Tyska riket Två motorer: Nationsbyggande och industrialisering 1920: Staden utvidgas till nuvarande omfattning 3
4
Befolkningsutveckling 1880-2006 4
5
Berlin Industri: Ny teknik – El Elektrisk industri (svagström) Telegraf – telefon 1837-1876 Siemens & Halske 1847 Elektrisk industri (starkström) Elkraft, belysning, motorer El. spårvägar AEG 1887 5
6
“Technopolis” Nationsbygande: Tyska riket – statlig admin. ; Riksbank, järnvägar, militär. Industri: statligt stöd, kopplad till nationsbygget Pr ocessen fortsätter under hela seklet! Efter 1960 subventionerad industri i Västberlin – därför arbetslöshet efter “Die Wende”! 1900191019201930194019501960197019801990 6
7
Siemensstadt (fr 1897; vid slutet av 30-talet 15000 inv.) 7
8
Berlin 1918-1933 Weimarrepubliken 11/8 1919 – 30/1 1933 17 regeringar på 15 år Trendbrott mot samhälleliga värderingar bl a kring FAMILJEN (fadern) och SEXUALITET 8
9
Berlin 1918-1933 Preussens fall 1918 – Karl Liebknecht, Rosa Luxemburg Långt gången industrialisering Ny social ordning, öppning för konsten Inflationen – sökande efter ” säkra investeringar ” 9
10
Berlin under 1900-talet > > 1918Kejsardömet 1918-1933Weimarrepubliken 1933-1945Nazismen 1945-1961Det ockuperade Berlin 1961-1989Det delade Berlin 1989- ?“Det nya Berlin”? 10
11
Dagens Berlin Postindustriella frirum: Ekonomiskt Politiskt Socialt Kulturellt Geografiskt/Spatialt 11
12
Historia i Berlin Historia som praxis Historia som näring och turistmagnet Gemensam historia: överenskommelse Nazismen – arketypisk ondska (därav ambvivalensen kring utställningen på Deutsches Museum) DDR – Mer otydligt. Närmast: “Eliten “dåliga”, men mest utan kontakt med ‘vanliga människor’; Die Wende som resultat av folklig resning utan våld” (exempel på denna berättelse är den stora utställningen på Alexanderplatz förra året) 12
13
Ambvivalensen kring DDR Ändring av namn på gator, parker Men många finns kvar Vilka är ok? Ex. Karl Liebknecht-monumentet …och nu Rosa Luxemburg Vems hjältar? 13
14
Historia i Berlin Monument/minnesplatser (rum – social interaktion) Hela staden – Stora delar av 1900-talets historia ägde rum på dess gator; Gatunamn/platsnamn, byggnader (det “vardagliga” – Sachsenhausen på Str. Des Nationens nr. 15) Det “osynliga” – Planen för Germania (Speer); Mursträckningen (tegelstenar i gatan) Turismen – starkt kopplad till konsumtion 14
15
15
16
16
17
17
18
18
19
Idag – det “alternativa” Berlin som turistmål (med dess historia!) 19
20
“Ostalgie” Ostalgie: ung. “nostalgi för det östra” Hyllande Konsumtionsvaror från DDR! – En viktig del av den “vardagliga” kritiken mot DDR handlade om bristen på konsumtionsvaror – eller på dess dåliga kvalitet att hylla dessa kan ses som en motståndsstrategi Men också ett sätt att skapa “…a sense of legitimacy of their own past.” 20
21
Lästips: Brian Ladd, Ghosts of Berlin: Confronting German History in the Urban Landscape (Chicago 1997) Martin Blum: Remaking the East German Past: Ostalgie, Identity and Material Culture (Journal of Popular Culture, Volume XXXIV, Issue 3, ) Anna Saunders: The Luxemburg Legacy: Concretizing the Remembrance of a Controversial Heroine? (German History Vol. 29, No 1.) Duncan Light: Gazing on communism: heritage tourism and post-communist identities in Germany, Hungary and Romania (Tourism Geographies 2(2), 2000) Joan C. Henderson: War as a Tourist Attraction: the Case of Vietnam (Int. J. Tourism Res. 2, 269-280 (2000) 21
Liknande presentationer
