Vad är risk?  Avkastningsrisk  Kapitalrisk  Kapitalhantering Riskspridning innebär att man gör sina placeringar i olika tillgångsslag med olika risker.

En presentation över ämnet: "Vad är risk?  Avkastningsrisk  Kapitalrisk  Kapitalhantering Riskspridning innebär att man gör sina placeringar i olika tillgångsslag med olika risker."— Presentationens avskrift:

1

2 Vad är risk?  Avkastningsrisk  Kapitalrisk  Kapitalhantering Riskspridning innebär att man gör sina placeringar i olika tillgångsslag med olika risker och avkastning

3 Portfölj o Riskhantering 206+214+100+106=+ 626 % 73+57+29+27= -186 %

4 Börskrascher

5  Syftet med placeringen  Vilken är min placeringshorisont?  Vilken risk vill jag ta?  Hur mycket tid har jag att disponera?  Kapitalhantering  Min egen psykologi?

6  Klarar jag en större nedgång?  När tar jag en vinst ?  Tar jag förluster?  Påläst och trygg  Känsla och otrygg  Hur har jag fattat mitt beslut?

7  Var disciplinerad  Bestäm innan köpet hur mycket pengar du har råd att förlora  Flytta med stoppen i en positiv trend  Flytta ALDRIG ner stoppen

8

9 Strategisk o Taktisk fördelning Strategisk fördelningTaktisk fördelning - Önskad avkastning - Riskbenägenhet - Mål med sparande - Tidshorisont - Aktivitetsgrad Portföljmix - Marknadsförutsättningar - Segmentfördelning - Länderfördelning Portföljmix

10  Förväntad avkastning är den utveckling som är realistisk att förvänta sig vid en placering  Förväntad avkastning byggs upp av tre grundstenar RiskpremieRealräntaInflation

11

12  Risken i en portfölj kan delas upp i – en diversifierbar risk – en icke - diversifierbar risk även kallad marknadsrisk.  Den diversifierbara risken kan minskas till lägre nivåer genom att – inkludera ett större antal tillgångar i portföljen

13  För att bedöma risken i en portfölj räcker det inte med att veta standardavvikelsen på alla enskilda placeringar.  Portföljens risk beror även på hur de ingående placeringarna samvarierar, eller (korrelerar) med varandra Negativ samvariation – avkastningen går åt olika håll Ex. +20/-20 Noll samvariation – Finns inget samband Ex. 0/+5 Positiv samvariation - avkastningen rör sig i samma riktning Ex. +20/+10

14

15 α är ett mått på överavkastning i en portfölj Mervärdet skapas genom att ändra fördelningen mellan Aktier och räntor - Olika regioner - Produktvalet - Den aktiva förvaltningen i produkterna

16 α >0  Aktiv framgångsrik förvaltning =0  Passiv förvaltning <0  Aktiv misslyckad förvaltning

17  är ett mått på marknadsrisken i en portfölj, som utgörs bla. av den taktiska fördelningen mellan aktier och räntor Medelriskportföljen som har ett lägre betavärde än - Lågriskportföljen har ett lägre betavärde än - Högriskportföljen som har det högsta betavärde

18  >1  Aggressiv tillgång =1  Neutral tillgång <1  Defensiv tillgång

19 Sharpe-kvot Sharpekvot är ett sätt att riskjustera avkastning framtaget av Nobelpristagaren William Sharpe. Det talar om hur mycket avkastning per total risk som förvaltaren har åstadkommit. Enligt modern portföljteori vill en rationell placerare alltid uppnå så hög avkastning per risk som möjligt, och ju högre Sharpekvot för fonden, desto bättre är därför fondens risk- justerade utveckling. Måttet beräknas genom att dividera avkastningen utöver den riskfria räntan (tre månaders statsskuldsväxel) med avkastningens standardavvikelse omräknad till årstakt. Hos Morningstar beräknas Sharpekvoten med hjälp av historiska månadsavkastningar. Till exempel beräknas kvoten för de senaste 3 åren på på utvecklingen de senaste 36 månaderna. Sharpe ratio bör enbart användas för att jämföra två fonder som placerar på samma marknad. Hur hög Sharpekvot en bra fond har varierar mellan olika marknader, det intressanta är vilken fond som har högst kvot

20 Korta/långa Ränteplaceringar Svenska/utländska aktier - fonder Taktisk förändring av aktier och räntor Strategisk fördelning mellan aktier och räntor 10-20% av avkastningsutfallet 80-90% av avkastningsutfallet

21 Fonddjungeln hur väljer man..

22 Inget nytt under solen

23 …hur tänker vi?

24

25 Riskskala fonder

26 Normanbeloppet- få koll på kostnaden Normanbelopp = Totala kostnaden för att månadsspara 1000 kronor i 10 år. Snitt = 14.000:- Dyra = > 20.000:- Indexfonder = 0 – 3.000:- Dyrast = > 50.000:-

27 Fonddjungeln

28

29

30

31 Risk över tid

32 Krediter – en balans i portföljen MotpartLöptidIndikerad ränta (per år) Stena ABca 6 år6,5 % (ca 7 % idag) Europa ca 5 år 5,5 % USA ca 5 år 5%

33