Hur familjeledigheter påverkar kvinnors löneutveckling Sami Napari (Etla) Priset på att få barn Kostnader för familjeledigheter och jämställdheten mellan.

En presentation över ämnet: "Hur familjeledigheter påverkar kvinnors löneutveckling Sami Napari (Etla) Priset på att få barn Kostnader för familjeledigheter och jämställdheten mellan."— Presentationens avskrift:

1 Hur familjeledigheter påverkar kvinnors löneutveckling Sami Napari (Etla) Priset på att få barn Kostnader för familjeledigheter och jämställdheten mellan könen 21.11.2007 Ständerhuset, Helsingfors

2 Bakgrund  I nästan alla länder har löneskillnaderna mellan könen minskat under senare årtionden  Löneskillnaderna mellan mödrar och kvinnor utan barn är oförändrade, eller har t.o.m. ökat => Familjeställningen har blivit mera framträdande som faktor bakom löneskillnader  Den empiriska forskningen kring familjeledigheternas löneeffekter har varit koncentrerad på USA och Storbritannien Endast ett fåtal forskningsprojekt har berört nordiska länder, ingen tidigare forskning i Finland

3 Översikt över presentationen  Tidigare forskning  Frågeställningar  Undersökningsmaterial  Uppläggningen av studien  Resultat av studien  Sammandrag

4 Tidigare forskning  I USA och Storbritannien har barn konstaterats ha relativt stor effekt på mödrarnas löner. Även efter att ett antal bakgrundsfaktorer beaktats kan man konstatera att mammor förtjänar ca 10 % mindre än barnlösa kvinnor. Avsaknad av lagstadgad moderskapsledighet Brister i dagvårdssystemet  I de nordiska länderna är risken för en ”barnfälla” mycket mindre Albrecht och medarbetare (1998) kom t.o.m. fram till att moderskapsledighet inte alls påverkade de svenska kvinnornas löner. Även i Danmark har effekterna av en ”barnfälla” konstaterats vara relativt obetydande och kortvariga (Datta Gupta och Smith 2002).

5 Frågeställningar  Är det så att kvinnor inom den privata sektorn i Finland får ”barnböter”, och hur stora är de?  Hur varierar storleken på ”barnböterna” med längden på avbrottet i yrkeskarriären?  Har barnafödande en bestående effekt på moderns löneutveckling?  Vilken betydelse har olika karaktärer hos företagen på ”barnböternas” storlek?  Hur beror storleken på ”barnböterna” av moderns inkomstnivå?

6 Undersökningsmaterial  Statistikcentralens så kallade FLEED- material kombinerat med FPA:s registermaterial FLEED: mångsidiga data om personer och företag vilka är av betydelse för lönebildningen Kela: årsvisa familjeledighetsdagar (inkluderar inte vårdledigheter)  FLEED-uppgifter för åren 1993-2002, FPA- uppgifter för perioden 1995-2002  Materialet representativt för den privata sektorns del

7 Uppläggningen av studien  Mödrar som födde sitt första barn under åren 1996-1997 jämför med kvinnor utan barn  Jämförelse av löner innan och efter avbrottet i yrkeskarriären  Fokusering på kvinnor i fertil ålder (i åldern 16-39 år under åren 1996-1997)

8 Lönemodell  En kalkylerad månadslön förklaras Personegenskaper: bl.a. ålder, senioritet, utbildningsnivå och –område samt civilstånd Företagsegenskaper: företagets storlek, utländskt ägande, personalens utbildningsår i medeltal, personalens medelålder, personalens senioritet i medeltal, andel kvinnor av personalen, företagets produktivitet och bransch Variabler för karriäravbrott: (i) inget avbrott, det vill säga kvinnor utan barn (referensgrupp), (ii) avbrott i ett år, (iii) avbrott i två år, (iv) avbrott i tre år, och (v) avbrott i över tre år.

9 Lönemodell  Ur modellen estimeras 2 olika versioner: (i) endast personegenskaper beaktas (ii) både person- och företagsegenskaper beaktas => genom att jämföra modellerna erhåller man information om företagsegenskapernas effekt på ”barnböterna”  Modellerna estimeras för tre år innan karriäravbrottet, och tre år efter karriäravbrottet  Mödrarnas arbetsmarknadsbeteende kan förändras nära tidpunkten för födseln  Genom att estimera modellen för ett antal år efter karriäravbrottet får man information om hur ”barnböterna” utvecklas efter återgången till arbete

10 Att beakta  Ingen information om arbetstimmar eller deltidsarbete  De studerade mammorna relativt bundna till arbetsmarknaden => En överuppskattning av ”barnböter”?

11 De viktigaste resultaten  Före karriäravbrottet skiljer sig inte mödrarnas löneställning från löneställningen för kvinnor utan barn.  Efter karriäravbrottet är mödrars lön lägre än den lön som barnlösa kvinnor har  ”Barnböter” kan inte förklaras av skillnader i utbildning mellan mödrar och barnlösa kvinnor  Storleken på ”barnböterna” varierar kraftigt med längden på karriäravbrottet. T.ex. mödrar som återvänder till arbetsmarknaden efter ett avbrott på högst två år har, direkt efter att de återvänt, 10 % lägre lön än kvinnor som inte har barn. Kvinnor som stannat längre hemma förtjänar ca 20 % mindre än barnlösa kvinnor.

12 De viktigaste resultaten  ”Barnböterna” minskar snabbt efter att personen återvänt till arbete. T.ex. löneställningen för de kvinnor som återvänder till arbete efter ett avbrott på högst två år avviker inte från övriga kvinnors löneställning efter tre års fortsatt arbete => Löneeffekterna kortvariga till sin natur?  Företagsegenskaper har viss effekt med avseende på ”barnböter”: om de beaktas kan, grovt taget, ”barnböterna” sjunka med ca 8 %

13 ”Barnböter” och moderns lönenivå  Har karriäravbrott på grund av barn en större negativ effekt för högavlönade kvinnor än för kvinnor som är lågavlönade?  Litteratur som behandlar löneskillnader mellan könen: löneskillnaderna mellan män och kvinnor är betydligt större vid högre lönenivåer. Ett fenomen av typ: ”glastak”?

14 ”Barnböter” och moderns lönenivå  Resultat från en modell där storleken på ”barnböterna” får variera med lönenivån Storleken på ”barnböterna” varierar något med moderns lönenivå. Speciellt de i medeltal stora ”barnböterna” för mammor som gjort ett längre karriäravbrott beror främst på höga böter bland högavlönade mammor. Bland kvinnor som gjort ett karriäravbrott, på grund av barn, på högst två år varierar storleken på böterna mycket lite med lönenivån. => En förklaring av ”barnböter” som ett fenomen av typ ”glastak” får inte ett förbehållslöst stöd

15 Sammandrag  Bevis för ”barnböter” inom den privata sektorn i Finland  Storleken på ”barnböter” varierar kraftigt med längden på karriäravbrottet. Långt karriäravbrott ger höga böter  ”Barnböterna” blir snabbt lägre över tid. Löneeffekterna av barn är kortvariga?  Beaktande av företagsegenskaper ger grovt taget ca 8 % lägre ”barnböter”

16 Till slut  ”Barnböter” inom den offentliga sektorn  Variationer i ”barnböter” beroende på egenskaper hos personen och företaget (t.ex. Yrke, utbildning, bransch o.s.v.)  Noggrannare analys av arbetet, bl.a. betydelsen av flexibla arbetstidssystem (t.ex. deltidsarbete)