Ett ramverk för innovationspolitiken ‒ Hur göra Sverige mera innovativt? Magnus Henrekson.

En presentation över ämnet: "Ett ramverk för innovationspolitiken ‒ Hur göra Sverige mera innovativt? Magnus Henrekson."— Presentationens avskrift:

1 Ett ramverk för innovationspolitiken ‒ Hur göra Sverige mera innovativt? Magnus Henrekson

2 Varför innovationer? Innovationer hett –Regeringen: Innovationsstrategi –Socialdemokraterna: Nationell innovationsberedning –IVA:s innovationsprojekt Behovet av innovationer för att klara Sveriges utmaningar –Demografi och välfärdens finansiering –Skärpt global konkurrens –Arbetslöshet och utanförskap –Miljön Viss frustration över politik – och ekonomisk teori

3 Dominerande synsätt alltför snäva Politiken blir ofta alltför smal FoU-stöd för ny högteknologi i storföretag ”Endogen tillväxt”-ansats för snäv Steg fram jämfört med tidigare modeller. Men: FoU och kunskap blir inte nyttigheter av sig själv Kunskapsspridning och dynamik krävs Var är entreprenören? Bredare ansats nödvändig: Institutioner, regler, politik och attityder som gynnar nyfikenhet, experiment, test – i hela ekonomin, alla sektorer

4 Svagt samband innovationer – tillväxt EU:s innovationsindex och tillväxt av BNP per capita 2006–2010

5 Blandade effekter av FoU-stöd

6 ”Kladdkakan”

7 Många aktörer krävs

8 Tillväxt kräver ägarbyten

9 Finansiering och entreprenörskap Eget kapital bör ej missgynnas Olika ägartyper bör behandlas lika Ägarbyten bör ej motverkas när de är lämpliga för företagets utveckling De som fyller entreprenörsrollen måste kunna få del av skapade kapitalvärden även om de inte själva är rika Pensionssparandet måste kunna nå fram till de innovativa bolagen

10 Akademiskt entreprenörskap

11 Agglomerationsfördelar och kluster Var inte rädd för stora städer! –Svenska ”storstäder” är små… Specialisering ger fördelar på både konsumtions- och faktormarknaderna Kräver modern infrastruktur Samt en bättre fungerande bostadsmarknad Sociala tjänster får inte släpa efter Miljömässigt överlägset –Transporter, uppvärmning, logistik –Lokala tjänster större andel av konsumtionen

12 Välfärdstjänsterna Baumols sjuka och åldrande befolkning kräver nytänkande, konkurrens, effektivitet Kvasimarknader –Tredje part står för notan –Asymmetrisk information –Problem att ta på stort allvar –Konkurrens, rätt regleringar, skicklig upphandling –Kundval kontra upphandling –Sanktioner Vinstintresset i samhällets tjänst –Svårare här än på konventionella marknader Upphandling: Reglera inte bort incitamenten till innovation!

13 ”Ramverk” Långsiktighet, stadga och transparens Penningpolitikens ramverk Finanspolitikens ramverk Mycket svårare för innovationspolitik Men ändå… Innovationsberedning? Politiken måste gå på två ben: A. Bygg kritisk kunskapsmassa B. Sprid och kommersialisera kunskap

14 10 principer för innovationspolitiken: A. Kunskapsuppbyggande 1.En globalt konkurrenskraftig kunskapsbas 2.Grund- och gymnasieskolan: Inför tydliga mål (PISA, TIMSS) 3.Universitet: Pedagogik för innovation och entreprenörskap. Kvalitetskriterier, autonomi, incitamentsstrukturer 4.Forsknings- och innovationspolitiken: Långsiktig ”intentionsframskrivning” – tio till tolv år Två rekommendationer (1 och 3) är av typen avsiktsförklaring medan punkterna 2 och 4 skulle kunna beslutas av riksdagen.

15 B. Kunskapsspridning 5.Skatter: optioner, inkomst, kapitalförsörjning. Institutionell konkurrens - nivå som i ett relevant urval konkurrentländer 6.Förvaltningspolitiken: Kultur, kriterier och drivkrafter för innovation, kvalitet och produktivitet 7.Konkurrenstjänstesektorer: Stärk uppföljnings-, övervaknings-, sanktions- och innovationsmöjligheter (välfärdstjänster) 8.Regleringsbörda: Regelråd, analyskapacitet, sanktioner, ”solnedgångsansats” 9.Konkurrens: Infrastruktur, information och statistik tillgänglig för privata aktörer, undvik verksamhet i myndigheters regi 10.Kluster: Stärkas av arbetsmarknads-, bostads- och infrastrukturpolitik Delar av skatteförslagen kan befästas i lagstiftning, liksom 7, 8 och 9. De övriga har karaktär av avsiktsförklaring.