ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH.

En presentation över ämnet: "ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH."— Presentationens avskrift:

1 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Oppositionens alternativa budgetförslag Vesa Vihriälä Ekonomiska Samfundet 10.12.2015

2 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Finland halkar efter

3 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY BNP återhämtar sig långsammare än under 1990-talet

4 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Exporten har nu stampat på stället i 4 år

5 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Kostnadskonkurrenskraften och lönsamheten har försvagats; gapet till nivån före krisen är ungefär 10-15 % Industrins relativa lönsamhet* Nationalekonomins relativa kostnadsnivå och relativa lönsamhet Källa: Etlas beräkningarKälla: Kajanoja/FB *) Förädlingsvärdet dividerat med arbetskraftskostnaderna. Finland i förhållande till handelspartnerländerna med Finlands utrikeshandelsvikter.

6 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Anpassning av kostnadskonkurrenskraften på 1990- talet och under de senaste åren Kostnadsanpassningen under 1990- talets lågkonjunktur Kostnadsanpassningen från år 2008 framåt Etlas beräkningar - Avtalslöneindex - Förtjänstnivåindex - Enhetsarbetskraftskostnader - Enhetsarbetskostnader i konkurrentländernas valuta - Relativa enhetsarbetskostnader

7 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Den privata konsumtionen har den här gången stött tillväxten, men tillväxten har stannat av

8 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Finanspolitiken har kumulativt varit den mest stimulerande av alla EU-länder Källa: Ameco

9 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Politiken har under de senaste åren skiftat till lindrigt åtstramande, regeringen fortsätter med denna åtstramning

10 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Mycket långsam återhämtning i sikte, räcker inte till för att förbättra sysselsättningen under de närmaste åren 201520162017 2018 2019 BNP-tillväxten, % 0,2 1,0 1,3 1,2 1,4 Tillväxten i sysselsättningen, % -0,8 0,1 0,1 0,2 0,2 Arbetslöshetsgraden, % 9,6 9,5 9,5 9,4 9,3 Sysselsättningsgraden, %68,168,368,769,069,2 Etlas prognos september 2015

11 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Den offentliga ekonomin rätar långsamt upp sig I den offentliga ekonomin finns det ett hållbarhetsgap även efter pensionsreformen och sparbesluten –FM: 3,5 %, –ETLA 1,5 – 2,5 % Underskotten blir mindre, men skuldsättningsgraden överstiger 60 % och fortsätter sin tillväxt även efter budgetbesluten 20152016201720182019 Skuldsättning/BNP,%62,1 64,4 66,0 67,3 67,9

12 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Översikt av skillnaderna till regeringens proposition 2016, milj. euro, partiernas egna uppskattningar (1) SDP De Gröna Vänster- förbundet SFP KD Skatter1010311-54895378 Andra inkomster3900000 Inkomster sammanlagt1400311-54895378 Utgifter1060527101191377 Nettoutlåning-3402161558-41

13 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY SDP: större utgifter finansierade med högre skatter Skatter: finansiell skatt (+230), kapitalbeskattning (+120+115) skatt på placeringsförsäkring (+115); arbetsinkomstavdrag (-100); effekten av bekämpning av den grå ekonomin (+200) Utgifter: + utvecklingssamarbete (190), transportleder (100), arbetskraftspolitik (158), utbildningspolitik på alla nivåer (124), socialpolitik (108) t.ex. genom att slopa indexnedskärningar, mögelskolor (100) Övrigt: Sänkning av arbetspensionsavgiften (0,8 %-enheter.), sysselsättningssedeln; en betydande inkomstfinansiering från överföring av Sitras (350) och Finlands Banks (60) medel till statsbudgeten

14 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY SDP: bedömningar Budgetens direkta finanspolitiska impuls avviker bara litet från regeringens linje; sänkningen av APL-avgiften försvagar den offentliga ekonomin med uppskattningsvis 400 miljoner euro (0,2% av BNP) Effekterna på tillväxten och sysselsättningen kommer sålunda från det att utgiftsökningarna och förändringar i sättet att använda pengar ger upphov till större positiva effekter än de negativa effekterna av skatteåtstramningarna De uppskattade effekterna är sett mot detta optimistiska –sysselsättningssedelns effekter svåra att bedöma –den finansiella skatten inverkar på finansieringens pris –åtstramningen av beskattningen försvagar investeringsincitamenten –effekterna av åtgärderna på den grå ekonomin uppskattas vara stora Tillfällig finansiering av utgifter som troligtvis blir bestående är problematiskt Återkallandet av nedskärningarna i finansieringen av utbildning och forskning stöder tillväxten på lång sikt

15 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY De Gröna: lite mera utgifter, lite mera skatter; större förändringar i utgifts- och skattestrukturer Skatter: dividendbeskattningen (+260), användning av bil (+140+58), dividend- och solidaritetsskatt (+31+31) mm.; grundavdrag (-300), Utgifter: biståndssamarbete (+290), utbildning- och forskning (+140), bostadsbidrag (+224-184), Finnfund (-90), Övrigt: motiven för förändringar i utgifts- och skattestrukturen är mera miljömål och mål för social rättvisa än tillväxt eller sysselsättning

16 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY De Gröna: bedömningar Den finanspolitiska impulsen avviker inte nämnvärt från regeringens proposition (skillnaden 0,1 % av BNP), fastän partiet poängterar nyttan av en långsammare anpassning av den offentliga ekonomin Skillnaderna i inkomsternas och utgifternas totala belopp och strukturer är inte heller väsentliga med tanke på tillväxten och sysselsättningen (särskilt förändringar i inkomstbeskattningens struktur, m.a.o. en lättnad i form av en ökning av grundavdraget och en åtstramning av progressionen, ökar inte utbudet av arbete) Återkallandet av nedskärningarna i finansieringen av utbildning och forskning stöder tillväxten på lång sikt

17 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Vänsterförbundet: mindre skatteintäkter, mera utgifter; stora stukturförändringar Skatter: MOMS (-1600), grundavdrag (-300), kapitalinkomster (+900+115), solidaritetsskatt (+95), energiskattenedsättningens minskning (+100), den grå ekonomin (+50) Utgifter: biståndssamarbete (+300), utbildning och forskning (+ 200), arbetskraftspolitik (+130), återkallandet av nedskärningen av socialskyddsutgifterna (+320), Finnfund (-90) Övrigt: Motsätter sig en sänkning av arbetskraftskostnaderna genom att ingripa i lönerna, arbetstiden och de indirekta arbetskraftskostnaderna

18 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Vänsterförbundet: bedömningar En klart expansiv budgetlinje (underskottseffekten 0,75 % av BNP), som avviker från alla andra Den mest centrala åtgärdens, MOMSens uppskattade effekt på tillväxten är optimistisk (0,8 % vs. Etlas uppskattning 0,35 %) => den offentliga ekonomins skuldsättning är större än partiets egen uppskattning Den betydande åtstramningen av kapitalinkomstbeskattningen torde inverka på investeringsviljan, åtstramningen av inkomstbeskattningens progression har en negativ inverkan på de välutbildades utbud av arbete Återkallandet av nedskärningarna i finansieringen av utbildning och forskning stöder tillväxten på lång sikt

19 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY SFP: Samma skatteintäkter och utgifter, men litet annorlunda strukturer Skatter: höjd moms (+409), inkomstskatter (-488), slopad skattefrihet för köp av första bostad (+95), den grå ekonomin (+70) Utgifter: biståndshjälp (+250), utbildning och forskning (+156), Finnfund (-130), minskade uppgifter för kommuner, vård- och kommunreform (-150), förkortad stödperiod (-105), spetsprojekt (-126) Övrigt: SFP vill minska på finansieringen av spetsprojekt och bevara finansiering av Tekes-typ

20 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY SFP: bedömningar Den finanspolitiska impulsen avviker inte alls från regeringens förslag En lindrigare beskattning av arbete, en större nedskärning av det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddets varaktighet och vissa andra åtgärder stöder sysselsättningen Budgeteffekterna av minskningen av kommunernas uppgifter, utvecklandet av sote-tjänsterna och bekämpandet av den grå ekonomin är optimistiska Återkallandet av nedskärningarna i finansieringen av utbildning och forskning stöder tillväxten på lång sikt

21 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY KD: Lite mera utgifter, lite mera skatteintäkter Skatter: den grå ekonomin (+145), tobaks- och alkoholskatterna (+130), energiskatterna (+60), bilskatten (60) företagaravdrag (-135) Utgifter: utbildning och forskning (+140), återkallandet av nedskärningen av de sociala utgifterna (+120), statens ICT- utgifter (-55) Övrigt: ökningen i skatteintäkterna baserar sig i betydande grad på ”dynamiska effekter”

22 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY KD: bedömningar Den finanspolitiska impulsen avviker inte alls från regeringens förslag Effekten av olika åtgärder på skatteintäkterna är optimistiskt uppskattade, särskilt nyttan av att bekämpa den grå ekonomin har bedömts vara stor Återkallandet av nedskärningarna i finansieringen av utbildning och forskning stöder tillväxten på lång sikt

23 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Den riktiga finanspolitiska linjen? Skuldsättningen borde börja sjunka på medellång sikt Borde också följa EU:s finanspolitiska regler Bara VF föreslår påtaglig finanspolitisk stimulans och är i klar konflikt med EU:s regler Tillväxten kan bäst främjas genom att –Förbättra kostnadskonkurrenskraften –Förbättra arbetsmarknadens funktion (lönebildning, omallokering) –Bevara och förbättra arbetskraftens kunnande och ekonomins innovationsförmåga –Minska skatterna på arbete; finansiering delvis med skatter på fastigheter och konsumtion –Förenkla regelverk t.ex. för byggande –Partiernas förslag varierar en hel del på dessa områden

24 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Tack!

25 ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS, ETLA THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY ELINKEINOELÄMÄN TUTKIMUSLAITOS THE RESEARCH INSTITUTE OF THE FINNISH ECONOMY Översikt över skillnaderna till regeringens proposition 2016, milj. euro partiernas egna uppskattningar (2) SDP De Gröna Vänster- förbundet SFP KD Skatter Kapitalinkomstskatter 370292101500 Inkomstskatter 33419-155-370128 Bankskatt 3250000 Mervärdesskatt 00-16004090 Tobaksskatt 000070 Skatt på alkoholhaltiga drycker 000060 Energiskatter 000060 Bilskatt 310 60 Utgifter Utrikesministeriet 10520021314050 Finansministeriet -3163-85-27 Undervisnings- och kulturministeriet 305120195122127 Jord- och skogsbruksministeriet -140-7-1620 Kommunikationsministeriet 11915231110 Arbets- och näringsministeriet 3556918860 Social- och hälsovårdsministeriet 2089131576140 Miljöministeriet 162636-1310