Adaptiv förvaltning modebegrepp för lärande system.

En presentation över ämnet: "Adaptiv förvaltning modebegrepp för lärande system."— Presentationens avskrift:

1 Adaptiv förvaltning modebegrepp för lärande system

2 engelska Adapt = anpassa, avpassa anpassar förvaltningen till ny kunskap, efter åtgärd (hur gick det?)

3 kunskap – mål – åtgärder – systematisk observation – utvärdering av åtgärderna – ny kunskap osv – osv

4 På vanlig svenska - man lär sig efterhand som man prövar MEN - man gör det på ett systematiskt sätt

5 klövvilt = vilda djur med klövar hjortdjuren, älg, kronhjort, dovhjort och rådjur samt vildsvin och mufflonfår

6 Adaptivt system för förvaltning av älg. Älgjakten av tradition viktigaste jakten i landet. Jägarna har intresse av att reglera jakten. Samhället har också intresse av reglering. Älgstammen måste regleras, skador i trafik, jord- och skogsbruk.

7 Nya förvaltningen har i huvudsak tre syften Älg förvaltas i biologiskt motiverade områden Markägarna ska ha större inflytande Förvaltningen ska baseras på fakta från vedertagna inventeringsmetoder, inte tro och tyckande

8 Hur fungerar det? Ganska bra! Markägare och jägare har tagit det på stort allvar Det är för tidigt att bedöma hur älgstam och skogsskador påverkas

9 Älgförvaltningssystem som är både grundligt och adaptivt Det kommer att kräva tid för att mäta och se effekter naturen

10 kronhjort, dovhjort och vildsvin ökar och sprider sig nyttjar delvis samma foder konkurrerar med älg Förr bara älg i tillräckligt antal för att påverka skogsbruket.

11 Behövs gemensam förvaltning av flera arter Gemensam uppfattning om vilka målen ska vara

12 Finns inte gemensamt förvaltningssystem Inte önskvärt att reglera jakten mer Skapa informell samverkan

13 ÄFG på sikt ett forum för att diskutera och ge råd även om annat än älg Råd/rekommendationer om nödvändigt jakttryck

14 Mjuk styrning av viltförvaltningen Krävs helhetssyn i landskap med allt fler viltarter i allt större stammar

15 Så - vi har en lärande förvaltning av älg på sikt för andra viltarter, men då utan samma regelverk som för älg

16 Betestrycket varierar Älgförvaltningssystemet har inte hunnit visa vad det går för, både älgstam och skog är tröga system.

17 Betestrycket ändras även för att åldersfördelning och trädslag i skogen ändrats Mindre areal ung tall än tidigare, äldre tall (över fem meter) ger inget älgfoder. Mycket gran där det borde växa tall. Gran ger nästan inget foder.

18 Tall är naturligt vinterfoder för älg Inte ”fel” att älg betar tall i måttlig omfattning Tallarealen för liten för älgstammen, även om älgstammen är mindre än för 10 år sedan Om ökad tallandel ”sprids” skadorna på större areal

19 OM markägaren ska våga plantera mer tall Måste älgförvaltningen fungera som det är tänkt