PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN Vaasan mielenterveystyön osaamiskeskus Vasa kompetenscentrum för mentalvård Vaasa Excellence Centre for Mental Health Självmord.

En presentation över ämnet: "PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN Vaasan mielenterveystyön osaamiskeskus Vasa kompetenscentrum för mentalvård Vaasa Excellence Centre for Mental Health Självmord."— Presentationens avskrift:

1 PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN Vaasan mielenterveystyön osaamiskeskus Vasa kompetenscentrum för mentalvård Vaasa Excellence Centre for Mental Health Självmord Prof. Kristian Wahlbeck Vasa 24.09.07

2 PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN SJÄLVDESTRUKTIVT BETEENDE OCH SJÄLVMORD Deltagaren vet hur självdestruktivitet yppar sig Deltagaren känner igen en självdestruktiv person i behov av hjälp Deltagaren kan hjälpa en självdestruktiv person 5

3 PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN SJÄLVDESTRUKTIVITET OCH SJÄLVMORD Allt beteende, med vilket man medvetet eller omedvetet orsakar skada eller fara för sig själv. Årligen begår 1 000 finländare självmord. Självmordsförsökens antal är tiofalt större än antalet genomförda självmord. Självmord är fyra gånger vanligare bland män än kvinnor. Den näst vanligaste dödsorsaken bland unga män. Prat om självmord och/eller ett självmordsförsök är alltid ett tecken på behov av hjälp → skall alltid tas på allvar! 6

4 PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN Självmordsdödligheten i Finland 1921 - 2004 Lähde: Tilastokeskus 19301940195019601970198019902000 0 10 20 30 40 50 60 70 Självmord / 100 000 invånare (>15 år) Kvinnor Alla Män 1921 Självmordsdödligheten i Finland 1921 - 2004

5 PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN ANTALET SJÄLVMORD OCH SJÄLVMORDSDÖDLIGHETEN 1980 1226 25.8 1985 1210 24.6 1990 1520 30.0 1995 1389 26.6 2000 1165 21.8 2004 1064 19.7

6 PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN Självmordsdödligheten i EU Finland

7 PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN Självmorden fördelar sig ojämnt i Finland Självmords- dödligheten varierar geografiskt, men också enligt årstiderna (mera på våren och sommaren) och veckodagarna (mera i början av veckan). Partonen et al, Duodecim 2003

8 PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN RISKFAKTORER  Depression, alkoholism, annan psykisk ohälsa (I 93 % av självmorden i Finland)  Tidigare självmordsförsök, en nära anhörigs självmord eller självmordsförsök  Överdriven alkoholkonsumtion  Utskrivning från psykiatrisk sjukhusvård  Asocialt beteende hos ungdomar  Svåra livshändelser 7

9 PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN OMSTÄNDIGHETER SOM KAN FÖREBÅDA SJÄLVMORDSFÖRSÖK  Depression, hopplöshet, ensamhet  Socialt främlingsskap  Dumdristigt beteende som leder till farliga situationer  Verbala varningar: ”jag orkar inte mera”, ”allt är förgäves”  ”Paketering” av det egna livet på förhand 8

10 PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN SJÄLVDESTRUKTIVT BETEENDE HOS BARN OCH UNGA Självmord bland barn är mycket ovanliga, men efter puberteten börjar de öka Ungdomar funderar mycket på frågor kring liv och död, men tankar på självmord hör dock inte till en sund utveckling. Ett självmordsförsök är ofta ett rop på hjälp. Största delen av ungdomarnas självmordsförsök är impulsiva och görs under påverkan av rusmedel. Flickorna gör oftare självmordsförsök. Pojkarnas försök leder oftare till döden. 9

11 PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN SJÄLVMORD BLAND ÄLDRE När en åldring talar om självmord, ligger det en allvarlig avsikt bakom. Varannan dag begås självmord av en åldring. Riskfaktorer är: depression, manligt kön, avslutat arbetsliv, livspartnerns död, social isolering och sjuklighet, hjälplöshet och tilltagande beroende av andra personers hjälp. 10

12 PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN Självmord kan förebyggas Fortbildning av primärvårdsläkare: självmordsdödligheten minskade 22-73% Utbildning av nyckelpersoner: 33-40% Användning av antidepressiva: 3% Begränsningar av handeldvapen: 2-10% Byte till ogiftig hushållsgas: 19-33% Förbud av farliga sömnmediciner (barbiturater): 23% Mann et al., JAMA 2005

13 PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN Självmord i Finland 1980-2003 Män Alla Kvinnor Självmord / 100.000 pers. Projekt för förebyggande av självmord

14 PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN HUR HJÄLPA EN PERSON I SJÄLVMORDSFARA? Samtala allvarligt med personen och rakt på sak, om vad personen tänker på och hur personen upplever situationen. 1. Fråga direkt: har du självmordstankar? Detta uppmuntrar inte till att omsätta planerna i praktiken utan visar att du bryr dig om. 2. Fråga om personen har en färdig plan för att genomföra ett självmord. 3. Fråga om personen tidigare har försökt begå självmord. 11

15 PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN HUR HJÄLPA EN PERSON I SJÄLVMORDSFARA? Försäkra dig om att personen inte i sin närhet har redskap, som man kan skada sig själv med. Om personen konsumerar alkohol för tillfället, försök få personen att avbryta bruket. En person med självmordstankar behöver alltid professionell hjälp. Lämna inte honom/henne ensam! Skaffa hjälp → ring till närmaste hälsocentral. Vid en krissituation bör man själv ledsaga personen till behandlingsplatsen. 12

16 PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN SJÄLVMORD I ARBETS-/SKOLSAMFUNDET Är ett hårt slag för hela gemenskapen. I arbetsplatsens eller läroanstaltens krisplan kan det vara bra att färdigt planera för en dylik krissituation. Det är bra att omedelbart samlas till ett gemensamt tillfälle, där man informerar om det inträffade. Samtalshjälp bör erbjudas enligt behov. En egen minnesstund kan hållas – det är viktigt att ta farväl av den döda. 42

17 PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN ÅTERHÄMTNING EFTER ETT SJÄLVMORDSFÖRSÖK Den främsta önskan är inte att dö utan att få hjälp för sina problem. Man kan återhämta sig efter ett självmordsförsök – några av dem som försökt självmord är självdestruktiva bara en gång i sitt liv. Återhämtningen tar tid och kräver professionell hjälp. Eftersom många känner sig besvärade över sitt försök är stöd och uppmuntran från de närstående viktigt. 43

18 PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN SORG OCH SÖRJANDE Vanligtvis försöker människan först förneka det inträffade → ett normal sätt att skydda sig psykiskt Först när människan accepterar verkligheten, kan sorgearbetet börja. Till sorgen hör ofta sömnsvårigheter, fysiska symtom och/eller svåra känslor, såsom:  ångest och depression  att dra sig undan och känna skuldkänslor  fientlighet och dolda känslor 44

19 PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN SORG OCH SÖRJANDE Efter denna tunga fas följer ofta trötthet och lamslagenhet. Då finns man bara till och försöker klara av vardagen, men samtidigt samlar man krafter. Sorgearbetet fortskrider i individuell takt. Den sörjande bör få tid att återhämta sig, ingen kan uppskatta den tid sorgen kräver. Psykiska symtom kan uppträda även en lång tid efter en närståendes död. 45