1 Neurovetenskap Studier av nervsystemet Varför intressant för kognitionsvetare? kul kan befästa/förkasta kognitionspsykologiska och lingvistiska teorier.

En presentation över ämnet: "1 Neurovetenskap Studier av nervsystemet Varför intressant för kognitionsvetare? kul kan befästa/förkasta kognitionspsykologiska och lingvistiska teorier."— Presentationens avskrift:

1 1 Neurovetenskap Studier av nervsystemet Varför intressant för kognitionsvetare? kul kan befästa/förkasta kognitionspsykologiska och lingvistiska teorier kan bidra till vår modell över kognitiv arkitektur visar på våra begränsningar i informationsbehandling

2 2 Neuropsykologi Studiet av implementationen av minne, språk, medvetande etc genom att studera hjärnskador och människor med hjärnskador Traditionellt top-down: från kognitiv modell (utifrån den hjärnskadades bibehållna/förlorade funktioner) till neuronimplementation (avbilder av hjärnan) Nu även bottom-up: från neuronimplementation till kognitiv modell (konnektionismen)

3 3 Minne (exempel på top-down slutsats) Amnesi påverkar bara deklarativt minne. - Bevis för att deklarativt och procedurellt minne är biologiskt skilda åt

4 4 Abstraktionsnivåer CNS Anatomi Celler Neuronal utveckling Topografiska kartor Neuronens viloläge Neuronens kommunikation Neurologi vs konnektionism

5 5 Centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan + ryggmärgen Uppgift: kontrollcenter för tolkning av sensor-indata styr tanke- och den fysiska verksamheten Hjärnan är det mest aktiva organet i hela kroppen (förbrukar 15-20% av allt syre)

6 6 Neuroanatomi cerebellum cerebral cortex vision Wernicke’s area: språkförståelse Omdöme, initiativ, planering, målinriktad aktivitet, Broca’s area: Produktion av språk Smärta, sensibilitetmotorik Hjärnstam

7 7 Hjärnans celler Gliaceller Upprätthåller ”Blod-hjärnbarriären” - Omgärdar de flesta blodkärlen i hjärnan, filtrerar blodtillförseln och avlägsnar överflödiga/ovälkomna substanser Duplicerar sej på platser för skador och tar bort skräp, skapar ärrbildning Formar myelinet kring vissa neuroners axon – En process som är avgörande för utvecklandet av kognitiva och motoriska funktioner (MS) Neuroner

8 8 Neuronen Liknar andra celler men kan skicka och ta emot stora mängder signaler kan inte duplicera sig själva – vuxnas hjärnskador blir permanenta Mycket känslig för störningar i syretillförseln (dör inom minuter) omgivningens ämnesinnehåll (gifter, men även förhöjda halter av naturliga ämnen) – Skydd: ”Blod- hjärnbarriären”

9 9 Neuronens uppbyggnad cellkropp axon dendriter hillock

10 10 Neural utveckling (1) - före födseln Ett mysterium Tillväxttakt under en viss period: flera hundra tusen neuroner / minut Migrationsfasen: neuronerna vandrar längs gliacellspår till sina ”adresser” Migrationsfel: dyslexi Aggregationsfasen: gruppering och positionering Differentiationsfasen: axoner växer, kopplingar formas, kretsar ”prunas” ner till funktionella vägar Pågår hela uppväxten

11 11 Neural utveckling (2) - efter födseln Myelination Plasticitet bygger på överproduktion av synaps-kopplingar Stimulans AO för utveckling (OCH bibehållande) - Djurförsök har visat: påverkan av storleken på cortex densitet av gliaceller antalet synaptiska kopplingar Utveckling sker i olika peroder i olika delar av hjärnan, ex synbarken (2-5 mån), språkcentra (0-5 år), frontalloben (0-... år)

12 12 Vänster/höger hjärnhalva Vänster hjärnhalva kontrollerar motorik/sensorik i högra delen av kroppen och tvärtom Synen nästan också Ena halvan ofta dominant för styrning av beteende Vänster: språk, finmotorik för högerhänta Höger: visuo-spatiala funktioner (neglekt)

13 13 Topografiska kartor (1) Ex: beröringscentra i hjärnbarken

14 14 Topografiska kartor (2) Kan förändras pga yttre stimuli Kan variera något mellan individer Neuronnätverket bestäms av både genetiskt arv och miljö

15 15 Neuronens viloläge (1) Potentiell energi i och runt neuronen Cellmembranet separerar inre och yttre förhållandena DNA i cellkärnan är negativt laddat.

16 16 Neuronens viloläge (2) I och runt neuronen finns bl a kalium-, natrium- och klorjoner (K+, Na+, C-). Kalium dras in i cellen p g a elektrisk kraft. Klorjoner dras utåt p g a att kärnan är negativt laddad. => överskott av kaliumjoner i cellen, och ett underskott av natrium- och klorjoner, jämfört med utsidan. Jämvikt uppnås vid -70 mV i neuronen.

17 17 Neuronens kommunikation (1) ”local potentials” – slö kommunikation nära vänner emellan ”action potentials” – blixtsnabb kommunikation för distansarbete

18 18 Neuronens kommunikation (2) - “local potentials” En receptor på neuronen retas av signalsubstans från en annan neuron. Portarna på receptorn öppnas under 1 ms. Natriumjoner strömmar in. Jonpumpen börjar pumpa in natriumjoner för att återställa jämvikt men under tiden höjs spänningen i neuronen... Natriumjoner fördelar sig i neuronen och tunnas ut.

19 19 Neuronens kommunikation (3) - ”action potentials” Om tillräcklig koncentration av natriumjoner når hillock (så att spänningen där höjs till -55 mV) öppnas portarna i hillock. Då strömmar natriumjoner in p g a elektrisk och kemisk kraft. Natriumjonerna sprids nedåt i axonet eftersom spänningen är lägre där (-70 mV). Om koncentrationen av natriumjoner ger upphov till spänningsökniing till -55 mV längre ned i axonet (vid nästa port) öppnas denna port, o s v.

20 20 Neuronens kommunikation (4) - hämmande signaler signaler kan både verka exciterande och hämmande på mottagarneuronen

21 21 Neuronens kommunikation (5) - avfyrningshastighet ”action potentials” varar 1-10 ms och kan färdas med 100 m/s avfyrningshastigheten varierar mellan en och hundratals signaler per sekund förändring i avfyrningsfrekvens betyder ”beräkning pågår”

22 22 Neuronens kommunikation (6) - synapsen Ställe där neuroner utbyter info på kemisk väg Presynaptisk cell = sändare Postsynaptisk cell = mottagare

23 23 Neuronens kommunikation (7) - synapsen Bild från ett elektronmikroskop

24 24 Neurologi vs konnektionism Nervfibrer är inte bidirectional (backprop-alg) Frekvens + fas (ANN saknar fasinfo) Multipla neurotransmittorer, många olika typer av neuroner Mikrokretsar i dendriterna som utför komplexa, ickelinjära beräkningar => synapserna basen för neuronal beräkning, ej neuronerna