Introduktionsutbildning Foto: bildarkivet.se. Vad är rehabilitering? Att utgå från Karin och Karls behov och förutsättningar Ge insatser som bidrar till.

En presentation över ämnet: "Introduktionsutbildning Foto: bildarkivet.se. Vad är rehabilitering? Att utgå från Karin och Karls behov och förutsättningar Ge insatser som bidrar till."— Presentationens avskrift:

1 Introduktionsutbildning Foto: bildarkivet.se

2 Vad är rehabilitering? Att utgå från Karin och Karls behov och förutsättningar Ge insatser som bidrar till att Karin och Karl återvinner eller bibehåller bästa möjliga förmågor Ska leda till goda villkor för Karin och Karl så att de kan leva ett självständigt liv och aktivt kunna delta i samhällslivet Foto: bildarkivet.se

3 För att må bra behöver människan röra på sig, göra och uppleva saker. Vardagsrehabilitering

4 Det är mycket viktigt för Karin och Karl att de får möjlighet att fortsätta vara aktiva och göra det de kan och önskar, trots att de blir gamla. Vardagsrehabilitering Bild på vardagsaktivitet i hemmet

5 För dig som personal innebär det att du alltid ska anpassa det du gör efter personen du är hos. Hur vill Karin ha det? Vad mår Karl bra av? Vardags rehabilitering

6 Rehabiliterande förhållningssätt Att ge en stödjade hand först och främst – inte hjälpande Väcka Karin och Karls intresse för sina förmågor och möjligheter Uppmuntra Karin och Karl att själva lösa problem och bestämma om sin tillvaro Foto: bildarkivet.se

7 Stödja Karin och Karls egna förmågor Ta reda på vad Karin klarar själv. Vad står det i genomförande- planen?

8 Karin har olika vanor som ger henne sammanhang och mening i vardagen. Vad är viktigt för Karin? På vilket sätt vill Karin göra aktiviteter? När vill Karin göra aktiviteter? Vilken mening har olika aktiviteter för Karin?

9 Rörelse AT/FT Aktivitet Mål

10 Ser du försämringar hos personen? Går osäkert Snubblar till Tar felsteg Tar tag i möbler Osäker/otrygg uppresning Glömmer att bromsa och att använda sitt hjälpmedel Vågar inte göra saker pga. rädsla för att ramla, t.ex. duscha Ligger och sitter mer än tidigare foto: Bildarkivet.se Klarar inte påklädning som tidigare Om din arbetsmiljö är tung och riskfylld Rapportera vidare till arbetsterapeut, fysioterapeut eller sjuksköterska

11 Så här kan en ordination ut se ut.

12 Så här ser en signeringslista ut

13 Så här ser baksidan på signeringslista ut

14 Varför har Karin eller Karl ett hjälpmedel? För att kompensera för en nedsatt eller förlorad förmåga För att förbättra eller upprätthålla en förmåga För att förebygga en framtida förlust av en förmåga

15 Att tänka på med hjälpmedel Hjälpmedlet är Karin och Karls förlängda arm Ett hjälpmedel är individuellt förskrivet och utprovat och får inte lånas mellan personer Om Karl inte själv kan sköta sitt hjälpmedel ingår det i era arbetsuppgifter att se till att: hjälpmedlet är rent när Karl ska använda det att det fungerar som det är tänkt

16 Hjälpmedlet fungerar som det är tänkt - vad innebär det? Rullstol

17 Hjälpmedlet fungerar som det är tänkt - vad innebär det? Fristående toastol

18 Hjälpmedlet fungerar som det är tänkt - vad innebär det? Duschstol med hjul Rätt

19 Rollator Hjälpmedlet fungerar som det är tänkt - vad innebär det?

20 Arbetsstol

21 Hjälpmedlet fungerar som det är tänkt - vad innebär det? Säng

22 Lyftselar ( del av lyftrutin, ej internkontroll ) Kontrollera: 1. Produktetikett Maxlast, produktnamn, artikelnummer, serienummer och tvättråd Kan utläsas från etiketten 2. Tyg Tyget inte har hål, är tunt eller slitet. Det inte har uppstått förslitning eller hål i tyget längs med kantbanden. Tyget under styrhandtagen är intakt. 3. Kantband Kantbandet inte är skadat 4. Bandöglor/Avlatsningsband/ Upphägningsband Banden inte skadats av lyftbygeln, det visar sig oftast i form av synliga trasiga trådar

23 Lyftselar 5. Styrhandtag Sömmarna på styrhandtagen är intakta 6. Sömmar, förstärkningssömmar = tränsar Trådar och sömmar är intakta 7. Lattor Är eventuella lattor på plats? Selen har en ofullständig funktion om lattorna saknas Spänne Om selen har ett spänne - lås spännet, drag i skärpet och se till att spännet inte öppnar sig.

24 SIGNERINGSLISTA INTERN KONTROLL AV HJÄLPMEDEL Namn:År: Personnummer: Hj ä lpmedel _________________ JanFebMarsAprilMajJuniJuliAugSeptOktNovDec

25 Frihetsberövande?

26 Ledvård Grundläggande ledvård innebär att Karin och Karl får tid att utföra aktiviteter på egen hand, sträcka ut morgonstela leder, stå en stund extra och sträcka i höfter och knän allt efter egen förmåga och/eller med stöd av personal. Om Karin och Karl är rullstolsburna får de hjälp med att vila en stund i sängen och sträcka ut höfter och knän minst en gång per dag. Rullstolens fotstöd används för att motverka spetsfot. Du som personal vet när du ska ta kontakt med fysioterapeut, arbetsterapeut eller sjuksköterska vid frågor om ledvård.

27 Bemötande Vilka signaler sänder jag till personen? - stress, osäkerhet, leende, kroppsspråk - osäkerhet kring personens förmåga

28 Kommunikation Hur kommunicerar vi? - kroppsspråk - instruktioner Kommunikation mellan de som hjälper.

29 Rädsla Hur känner vi igen rädsla? Hur minskar jag rädsla hos personen? Hur tar jag på personen?

30 Naturligt rörelsemönster Vid en förflyttning ska man sträva efter att få det så likt ett naturligt rörelsemönster som möjligt. Hur gör du när du ska ställa dig upp från en stol eller kliva upp ur sängen?

31 Ergonomi Nära Stabilt Rakt

32 Förflyttningar När en förflyttning blir tung är det ofta för att vi inte har personen med oss. Hur får vi personen med oss?