Körschema individuellt gårdsbesök Total tid: ca 2 timmar och bör helst genomföras på en tid när det är ljust dagtid mellan 10.00 – 14.00 eller mellan 18.00.

En presentation över ämnet: "Körschema individuellt gårdsbesök Total tid: ca 2 timmar och bör helst genomföras på en tid när det är ljust dagtid mellan 10.00 – 14.00 eller mellan 18.00."— Presentationens avskrift:

1 Körschema individuellt gårdsbesök Total tid: ca 2 timmar och bör helst genomföras på en tid när det är ljust dagtid mellan 10.00 – 14.00 eller mellan 18.00 – 21.00 under den ljusa årstiden Hälsa och presentera dig och berätta att du är här för att har lantbrukaren beställt ett gårdsbesök. Berätta att du kommer från projekt. Säkert Bondförnuft, så att inga missförstånd uppstår. Förklara vidare att du inte är där för att kontrollera gården, utan att det är lantbrukarens frågor och behov som skall styra besöket. Det är en fördel om han/hon visar hela gården, men vill man inte det så är det inget tvång, besöket bygger på frivillighet Berätta kort om hur ett besök brukar gå till. Att du har ett par checklistor som stöd, men att det är lantbrukaren som styr vart ni ska gå och vad han/hon vill ha reda på. Ge lantbrukaren mappen med handlingsplanen och whiteboarden och föreslå att han/hon tar fram handlingsplanen och fyller i sitt ex när ni går runt Be lantbrukaren berätta lite om gården, produktion, arbetskraft m.m. Be eventuellt också lantbrukaren att svara på frågorna som skickats ut med bekräftelsen Gå gemensamt runt på gården. Be lantbrukaren föra in noteringarna i handlingsplanen. Glöm inte att ge beröm då och då för det som är bra. Ställ några frågor om teknik och djur – det brukar lätta upp Om du får frågor som du inte kan besvara – säg att du tar reda på detta och återkommer. Notera frågorna så du inte glömmer dem

2 Efter rundvandringen – ge beröm för det som var bra på arbetsplatsen. Be lantbrukaren gå igenom handlingsplanen och de noteringar som gjorts. Diskutera och gradera hur viktigt/bråttom det är att åtgärda punkterna. Gör gemensamt en prioritering med max 3 åtgärder (+/- 2). Diskutera hur dessa skall genomföras. Fyll i ditt ex av handlingsplanen som du skall spara för egen del. Diskutera omkring de övriga rutorna i handlingsplanen, kompetensbehov, buller m.m. Avsluta med att fylla i hur och när uppföljningen skall göras, t.ex. att du hör av dig via e-post eller telefon efter 3 månader för att höra hur det gått Berätta om hur man kan använda whiteboarden för att regelbundet notera de brister som uppkommer på företaget. Föreslå att den sätts upp på en plats där alla kan se den, t.ex. i fikarummet, mjölkrummet eller på annan lämplig plats Som avslutning presenterar du resten av utbudet i Säkert Bondförnuft. Informera gärna om var man kan hitta mer information om lagar och regler, samt vilka övriga aktörer och rådgivare det finns att få hjälp av Körschema individuellt gårdsbesök forts OLYCKSFALL ÄR NÅGOT SOM HÄNT OCH SOM GIVIT NEGATIV KONSEKVENS TILLBUD ÄR NÅGOT SOM HÄNT OCH SOM NÄSTAN KUNDE GE EN NEGATIV KONSEKVENS

3 Frågeställning till bonden: Hur ser en vanlig arbetsdag ut (från det man vaknar till går och lägger sig) När har man arbetstoppar på året (vår, sommar, höst och vinter) När är det som mest stressigt på året (vår, sommar, höst och vinter) När är man mest trött och sliten på året (vår, sommar, höst och vinter) När är det särskilda risker på dygnet När är man ledig När har man extra hjälp och vilka hjälper då till Har man särskilda rutiner för arbeten med stora risker Vilka risker ser man Vilka kunskaper saknar man Vilka lösningar man genomfört under de senaste 5 åren Hur hanterar man familjesituationen med barn och gamla Har man någon krisplan

4 Varje gård har sin produktionsinriktning och ni jobbar naturligtvis med de prioriterade områden som finns på gården. Här följer några exempel:

5 Maskiner Nästan alla lantbrukare har maskiner och börja här med vilka traktorer, lastmaskiner, skördetröskor m m som finns på gården Traktor Traktorn är den maskin som används mest och be gärna lantbrukaren att ställa upp en traktor på gårdsplanen och sedan börjar gruppen titta på de risker som finns vid traktorkörning Låt lantbrukaren själv fundera på hur man hanterar traktorkörning och om man har råkat ut för någon risk som t ex fall, halkning, snubbel, klämrisker, rörliga maskindelar, sikt, vältning, lösa verktyg i hytten, oskyddade hydrualslangar, bogsering, kommunikation, hitchdrag, kopplingar, kraftöverföringsskydd m m Ta även med perspektivet med barn och äldre Handledaren fyller tillsammans med lantbrukaren/gruppen i checklistan på risker som gruppen upptäckt

6 Maskiner som är kraftöverföringsdrivna eller hydrauliskt drivna Utvidga sedan med att titta på vilka maskiner som kopplas till traktorn och börja med alla maskiner som är kraftöverföringsdrivna eller hydrauliskt drivna och titta på om kraftöverföringsskydden är hela och i god kondition Låt lantbrukaren fundera på hur de själva hanterar maskiner och om de har råkat ut för någon risk som t ex fall, halkning, snubbel, klämrisker, rörliga maskindelar, sikt, vältning, lösa verktyg i hytten, oskyddade hydrualslangar, bogsering, kommunikation, hitchdrag, kopplingar, kraftöverföringsskydd m m Ta även med perspektivet med barn och äldre Handledaren fyller tillsammans med lantbrukaren/gruppen i checklistan på risker som gruppen upptäckt

7 Vagnar och inomgårdsmaskiner, verkstads och handhållna maskiner m.m. Fortsätt med att titta på vagnar, inomgårdsmaskiner, verkstads och handhållna maskiner och ev. specialmaskiner som finns på gården och låt var och en i gruppen fundera på hur de själva hanterar eller skulle hantera vagnar, inomgårdsmaskiner, verkstads och handhållna maskiner och ev. specialmaskiner Ta även med perspektivet med barn och äldre Handledaren fyller tillsammans med lantbrukaren/gruppen i checklistan på risker som gruppen upptäckt.

8 Djurhantering Mjölkproduktion, köttdjursproduktion, grisproduktion och hästhållning är de produktionsinriktningar med störst risker eftersom dessa djuren väger mellan 200 – 1.000 kg som fullvuxna och har sitt eget sociala rangordningssystem. Titta på den djurproduktion som finns på gården och respektera om gårdsägaren inte vill släppa in er i sina stallar p g a smittorisk m.m. Låt lantbrukaren fundera på hur man hanterar djurproduktion och om man har råkat ut för någon risk som t ex fall, halkning, snubbel, klämrisker, rörliga maskindelar, nedfallande utkastande föremål, kläm-, spark-, stångrisker, trafiksäkerhet, gas, syrebrist, ljus, buller, kemikalier, syror, mediciner, lyfthjälpmedel, hissar, låsbara arbetsbrytare för utgödslingen, drivningsgångar, störande föremål, in och utlastningssystem, grindar och flyktvägar m.m. Sedan går man över att titta på vad man ser på gårdens djurskötsel när det gäller risker, brister och vad som bör åtgärdas Ta även med perspektivet med barn och äldre Handledaren fyller tillsammans med lantbrukaren/gruppen i checklistan på risker som gruppen upptäckt

9 Byggnader Nästan alla lantbrukare har byggnader som utrustningar efter behov och de kräver också service och underhåll Mest riskbenägna är torkanläggningar, foderutrymme, skulle och loge. Gemensamt för dessa anläggningar är att de oftast har tekniska utrustningar och de medför oftast arbete på hög höjd Handledaren fyller tillsammans med lantbrukaren/gruppen i checklistan på risker som gruppen upptäckt.

10 Tornsilo Det är inte säkert att gårdsägaren har tornsilos men om det finns fundera på hur man själv hanterar risker som t ex fall, halkning, snubbel, klämrisker, rörliga maskindelar, nedfallande utkastande föremål, gas, syrebrist, ljus, syror, lyfthjälpmedel, hissar, låsbara arbetsbrytare, stegar, vilplattformar, rutiner vid ensamarbete m.m. Handledaren fyller tillsammans med bonden/gruppen i checklistan på risker som gruppen upptäckt

11 Torkanläggning Det är inte säkert att gårdsägaren har torkanläggning men om han/hon har det fundera på hur man hanterar risker som t ex fall, halkning, snubbel, klämrisker, rörliga maskindelar, nedfallande utkastande föremål, gas, syrebrist, ljus, syror, lyfthjälpmedel, hissar, låsbara arbetsbrytare, stegar, vilplattformar, rutiner vid ensamarbete, dammexplosion m m men det är ändå bra med fritt tänkande Sedan går man över att titta på vad man ser på gårdens torkanläggning när det gäller risker, brister och vad som bör åtgärdas Handledaren fyller tillsammans med bonden/gruppen i checklistan på risker som gruppen upptäckt

12 Foderutrymme, skulle och loge Titta på vad man ser på gårdens foderutrymme, skulle och loge när det gäller risker, brister och vad som bör åtgärdas. Ta även med perspektivet på barn och äldre Handledaren fyller tillsammans med lantbrukaren/gruppen i checklistan på risker man upptäckt

13 Potatislager, löklager, maskinrum, brunnar, dammar, gårdsplan vid byggnader Titta på vad man ser på gårdens, brister och Potatislager, löklager, maskinrum, brunnar, dammar m.m. vad bör åtgärdas. Ta även med perspektivet på barn och äldre Handledaren fyller tillsammans med lantbrukaren/gruppen i checklistan på risker man upptäckt

14 Skog och ved Nästan alla lantbrukare har något arbetsmoment med skog och ved Motorsåg och andra hjälpmedel Titta på maskiner och redskap när det gäller risker, brister och vad som bör åtgärdas. Ta även med perspektivet med äldre Handledaren fyller tillsammans med lantbrukaren/gruppen i checklistan på risker man upptäckt

15 Gå sedan vidare till skogstraktor och skogsvagn om det finns på gården Titta på traktorn: Är skydd, fotstegen och lampor hela, är sittergonomin bra? Diskutera med lantbrukaren/gruppen om ev. risker, brister och vad som bör åtgärdas. Handledaren fyller tillsammans med lantbrukaren/gruppen i checklistan på risker man upptäckt

16 Fyrhjulingar Diskutera användandet av fyrhjulingen. Ta upp risker med att volta och klämma sig men även hur bra den är om man använder den på rätt sätt. Fråga gärna om försäkringen till fyrhjulingen. Ta även med perspektivet på barn och äldre Handledaren fyller tillsammans med lantbrukaren/gruppen i checklistan på risker man upptäckt

17 Vedmaskin, flistuggar och övriga maskiner Titta på maskinen. Är alla skydd hela och på plats. Fungerar nödstopp? Diskutera risker, brister Och vad som bör åtgärdas. Ta även med perspektivet med äldre Handledaren fyller tillsammans med lantbrukaren/gruppen i checklistan på risker man upptäckt

18 Nu har ni genomfört den operativa gårdsanalysen Tillsammans går ni igenom checklistorna som ni använt och diskutera och gradera nivån på de risker som framkommit Glöm inte att ta med säkerheten för barn och äldre Nu skall ni tillsammans gradera riskerna och föra in dem i handlingsplanen där: - gul färg är försumbar och kan genomföras på lång sikt ( < 1 år ) - orange färg medför att risken skall åtgärdas på kort sikt ( < 5 mån ) - röd färg medför att risken skall åtgärdas omgående ( < 1mån ) Ni skall också diskutera hur man på gården hanterar: - tillbud ( om man skriver tillbudsrapport ) - olycksfall ( om man anmält olycksfall till Försäkringskassan och försäkringsbolag ) - arbetsmoment som medför obehagskänslor - utbildningsbehov ( truck, motorsåg, fyrhjuling, maskin, ABC m m ) - buller - ergonomi - vibrationer - belysning - luftföroreningar - stress - vilken expertmedverkan behövs för att lösa risker och åtgärder För in det som är aktuellt i handlingsplanen. Uppföljning