Dag Glebe - SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bo i Ro 2015-10-20.

En presentation över ämnet: "Dag Glebe - SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bo i Ro 2015-10-20."— Presentationens avskrift:

1 Dag Glebe - SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bo i Ro 2015-10-20

2 5 dB – vad betyder det? Ljudupplevelse är ett systemproblem! Många utmaningar… Vad betyder de nya bullerreglerna för ljudmiljön inomhus?

3 Hur hänger det ihop?Beräkningsmodeller Ljudmiljön inomhusHur blir upplevelsen av bullret? Utmaningar Hur bra är våra fasader på att isolera för ljud? Och i en större kontext… Hur kopplar vi nivåerna till verkliga förhållanden?

4 Från ”60dB” till vardagslivet – ett systemproblem!  Utomhusbullret påverkar oss genom en process i flera steg, eller en kedja med många länkar t ex  Källan – hur uppkommer ljudet, och hur strålar ljudet ut?  Utbredning – vad händer på ljudets väg utomhus?  Isolering – hur kommer ljudet in i bostaden?  Rumsakustik – Vad blir ljudnivån i bostaden?  Psykoakustik – hur upplevs ljudet i bostaden?  Fler aspekter finns – hälsoaspekter, legala aspekter mm Hur hänger det ihop?

5 Några utmaningar att reflektera över…  SP tittar nu framförallt på:  Beräkningsmodeller – nya, högre krav ställs på dessa  Fasadisolering – hur får vi bra ljudisolering, som samtidigt är kostnads- och energieffektiv?  Hur blir ljudmiljön inomhus, speciellt med avseende på lågfrekvensljud? Utmaningar

6 Bussar, ett bra exempel  Exempel på relevanta utmaningar:  Acceleration/låga hastigheter i beräkningsmodeller  Helhetslösningar fasadisolering (även kostnads-/energifokus)  Ljudmiljön inomhus, med avseende på lågfrekvensljud Utmaningar  Federal Highway Administration's Traffic Noise Model

7 Vilka svagheter har dagens beräkningsmodeller?  Kommersiella programvaror framtagna för andra ändamål  Saknar bullermodeller för nivåer på skärmad sida  Fokus dygnsekvivalenta ljudnivåer, inte maximalnivåer. Kunskap krävs om fördelningar mm  Många felkällor och förenklingar  svårt att ta med inverkan av många bullerkällor på avstånd, till exempel i städer,  inga detaljerade marktyper, osv Beräkningsmodeller

8 Vilka svagheter har dagens beräkningsmodeller?  Indata behöver kvalitetssäkras  Säkra prognoser  Granulerad källdata  Risk för stora beräkningsfel (speciellt skärmad sida)  MEN, osäkra prognoser ger små möjligheter att åtgärda vid källan (krav på verksamhetsutövaren) Beräkningsmodeller

9 Och vad innebär 5 dB?  Teoretiskt: 5 dB innebär 316 % fler bilar (händelser)  Vi kontrollerar med Soundplan: 335 % fler bilar i exemplet härunder Hur kopplar vi nivåerna till verkliga förhållanden?

10 Men man kan väl isolera bort ljudet?  Fasadväggar OK - fönster och ventiler kan bli svårare i lågfrekvensområdet:  → Ingen ventilering mot bullrig sida, men fönster? Hur bra är våra fasader på att isolera för ljud?

11 Men man kan väl isolera bort ljudet?  Fasadväggar OK - fönster och ventiler kan bli svårare i lågfrekvensområdet:  → Ingen ventilering mot bullrig sida, men fönster?  30-35 dB rimligt. Jämför ett riktigt bra fönster, R w = 61 dB: Hur bra är våra fasader på att isolera för ljud?

12 Men man kan väl isolera bort ljudet?  Vid 50 Hz (nätbrumsfrekvensen…) ger A-vägning en reduktion med 30 dB. Hur bra är våra fasader på att isolera för ljud? 20-50,5 25-44,7 31,5-39,4 40-34,6 50-30,2 63-26,2 80-22,5

13 Men man kan väl isolera bort ljudet?  Vid 50 Hz (nätbrumsfrekvensen…) ger A-vägning en reduktion med 30 dB.  Exempel: 60 dBA vid fasad under en timme, och c:a 1/3 av ljudet vid 50 Hz motsvarande 55 dBA eller 85 dB ovägt. Inomhus blir ovägda nivån 55 dB, med en riktigt bra fasad Hur bra är våra fasader på att isolera för ljud? 20-50,5 25-44,7 31,5-39,4 40-34,6 50-30,2 63-26,2 80-22,5

14 Ljudnivån inomhus = Ljudnivån utomhus – fasadisolering?  Tyvärr mer komplicerat… Ljudnivån inomhus beror även på:  Rummets utformning och storlek  Absorberande ytor  Möblemang  Andra ljud som är alstrade inomhus  Planlösning… Ljudmiljön inomhus

15 Men hör man det?  ISO 226:2003 Equal Loudness Hur blir upplevelsen av bullret?

16 A-vägning stämmer bra vid svagare ljud…  ISO 226:2003 Equal Loudness + IEC 61672 A-Weighting Hur blir upplevelsen av bullret?

17 …men se upp med lågfrekvensen när ljuden blir starkare  ISO 226:2003 Equal Loudness + IEC 61672 A-Weighting Hur blir upplevelsen av bullret?

18 ”Att mäta det omätbara”  Störning och upplevelse en utmaning!  SP-projekt där störning kvantifieras - två nya projekt 1/10  Vindkraftverk  Värmepumpar  SP formulerar projekt med SINTEF om fasadisolering och störning från lågfrekvensbuller för ENBRI WG Acoustics Hur blir upplevelsen av bullret?

19 Fler saker att tänka på…  Utveckling av fasadisolering drivs i framåt av flera orsaker  Energi  Kostnad – lätta konstruktioner  Fukt – kan konstruktionen torka ut?  osv  Mycket går stick i stäv mot bra ljudisolering…  Hitta acceptabla lösningar ur ett helhetsperspektiv! Och i en större kontext…

20 Tack för uppmärksamheten!