Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping.

En presentation över ämnet: "Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping."— Presentationens avskrift:

1 Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

2 Växtnäringsförluster

3 Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi ” En sparad krona är en tjänad krona” Miljö Hav Sjöar och vattendrag Grundvatten (brunnar m.m.) Biologisk mångfald Klimatsmart att hushålla med kvävet! Goodwill Internationella överenskommelser/krav Undvika tvingande regler

4 Ammoniakavgången i siffror Totalt 48 330 ton i Sverige 2009 enligt SCB (NV anger en något högre siffra - 52 170 ton 2013) Jordbruket står för nästan 87 % (45 230 ton) Djurhållningen svarar enligt SCB för 83 % av de totala utsläppen och 95 % av utsläppen från jordbruket Mellan 1995 och 2009 minskade ammoniakavgången från jord- bruket med 25 % (övriga sektorer ökade med 8 %)

5 Det innebär att… 30 % av totalkvävet i gödseln går förlorat som ammoniak Sveriges bönder förlorar kväve för 373 Mkr per år (räknat på kvävepriset 10,50 kr/kg) På gårdsnivå: 15,40 kr per ton stallgödsel 415 kr per hektar stallgödslad åkermark

6 Ammoniakavgång – källor och trender Källa: Underlag till Sveriges rapportering av luftföroreningar till NEC och CLRTAP 2014 (SMED), www.naturvardsverket.se

7 Ammoniakavgång – var sker utsläppen? Utsläpp av ammoniak till luft 2012 – fördelning mellan olika län. Källa: Miljömålsportalen, www.miljomal.sewww.miljomal.se

8 Kväve – ett svårfångat näringsämne ”Försvinner” i form av: NH 3 (ammoniak) NO 3 - (nitrat) NO x (kväveoxider) N 2 O (lustgas) N 2 (kvävgas) Bidrar till: Övergödning, försurning, indirekt lustgasavgång Övergödning, (hav, grundvatten) Försurning, övergödning Växthuseffekten Ofarlig (78 % i atmosfären)

9 Vad händer i atmosfären? Utsläpp:Reagerar med:Omvandlas till: NH 3 H 2 ONH 4 + + OH - NO x O 2, H 2 OHNO 3  H + + NO 3 - SO 2 O 2, H 2 O H 2 SO 4  2H + + SO 4 2-  NH 4 NO 3, (NH 4 ) 2 SO 4 Nedfall i form av: Torrdeposition (partiklar) Våtdeposition (löst i vatten) I marken: NH 4 + +2O 2  NO 3 - + 2H + + H 2 O (nitrifikation)

10 Årligt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog, medel- värden 2003-2007 baserat på mätningar i krondropps- nätet. Källa: IVL, rapport B1980 (2011) Kvävenedfall i Sverige Total våtdeposition av kväve (NOx-N och NHx-N) per hektar 2013. Källa: Miljömålsportalen, www.miljomal.sewww.miljomal.se

11 Mätning av kvävenedfall Mätningar inom Krondroppsnätet Mätnät för luftföroreningar: IM (Integrerad monitoring), EMEP (European Monitoring and Evaluation Programme), LNKN (Luft- och nederbördskemiska nätet) och KD-nätet (Krondroppsnätet). Källa: IVL, rapport B2030 (2012) Mätningar inom Krondroppsnätet Källa: www.krondroppsnatet.ivl.sewww.krondroppsnatet.ivl.se

12

13

14 EU:s takdirektiv (NECD) – Sveriges åtaganden FöroreningUtsläppstak 2010, tusen ton Utsläpp 2013, tusen ton Ungefärlig utsläpps- förändring 1990-2013 Svaveldioxid, SO 2 6727-75 % Kväveoxider, NOX148126-53 % Ammoniak, NH 3 5752-18 % Flyktiga organiska ämnen, NMVOC 241173-52 % Källa: Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.sewww.naturvardsverket.se Förhandlingar om ett nytt takdirektiv pågår sedan 2014. EU-kommissionens förslag innebär skärpta krav för de fyra föroreningarna ovan och omfattar även partiklar (PM 2,5 ) och metan (CH 4 ).

15 Vad kan man göra för att minska ammoniakavgången? Anpassa fodret till djurens behov Ändra gödselns egenskaper Surgörning (sänkt pH genom syratillsats) Spädning med vatten Separering Bättre stallgödselhantering Stall Urinavskiljning Val av strömedel (mängd, typ) Temperatur (sänkt stalltemperatur, kylning av gödseln) Gödselyta (vid ny- eller ombyggnad) Lager Täckning av lagringsbehållare Behållarens utformning Val av strömedel Spridning Tidpunkt (lämplig väderlek) Myllning av flytgödsel och urin Snabb nedbrukning Reningsanläggningar Rening av frånluft från djurstallar

16 Investeringskalkyl, täckning av lagringsbehållare 2 000 m 3 (4 m djup behållare, N-pris 10,50 kr/kg, ränta 3 %, spridningskostnad 22 kr/m 3 ) Nötflytgödsel (90 kor, 12 mån) Svinflytgödsel (1000 slaktsvinspl) Nöturin (150 kor, 12 mån) Spänntak (15 års avskrivningstid) Värdet av sparat kväve7 6807 99519 845 Minskad spridningskostnad3 300 Summa besparing, kr/år10 98011 29523 145 Investeringsutrymme, kr132 000136 000279 000 Flytande plastduk (10 års avskr.) Värdet av sparat kväve7 6807 99519 845 Ökad spridningskostnad-1 650 Summa besparing, kr/år6 0306 34518 195 Investeringsutrymme, kr52 00055 000157 000

17 7 tips för minskad ammoniakavgång… 1. Anpassa fodret till djurens behov 2. Vid ny-, till- och ombyggnad – välj i första hand flytgödsel- system 3. Rensa urindräneringen regelbundet 4. Sänk temperaturen i stallet 5. Använd gärna torv som strö, särskilt i fastgödsel- och djup- strösystem 6. Täck urinbehållaren 7. Mylla eller bruka ned stallgödsel och andra organiska gödselmedel snabbt där det är möjligt