FISKAR & SKALDJUR. FISKENS ANATOMI VIKTIGT ATT FÖRSTÅ  När man rensar en fisk bör man ha koll på var de olika inälvorna sitter, så man inte skär sönder.

En presentation över ämnet: "FISKAR & SKALDJUR. FISKENS ANATOMI VIKTIGT ATT FÖRSTÅ  När man rensar en fisk bör man ha koll på var de olika inälvorna sitter, så man inte skär sönder."— Presentationens avskrift:

1 FISKAR & SKALDJUR

2 FISKENS ANATOMI

3 VIKTIGT ATT FÖRSTÅ  När man rensar en fisk bör man ha koll på var de olika inälvorna sitter, så man inte skär sönder sånt som kan förstöra fiskköttet.  Ex gallan som kan ge fisken en besk smak.  Man bör heller inte skada slemmet eller fiskfjällen innan det är dags för tillagning för det hjälper till att hålla borta bakterier.

4 HUR SER MAN ATT EN FISK ÄR FÄRSK  Den luktar friskt inte fisk  Den ska vara styv och fast  Den ska vara glansig i skinnet och med klart slem  Gälarna ska vara röda  Ögonen klara  Hos isad fisk kan gälar och ögon se annorlunda ut

5 DELAR IN FISKAR  Vi har feta fiskar  Vi har magra fiskar  Vi skiljer på detta sätt fiskarna åt i första skedet, sen så finns det olika arter av fiskar.  Ex, laxfiskar plattfiskar torskfiskar och så vidare

6 SILLFISKAR  Tillhör de feta fiskarna.  Sill, strömming och skarpsill är våra vanligaste sill fiska  Sill och strömming är våra vanliga matfiskar  Är samma fisk men det beror på var man fiskat dom, och då är saltmängden i vattnet olika.  Sill fiskar man norr om Kristianopel i Blekinge och sill söder om

7 LAX  Lax tillhör också de fet fiskarna, finns en massa olika arter av laxfiskar.  Salmo Salar är den som vi köper som lax.  Öring, röding, regnbåge är också laxfiskar och alla dessa är röda eller ljusrosa i köket

8  Sik och siklöja tillhör också laxfiskarna  Siken är både en matfisk plus att man fiskar den för romen skull  Siklöjan är en lite fisk som ser ut som strömming, man fiskar den för romen skull och resten av fisken blir för det mesta djurfoder.  Även nors och harr är laxfiskar,  Man känner igen en laxfisk på den lilla fettfenan som sitter längst bak på ryggen.

9 ANDRA FETA FISKAR  Makrill  Tonfisk  Sillhaj  Pigghaj  Ål

10 MAGRA FISKAR  Torskfiskar  Plattfiskar  Abborrfiskar  Karpfiskar

11  Torskfiskarna känns igen på att de har stort huvud, överbett och skäggtöm och en ljus sidolinje.  Torsk, bleka, kolja, långa, sej lubb, alaska pollock, vittling, hoki och lake  Fiskarna får sin färg efter hur området ser ut som dom bor i.

12 PLATTFISKAR  Rödspätta, sandskädda och skrubbskädda, är våra vanligaste plattfiskar och rätt små0,3-0,7 kg  Sjötunga, rödtunga och bergtunga avlånga fiskar  Piggvar och slätvar är lite rundare än de övriga plattfiskarna och rätt stora 1-2 kg ca  Hälleflundra är den störta av alla plattfiskarna kan bli över 3 meter lång och väga 250-300 kg

13 ABBORRFISKAR  Abborre  Gös  Havsabborre  Köttet på abborrfiskarna är vitt och fast, våra abborrar lever i bräckt och i sött vatten, fenorna har vassa taggar och man bör vara försiktig när man rensar fisken. Abborrfiskarna har fullt med små ben längs hela filén som man brukar ”byxa” bort när man filear den

14 KARPFISKAR  Innehåller väldigt många olika fiskar men det är bara 2 sorters karpfiskar man äter.  Karp och braxen karp kom med munkar till Sverige på 1500 talet.

15

16 SKALDJUR  Skaldjur är ett samlingsnamn havslevande ryggradslösa djur, oftast med någon form av hårt skal.  Kräftdjur  Blötdjur  Tagghudingar  (sniglar)

17 KRÄFTDJUR  Räkor  Kräftor  Krabbor  Hummer  Havskräftor

18 BLÖTDJUR  Musslor  Ostron  Strandsnäckor  Kammusslor  Bläckfiskar

19 TAGGHUDINGAR  Sjöborrar  I stora delar av världen äts sjöborrarnas innanmäte (framför allt könskörtlarna) och vissa arter betraktas som en delikatess. Sushi av sjöborre är typiskt fyra-fem gånger dyrare än sushi av de billigare vit- och laxfiskarna.

20 RÄKOR

21  Det finns ca 2500 olika sorters räkor i värden  De räkor som säljs i handeln i Sverige är nordhavs räkor  Nordhavsräkor är blekt rosa och nästan genomskinliga när de lever, när man sen kokar dem blir de jämt rosa  Räkor som lever på djupare vatten blir mörkare rosa  En räka kan bli drygt 18 cm stora, och känns igen på de långa antennerna och pannhornet.

22 RÄKOR  Räkor är hermafroditer, de innebär att de föds som pojkar och lever sina första 2 – 2,5 år som pojkar och sedan byter de kön och blir flickor.  På sommaren så lägger honorna obefruktad rom under huvudskölden, sen så parar sig räkorna på hösten och då bär dom den befruktade romen under magen.  Sen i mars-april så kläcks äggen

23 RÄKOR  Räkorna fångas i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt  Vi importerar även räkor från Grönland  Bästa säsong för att äta räkor är höst, vinter och vår

24 SÖTVATTENSKRÄFTOR  Vi har 2 sorters kräftor i svenska vatten  Flodkräftor och signalkräftor  Flodkräftor är våran inhemska sort.  Signalkräftor är inplanterad i svenska vatten sedan 1969 då man började att sätta ut dom.  Tyvärr så bär signalkräftor på kräftpest utan att själv bli sjuka men smittar flodkräftor så att de dör.

25 KRÄFTOR  Kokt kräfta  Levande Kräfta

26 KRÄFTOR  Kräftor parar sig på hösten och sedan bär honorna den befruktade rommen tills äggen kläcks i maj-juni  Kräftorna är mellan 10-17 cm stora  Man äter alltid kräftor kokta  Man ser skillnad på flodkräftor och signalkräftor genom att signalkräftan är lite grönblå när den är okokt och har vita prickar på klorna

27 HAVSKRÄFTA  Havskräftor lever i havet på ett djup som ligger mellan 20-800 meter  De gillar mjuka bottnas så de kan gräva ner sig och gömma sig  Är ca 25 cm lång  Är rosa när den lever,  Behåller färgen när den kokas  Fångas burar eller trål  Säljs rå och kokt, men äts alltid tillagad

28 KRABBA