Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
Publicerades avJörgen Jonasson
1
NORDISKA SPRÅK
2
De nordiska språken De inhemska nordiska språken hör till tre obesläktade språkfamiljer: 1. den germanska språkfamiljen (danska, färöiska, isländska, norska, svenska) 2. den uralska (finska och samiska) 3. den eskimåiska (grönländska)
3
De nordiska språken som tillhör den germanska familjen Härstammar alla från fornnordiskan som talades från 800-talet e. Kr. fram till 1000- talet (vikingatiden). Efter detta delade sig fornnordiskan i regionala dialekter: fornsvenska, fornnorska, forndanska, fornisländska och forngutiska
4
Hur talade vikingarna? Några ord som ser liknande ut i dag: auga – öga gamul – gammal hiarta – hjärta sighla – segla synir – söner Om vi mötte en viking i dag skulle vi ändå ha mycket svårt att förstå honom.
5
Den nordiska språkförståelsen Svenska, danska och norska är inbördes förståeliga utan föregående studier. Danska, norska och svenska kallas grannspråk (på danska nabospråk). På Färöarna och Grönland läser man danska i skolan som första främmande språk. På Island är danska (alt. norska eller svenska) obligatoriskt. I finskspråkiga skolor är svenskan obligatorisk. De som talar samiska som modersmål är oftast tvåspråkiga. Den nordiska språkförståelsen omfattar alltså i princip hela Norden.
6
Alla förstår inte varandra lika bra Inom det skandinaviska språkområdet har svenskar svårast för att förstå talad danska. Norrmän har lättast för att förstå danska och svenska, såväl talad som skriven. Talad norska och talad svenska är tämligen lätt begripliga sinsemellan. Detta gäller också norska och danska men i lite mindre grad.
7
Viljan att förstå är det viktigaste – ju mera man ser och hör av ett grannspråk, desto bättre förstår man!
8
Råd när du talar med en nordbo: Använd gärna samnordiska ord (norrmän och svenskar kan säga bare/bara istället för kun och endast). Undvik förkortningar Avstå från slang Tala inte för fort Använd inte utfyllnadsord Uttala noggrant Repetera och förklara
9
Norska Två officiella skriftspråksformer: bokmål och nynorsk. De flesta norrmän talar utjämnad dialekt. Bokmål härstammar från danskan (Norge var i union med Danmark 1380-1814). Nynorska skapades under den nationella väckelsen på 1800-talet och var ett nytt skriftspråk med utgångspunkt i de norska dialekterna.
10
Norge - Noreg Landets namn kan skrivas på två sätt; Norge på bokmål, Noreg på nynorska. Kommunerna väljer vilket språk som är administrationsspråk. Skoleleverna läser båda, ena som hovedmål och andra som sidemål. I studentexamen skriver man en uppsats på vardera skriftspråket.
11
Skillnader mellan bokmål och nynorska: Diftonger (kombination av vokaler) är vanligare på nynorska: glömma (svenska)säga (svenska) glømme (bokmål)si (bokmål) gløyme (nynorsk)seia (nynorsk)
12
Bokstaven æ förekommer oftare i bokmål. Vissa ord börjar på kv på nynorska och på hv på bokmål: hverandre (bokmål), kvarandre (nynorsk) Kj-ljudet är vanligare i nynorska: ikke (bokmål)ikkje (nynorska)
13
Vad tror du följande norska ord betyder? (Gå inte i fällan...)
14
VARELSE RUM
15
AVIS TIDNING
16
IS GLASS
17
BRUS LÄSK
18
BY STAD
19
PEN SÖT
20
HURTIG SNABB
21
KJOLE KLÄNNING
22
ARTIG LUSTIG
23
KINO BIO
24
KOSELIG MYSIG/TREVLIG
25
ROLIG LUGN
26
LIDE TYCKA OM
27
VINDU FÖNSTER
28
POSTKASSE BREVLÅDA
29
SPØKE SKÄMTA
30
DEILIG VACKER/SKÖN
31
Danska För en som inte talar danska kan uttalet vålla vissa problem. Vissa uttalsregler kan underlätta: - Långt danska a-ljud liknar svenskt ä; gade - svenskans u-ljud finns inte, u uttalas som o i ro; hus - Efter l och n är d stumt; land - I sk, skj, stj uttalas varje ljud skilt för sig; stjerne - Aa som finns i äldre danska (Aalborg, Aarhus) uttalas som å
32
De danska räkneorden Är kända för att vara svåra eftersom danskarna räknar i tjog och inte i tiotal. Exempel: halvtreds = 2x20+10 = 50, alltså två hela tjog och halvvägs in på det tredje. (I tresserna= på 60-talet.) Man säger också entalet först, t.ex. enogtyve = 21. tredive = 30, fyrre = 40, halvtreds = 50, tres = 60, halvfjerds = 70, firs = 80, halvfems = 90
33
Vad tror du följande danska ord betyder? (Gå inte i fällan...)
34
HAVE TRÄDGÅRD
35
UGE VECKA
36
LOMME FICKA
37
KNARK GUBBE
38
BAJER ÖL
39
BILLE SKALBAGGE
40
BOLLE ATT LIGGA MED NÅGON
41
KNEPPE OCKSÅ ATT LIGGA MED NÅGON
42
DATAMAT DATOR
43
DYNE TÄCKE
44
FJERNSYN TV
45
KNALLERT MOPED
46
KRAGE KRÅKA
47
MÅS RUMPA
48
PERLEVEN BÄSTIS
49
PAPIRNUSSER BYRÅKRAT
50
Isländska Island koloniserades ca 870-930 av norrmän. Befolkningen kristnades tidigt och runorna ersattes av det latinska alfabetet. Under medeltiden fanns det troligen inget annat land i världen där läskunnigheten var så utbredd som på Island. Att det skrevs litteratur på isländska så tidigt förklarar varför isländskan ändrats minst av de nordiska språken. De isländska sagorna är världsberömda.
51
Dagens islänningar kan utan hinder läsa texter från 1200-talet. De kan dessutom lättare läsa svenska texter från 1200- och 1300-talet än vi som talar svenska som modersmål. Island har hört till både Norge och Danmark, men hela tiden värnat om sitt eget språk. Också idag är den isländska språkpolitiken puristisk, d.v.s. att man undviker att ta in lånord. Man använder istället gamla ord på nya sätt och skapar nya isländska ord. Exempel: ljósmynd (”ljusbild”) = fotografi.
52
Att förstå isländska Vissa ord är de samma i isländskan och i svenskan, men det är ändå rätt svårt för en svenskspråkig att förstå talad eller skriven isländska. Grammatiskt sett påminner isländskan om tyskan (samma fyra kasusformer). Isländskan har både ljud och bokstäver som inte finns i svenskan: ó uttalas ou, á uttalas au, ð uttalas som engelskans th i the, þ uttalas som th I engelskans thing. Vokalen ö skrivs dock som i svenskan.
53
Vad tror du följande isländska ord betyder? Direktöversättningar kan hjälpa dig...
54
ELDFJALL ”ELDFJÄLL” BETYDER VULKAN
55
HNÉFIDLA ”KNÄFIOL” CELLO
56
SMÁSAGA ”LITEN BERÄTTELSE” NOVELL
57
VEGABRÉF ”RESEBREV” PASS
58
JÓLASVEINN ”JULDRÄNG” TOMTE
59
BERGMÁL ”BERGSPRÅK” EKO
60
BÓKASAFN ”BOKSAMLING” BIBLIOTEK
61
GLUGGATJALD ”FÖNSTERTÄLT” GARDIN
62
DAGATAL ”DAGRÄKNING” ALMANACKA
63
MYNDAVÉL ”BILDMASKIN” KAMERA
64
BJÚGALDIN ”KORVFRUKT” BANAN
65
SÓLAHRINGUR ”SOLRING” DYGN
66
BLAÐAMAÐUR ”BLADMAN” JOURNALIST
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.