Kemiska beräkningar 2 Beräkning av lösningars sammansättning:

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Syror & Baser -Varför smakar det surt när man biter i en citronklyfta eller en godis ”suris”? -Varför känns det halt mellan fingrarna när man tvättar händerna.
Advertisements

Syror, baser och indikatorer
LABORATION 1 Grundläggande kemiska experiment Pipettkalibrering
HOKUS POKUS I det här avsnittet ska vi lära oss mer om bl a vatten, temperatur, blandningar och lösningar Ord att lära sig: permanent, konservera, Celsius,
Syror och baser Syror och baser.
Syror och baser.
Lektion 1 Hur kommer det sig att man kan bestämma massan på en kork genom att släppa ner den i ett mätglas innehållande vatten?
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Beräkning av substansmängd KEMI A
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Kemi.
Tomas Johansson, Kyrkerörsskolan, Falköping –
Och annat runt omkring det!
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad
Acids and bases Eller syror och baser.
Håkan Hansson, Maria Montessori-skolan, Lund –
DENSITET Starta BILDSPELs-vy NU ! Ett annat ord för TÄTHET.
Maryam Mohammadi, Broängsskolan, Tumba –
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Elektronskal och valenselektroner
Syror och baser.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Atomen Trådkurs 7.
Olika kemiska rengöringsmedel samt dess användningsområden och deras inverkan på material och mikroorganismer ISBN
Mass-samband i kemiska reaktioner
Arbete, energi och effekt
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Grundämne byggnad.
Ämnens olika faser.
Energi i kemi: Termokemi
JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt!
Materia och densitet.
Flyta eller sjunka? Det är det som är frågan!
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Kemins grunder.
Kemins grunder Den vetenskapliga metoden
Ett exempel är den reaktion som vi tittat på under labbarna:
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Introduktion & Säkerhet del 2
Rymdgeometri.
Gör direkt: Gå till hemsidan: Klicka på dagens PowerPoint
KEMI Vad är det egentligen?.
Ämnen och vatten.
Joner En jon är en lika vanlig partikel som atomer.
Beräkna molekyl- och formelmassa
Beräkning av massa, formelmassa, molmassa och substansmängd
Salter och metalloxider Kap 5
Kemisk bindning Stationsförsök.
Beskrivning av kemiska reaktioner med kvantitativa mått:
Grundkemi åk 7B Gulbhar.
KEMINS GRUNDER KE år 7 Källängens skola. KEMINS GRUNDER KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola.
Syror och Baser. Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är….. Skyddsglasögon.
KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer
Reaktioners riktning och hastighet
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Blandningar och lösningar
Teorier/modeller/problemlösning:
Enheter: längd 1 mil = 10 km 1 km = 1000 m 1 m = 10 dm 1 m = 100 cm
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
DENSITET Starta BILDSPELs-vy NU ! Ett annat ord för TÄTHET.
Syror, baser och salter.
Sammansättning av kemiska föreningar och lösningar s
Separation av ämnen Sedimentering och dekantering Filtrering
Vatten.
Kemi – första terminen.
Y Enheter för volym  En sträcka har en dimension. Den har en längd som kan anges i t ex enheten en centimeter (1 cm).  1 cm En yta har.
Y 3.6 Cylinder, kon och klot Cylinder
Salter och metalloxider Kap 5
Presentationens avskrift:

Kemiska beräkningar 2 Beräkning av lösningars sammansättning: substansmängd, volym och koncentration 2015-09-02 Kemi 1 / Stökiometri / Del 2

Sammansättning av lösningar En lösning består av ett lösningsmedel och ett eller flera lösta ämnen. Sammansättningen av en lösning kan anges i masshalt (ingen enhet, massprocent) volymhalt (ingen enhet, volymprocent) koncentration Enhet: mol/dm3 2015-09-02 Kemi 1 / Stökiometri / Del 2

Kemi 1 / Stökiometri / Del 2 Masshalt Salthalten i världshaven är 3,5 %. Att masshalten salt är 3,5 % betyder att det finns 3,5 g salt i 100 g lösning. I 100 g saltvatten finns alltså 3,5 g salt. 2015-09-02 Kemi 1 / Stökiometri / Del 2

Kemi 1 / Stökiometri / Del 2 Volymhalt Alkoholhallten i lättöl är 2,8 %. Här anges volymhalten dvs. i 1000 ml öl finns det 28 ml ren alkohol. 2015-09-02 Kemi 1 / Stökiometri / Del 2

Kemi 1 / Stökiometri / Del 2 Koncentration I kemin anges sammansätningen av en lösning som koncentration. Exempel: En koksaltlösning har koncentrationen 1 mol/dm3. 1 liter av denna lösning innehåller då 1 mol NaCl dvs. 58,5 g NaCl. 2015-09-02 Kemi 1 / Stökiometri / Del 2

Kemi 1 / Stökiometri / Del 2 Formler 1 substansmängd = koncentration ∙ volym beteckning n = c ∙ V enhet 1 mol 1 mol/dm3 eller 1 mol · dm-3 1 dm3 formel n = c ∙ V c = n / V V = n / c 2015-09-02 Kemi 1 / Stökiometri / Del 2

Kemi 1 / Stökiometri / Del 2 Formler 2 n substansmängd i mol c koncentration i mol/dm3 V volym i dm3 n c V 2015-09-02 Kemi 1 / Stökiometri / Del 2

Kemi 1 / Stökiometri / Del 2 Räkneexempel 9 Vi löser 1,0 mol glukos i vatten så att lösningens volym blir 2,0 dm3. Beräkna lösningens koncentration. Använd korrekta beteckningar. Vi vet: glukos n = 1,0 mol V = 2,0 dm3 Beräkning: c = 1,0 mol/2,0 dm3 = 0,50 mol/dm3 Svar: I detta fall är c = [glukos] = 0,50 mol/dm3 2015-09-02 Kemi 1 / Stökiometri / Del 2

Kemi 1 / Stökiometri / Del 2 Räkneexempel 10 Vilken är koncentrationen av kaliumjoner respektive sulfatjoner i 0,50 mol/dm3 K2SO4? Reaktionsformel: K2SO4(s) → 2 K+(aq) + SO42–(aq) En lösning av kaliumsulfat innehåller fria kaliumjoner och sulfatjoner. Substansmängdförhållanden: 1 mol K2SO4  2 mol K+  1mol SO42– Beräkning: c(K2SO4) = 0,50 mol/dm3 [K+] = 2 · 0,50 mol/dm3 = 1,0 mol/dm3 [SO42–] = 0,50 mol/dm3 Svar: [K+] = 1,0 mol/dm3 och [SO42–] = 0,50 mol/dm3 2015-09-02 Kemi 1 / Stökiometri / Del 2

Kemi 1 / Stökiometri / Del 2 Räkneexempel 10a Kristallsoda är vattenhaltig natriumkarbonat och används ibland för rengöring av ytor som ska målas om. Dess formel är Na2CO3 · 10 H2O. Vi löser 3,5 g kristallsoda i vatten så att lösningens volym blir 0,100 dm3. Beräkna totalkoncentrationen av soda, natriumjonkoncentrationen och karbonatjonkoncentrationen i lösningen. Reaktionsformel: Na2CO3 · 10 H2O(s) → 2 Na+ + CO32– + 10 · H2O Substansmängdförhållande: 1 mol Na2CO3 · 10 H2O(s)  1 mol Na2CO3 1 mol Na2CO3  2 mol Na+ 1 mol Na2CO3  1 mol CO32– Fasta ämnet: Na2CO3 · 10 H2O m = 3,5 g Molmassan M = (2 · 23,0 + 12,0 + 3 · 16,0 + 10 · 18,0) g/mol = 286 g/mol Substansmängden n = 3,5 g/286 g/mol = 0,012 mol 2015-09-02 Kemi 1 / Stökiometri / Del 2

Kemi 1 / Stökiometri / Del 2 Räkneexempel 10b Lösningen: Substansmängden n =0,012 mol Na2CO3 Volymen V = 0,100 dm3 Totalkoncentrationen: c(Na2CO3) = 0,012 mol/0,100 dm3 = 0,12 mol/dm3 Natriumjonkoncentrationen: [Na+] = 2 · 0,12 mol/dm3 = 0,24 mol/dm3 Karbonatjonkoncentrationen: [CO32–] = 0,12 mol/dm3 Svar: c(Na2CO3) = 0,12 mol/dm3, [Na+] = 0,24 mol/dm3, [CO32–] = 0,12 mol/dm3 Kommentar: Kristallvattnet blir efter sodans upplösning en del av lösningsmedlet. Glöm inte att ta med kristallvattnet i beräkningen av molmassan för kristallsoda. 2015-09-02 Kemi 1 / Stökiometri / Del 2

Kemi 1 / Stökiometri / Del 2 Att bereda lösningar 1 När du bereder en vattenlösning av ett fast ämne ska du alltid anävnda destillerat eller avjonat vatten som lösningsmedel. Varför? 2015-09-02 Kemi 1 / Stökiometri / Del 2

Kemi 1 / Stökiometri / Del 2 Att bereda lösningar 2 Anteckna önskad koncentration. c = …..mol/dm3 Bestäm vilken volym lösningen ska ha. V = …… dm3 Beräkna hur stor substansmängd som behövs av det ämne som ska lösas. Beräkna ämnets molmassa. M = …….. g/mol Beräkna massan. 2015-09-02 Kemi 1 / Stökiometri / Del 2

Kemi 1 / Stökiometri / Del 2 Att bereda lösningar 3 Väg upp ämnet i en liten bägare. För över ämnet till en mätkolv. Skölj bägaren med vatten och överför sköljvattnet till mätkolven. 2015-09-02 Kemi 1 / Stökiometri / Del 2

Kemi 1 / Stökiometri / Del 2 Att bereda lösningar 4 Tillsätt lite vatten och skaka om så att ämnet löser sig. Späd med vatten till märket och vänd kolven några gånger. Häll den färdiga lösningen i en flaska. Sätt en etikett på flaskan. 2015-09-02 Kemi 1 / Stökiometri / Del 2

Kemi 1 / Stökiometri / Del 2 Räkneexempel 12 Hur bereds 1,0 dm3 koksaltlösning med koncentrationen, c = 0,15 mol/dm3? Vi vet: Totalkoncentrationen c = 0,15 mol/dm3 Volymen V = 1,0 dm3 Beräkning: Substansmängden: n = 0,15 mol/dm3 · 1,0 dm3 = 0,15 mol Molmassan för NaCl: M = (23,0 + 35,5) g/mol = 58,5 g/mol. Massan : m = 58,5 g/mol  0,15 mol = 8,775 g Svar: 8,8 g NaCl löses i vatten så att volymen blir 1,0 dm3 2015-09-02 Kemi 1 / Stökiometri / Del 2

Kemi 1 / Stökiometri / Del 2 Räkneexempel 13a Hur stor volym 2,0 mol/dm3 NaOH behövs för att bereda 1,0 dm3 0,10 mol/dm3 NaOH? Tankegång: Det gäller att från lösningen med hög koncentration, lösning 1, hämta den substansmängd NaOH som den spädda lösningen, lösning 2, ska innehålla. Lösning 2: c(NaOH) = 0,10 mol/dm3 V = 1,0 dm3 Beräkning: n = c · V= 1,0 dm3 0,10 mol/dm3 = 0,10 mol Delresultat: Från lösning 1 behöver vi substansmängden, n = 0,10 mol 2015-09-02 Kemi 1 / Stökiometri / Del 2

Kemi 1 / Stökiometri / Del 2 Räkneexempel 13b Lösning 1: n = 0,10 mol c = 2,0 mol/dm3 Beräkning: V = n/c = 0,10 mol/(2,0 mol/ dm3) = 0,050 dm3 Svar: 50,0 cm3 2,0 mol/dm3 NaOH ska alltså spädas till volymen 1,0 dm3. 2015-09-02 Kemi 1 / Stökiometri / Del 2

Kemi 1 / Stökiometri / Del 2 Att späda en lösning 2015-09-02 Kemi 1 / Stökiometri / Del 2