Kroppens anatomi

Skelettet – kroppens stomme Vi har över 200 ben i vår kropp. Skelettets uppgifter är att: skydda viktiga organ, skapa förutsättningar för rörelse och att producera nya blodkroppar, samt hålla upp kroppen Vår ryggrad består av mer än 30 kotor och mellan dem sitter broskskivor för att minska slitaget och ta upp stötar

Skelett som är bra att känna till Cranium/huvud – Kraniets främsta funktioner är att bära ansiktet och skydda hjärnan. Nyckelben – nyckelbenens funktion är att hålla armarna på utsidan av bröstkorgen. Bröstben – skyddar bland annat lungorna och hjärtat. Revben – Det finns 12 par revben. Män och kvinnor har lika många revben. Revbenen skyddar kroppens inre organen i bröstkorgen. Överarmsben – där fäster bland annat triceps och stora bröstmuskeln. Höftben – större delen av kroppen nedre muskler har sitt fäste här. Lårben – är kroppens största och längsta bendel. Skenben & vadben – dessa ben bildar tillsammans underbenens skelett.

Leder Mellan kroppens skelettdelar sitter det leder som gör att vi kan röra oss. Det finns fyra olika typer av leder En led består av broskskivor som glider lätt mot varann. Dessa broskskivor är inkapslade i en ledkapsel med ledvätska. Som t.ex i knät.

Muskler Man skiljer på två huvudtyper av muskler: Skelettmuskulatur – påverkar vi med vår vilja. Har till uppgift att röra på oss. Exempelvis lårmuskel och triceps. Glatt muskulatur – arbetar utan att vi kan göra något åt det. Ex hjärtat och tarmmusklerna. Musklerna samarbetar. För alla leder i kroppen behövs två muskler. En som sträcker och en som böjer. Alla muskler behöver syre och kolhydrater för att kunna arbeta. Får inte muskeln syre så bildas det mjölksyra som verkar förlamande på muskeln.

Muskler Muskler består av två olika muskelfibrer. Typ 1 som är långsamma och uthålliga muskelfibrer. Typ 2 som är explosiva muskelfibrer. Alla människor är födda med olika mycket typ 1 och typ 2 fibrer. Muskler som jobbar mycket statiskt och som är aktiva stora delar av dygnet innehåller en större mängd typ 1 fibrer medan explosiva stora muskler innehåller en större andel typ 2. Exempelvis behöver maratonlöpare mycket typ 1 fibrer och en styrkelyftare typ 2.

Muskler som är bra att känna till Biceps – böjer armen. Triceps – sträcker armen. Deltamuskeln – lyfter armarna ut från kroppen. Stora bröstmuskeln – för armarna neråt och inåt. Raka bukmuskeln – böjer överkroppen framåt. Raka ryggmuskeln – sträcker överkroppen bakåt. Raka lårmuskeln – sträcker benet. Hamstring – böjer benet. Stora sätesmuskeln – sträcker benet bakåt.

Blodet En fullvuxen människa har ca 5 liter blod i kroppen. Det finns tre olika typer av blodkroppar: Röda, vita och blodplättar. Röda sköter transporterna, vita sköter immunförsvaret och blodplättarna är med vid sårläkning. Blodets uppgifter Transportera syre och näring till kroppens alla celler. Transportera koldioxid och urinämnen från alla celler. Kriga mot inkräktande bakterier. (Immunförsvar) Sprida värme i hela kroppen. Laga sår i huden och stoppa mindre inre blödningar (blåmärken)

Puls Puls är hur hjärtats slag per minut visar sig i artärerna som dunkande blodvågor. En vuxen persons pulshastighet i vila brukar ligga mellan 60 och 80 slag per minut, men barn kan ha mycket snabbare hastighet. Formeln för maxpuls brukar vara 210 minus ens ålder, men det behöver inte alltid stämma. Man kan kolla sin puls genom trycka pek- och långfingret mot en blodåder i antingen handleden eller halsen. Det är bra att ha en låg vilopuls, tänk på att hjärtat är en muskel som aldrig vilar! Förhöjd puls kan leda till hjärtinfarkt.

Syre & kondition Vad är kondition? Blodomloppets kapacitet att transportera syre (hjärtats storlek och styrka, andelen röda blodkroppar). Musklernas förmåga att ta upp och utnyttja syret. Varför är det bra att träna sin kondition? Musklerna orkar jobba mer Orkar mer Starkare skelett Förbättrad koordination, balans och reaktionsförmåga Större ämnesomsättning Bättre betyg i alla ämnen (mer syre till hjärnan)

Olika typer av träning Lågintensiv träning Bra för allmänkonditionen. Kanon för fettförbränning. Under 65% av maxpuls. Exp stavgång och långa promenader. Medelintensiv träning Bra för att förbättra konditionen och uthålligheten. Ökar fettförbränningen. Jämt tempo under längre tid (snabbare än ”snacktempo” men inte så man blir stum i benen). 20-60 minuter. Exp jogging, dans, snabbare cykling.

Olika typer av träning Högintensiv träning Förbättrar konditionen mest av alla träningsformer. Även bra för fettförbränning. Puls nära max. Exp intervallträning.

Excentrisk-, koncentriskträning Koncentriskträning kallas den del av övningen där muskeln dras ihop. Exempelvis när du i en bicepscurl drar stången mot bröstet/hakan. Excentriskträning kallas även för negativträning. Det är den del av en övning där muskeln sträcks ut. Exempelvis när du i en bicepscurl för stången från kroppen ner till utgångsläget. Den excentriska rörelsen bryter ned musklerna effektivare och bygger större muskelfibrer.

Dynamisk- och statiskträning Dynamiskträning – menas att muskeln jobbar aktivt och tänjs ut för att sedan dras ihop flera gånger på upprepning. Statiskträning – menas att man enbart gör en rörelse per upprepning, man stannar rörelsen och håller kvar i samma läge en längre stund sedan vilar man lika länge. Det är bra att blanda dessa träningsformer!

Nå har du lärt dig något nu?!