Celler Kroppen består av hundratusen miljarder celler Dina celler vilar aldrig. De tar ständigt upp syre och näringsämnen. De gör sig av med koldioxid och andra avfallsämnen. Det kallas cellandning. Det är först när du dör som din cellandning upphör

Organismernas behov Behoven likartade för tillväxt överlevnad och fortplantning Cellen behöver för uppbyggnad Fett Proteiner Cellen behöver för energi (cellandning) Socker Syre

Cellernas grundkonstruktion Alla har : cellkärna, cellvätska & cellmembran

Encelliga Encelliga organismer – består endast av en cell (ej synlig). Allt sköts av en enda cell

Flercelliga - Människan Flercellig organism Har specialiserat sig på olika saker Celler är differentierade till särskilda organ. Cellerna kan vara specialiserade på t.ex. Tillv. av hormoner, proteiner etc. Upptag av näring & syre Transport O.s.v.

Flercelliga – Människan Måste kunna sönderdela & frigöra energi för födan Måste kunna röra sig, vara i kontakt med omgivningen & skydda sig mot infektioner Måste kunna ha förmåga att fortplanta sig och att få barn

Olika typer av celler

Vävnader: flera lika celler bildar tillsammans en vävnad Täckande vävnad: bildar huden och slemhinnorna yttersta lager. Muskelvävnad: bildar skelettmusklar, hjärtmuskeln….. Nervvävnad: finns i hjärnan, nervsystemet och sinnesorganden Flytande vävnad: utgörs av blod och lymfan

Cellerna bygger upp vävnader som i sin tur bygger upp organ som kan ingå i ett organsystem

HUDEN Kroppens största organ Funktioner: Skydd mot solstrålning Skydd mot främmande ämnen (t.ex. bakterier) Viktig för kroppens värmebalans Viktig för kroppens vätskebalans Skydd mot stötar

Epitelvävnad Tätt packade celler ger skydd mot virus & bakterier, UV- strålning, värme & vätskeförluster

Huden, största & tyngsta organet, 7-10 kg Överhuden - skydd från uttorkning, smuts och bakterier. Läderhuden - känna kyla, värme, smärta &h beröring tack vare känselkroppar. Värmereglering med svettkörtlar. Underhuden – mest fettrik. Håller värme

Överhuden Ca 0,1 mm tjock (1 mm på fotsulor och handflator) Hornlagret – Längst ut. Innehåller keratin – ett hårt hornämne. Skyddar mot stötar, gör huden nästan vattentät. Förnyas ständigt med celler från tillväxtlagret. Tillväxtlagret – Nybildning av celler. Pigmentceller – Gör oss bruna i sol. Det bruna pigmentet skyddar arvsanlagen i cellkärnorna mot UV-strålning.

Läderhuden Största delen av huden (1 – 4 mm) Består av: Nerver och känselkroppar Talgkörtlar Svettkörtlar Blodkärl Hårsäckar Blir stelare med åren → huden blir rynkigare

Läderhuden - talgkörtlarna Talgkörtlarna producerar kroppens egna hudkräm. Ibland kan det bli inflammation i en utförsgång från en talgkörtel, då får man en finne. Manliga könshormon (testosteron) stimulerar talgkörtelproduktionen och kvinnliga könshormon (östrogen) hämmar produktionen. Detta leder till att pojkar får större och mer utbredda finnar än flickor. De finnar som ofta uppträder hos flickor strax innan mens, beror på att östrogenhalten i blodet går ner på grund av att den östrogenproducerande gulkroppen ”dött”.

Underhuden Består till stor del av fettceller Fungerar som kroppens isolering Fungerar som vattenförråd (lagrar vävnadsvätska) Feta personer har tjockare underhud än magra

Visste du att… 1 cm2 hud innehåller: 25 beröringspunkter 13 köldpunkter 2 värmepunkter 16 tryckpunkter 200 smärtpunkter 1 m blodkärl 4 m nerver 100 svettkörtlar 10 – 200 hårstrån 15 talgkörtlar Håret bildas av celler i hårroten I hårroten bildas det färgämne, pigment, som bestämmer hårets färg Hårtyper: Rakt hår kommer från raka och runda hårsäckar Vågigt hår kommer från böjda och ovala hårsäckar Krulligt hår kommer från böjda och platta hårsäckar Håret växer ca 1 cm / månad Naglarna växer med 0,5 - 1 mm / vecka Hudytan är ca 1,5 – 2 m2, vilket utgör 15 – 20 % av kroppsytan Huden innehåller kollagena trådar ordnade i stråk. Vid tvärsnitt uppstår gapande sår och vid längdsnitt går såret igen. Dessa stråk ligger till grund för hur snittet skall läggas vid kirurgiska ingrepp. Hornlagret sväller i vatten så att huden blir rynkig efter bad.

Nervvävnad Nervceller som är specialiserade på att ta emot & skicka vidare elektriska impulser

Nervsystemet - översikt Består av: Hjärna, ryggmärg & nerver. Ryggmärg – nerver som leder info till hjärnan Nerver – kan vara upp till 1 m och har kontakt med muskler

Muskelvävnad Ca 40 – 50 % av människans vikt 3 typer

Skelettmuskelvävnad Över 600 st i kroppen Viljestyrd men inte uthållig Kan bilda mjölksyra Styrs av nervsystemet

Stödjevävnad Stöd & förbindelse mellan organ & vävnader. Brosk, fett & ben är exempel på denna vävnad

Förklara för varandra! Epitelvävnad – exempel på epitelvävnader samt dess funktion Nervvävnad – funktioner? Muskelvävnad – vilka 3 typer av muskelvävnader finns det? Var i kroppen finner vi dessa? Vad skiljer dem åt? Stödjevävnad – exempel på stödjevävnader samt dess funktion

Respirationssystemet Andning och Gasutbyte s.158- Mat = Energirika organiska föreningar Dessa energirika föreningar bryts ner till sockermolekyler som används i cellandningen

Lungorna - Anatomi

Luftstrupe – Anatomi Luftstrupen är ca 10 cm lång Dess vägg är uppbyggd av broskringar samt glattmuskulatur & bindväv Epitelvävnaden producerar slem På vävnaden finns även cilier

Cellandningen Cellerna behöver O2 för att arbeta (+ socker) Cellerna behöver göra sig av med CO2 + H2O

Bronker – Anatomi Består av 2 rör Förlängning av luftstrupe Samma uppbyggnad som luftstrupen

Bronkioler – Anatomi Yttersta förgreningen av bronkerna Samma uppbyggnad som luftstrupe & bronker

Alveoler Slutstation för inandningsluften Dess väggar är ytterst tunna Omges av kapillärer Här sker gasutbytet genom diffusion O2 från luft – blod CO2 från blod – luft

Andning 1. Vid inandningen lyfts revbenen och mellangärdet sänks. Brösthålans volym ökar. Luft sugs in i lungorna genom undertryck och når så småningom lungblåsorna. 2. När man andas ut slappnar de muskler av som utvidgat brösthålan. På grund av att lungvävnaden är töjbar pressas luften passivt ut ur lungorna.

Reglering av andning Andningsrytmen regleras av nervsystemet som är kopplat till andningscentrum i hjärnan Andningscentrum är känsligt för förändringar i surhetsgraden i blodet Lågt PH i blodet – ökad andningsfrekvens Ökad muskelaktivitet ger ökad mängd koldioxid i blodet som reagerar med vatten i blodet & bildar kolsyra (syra = lågt PH)

Fridykning Hyperventilation förlänger andhållningstiden - genom att koldioxiden, som är den faktor som skapar andnöd, vädras ut ur kroppen. Tyvärr kan syrgas inte laddas upp i kroppen i motsvarande grad. Detta leder till att man efter hyperventilation kan förlora medvetandet på grund av syrgasbrist utan att känna andnöd.

Transport av O2 & CO2 Syre transporteras i blodet via HB Varje röd blodkropp innehåller ca 250 miljoner HB- molekyler Kan binda 4 syremolekyler

Transport av O2 & CO2 Koldioxiden transporteras i huvudsak löst i blodet Kolmonoxid däremot binds till HB Konsekvens? Syreupptaget minskas eftersom platsen i HB – molekylen är upptagen

Rökning Tjära från cigaretten binds till vävnaden En cigg förlamar cilierna i luftvägarna i flera timmar Konsekvens: Främmande ämnen blir kvar i luftvägarna vilket orsakar inflammationer

Sjukdomar till följd av rökning Lunginflammation – Bakterie/virus infektion (feber & ont vid andning) Emfysem – Cilier dör & skadliga partiklar attackerar alveolerna som spricker. Effektiviteten minskas i och med ytminskning & väggförtjockning KOL – förträngning av luftvägarna. Drabbar oftare kvinnor än män & leder så småningom till emfysem

Emfysem

Dead-space Luftstrupen ca 10 cm lång Ett normalt andetag – ca 500 ml luft Ca 350 ml når alveolerna En förlängning av ”luftstrupen” innebär en förlängning av Dead- space

Blodomloppets funktion Transport av: syre näring hormoner restprodukter såsom urinämnen & koldioxid

Hjärtats funktion Hjärtat fungerar endast som en pump som driver blodströmmen runt i kroppen =

Hjärtats uppbyggnad Hålven Aortan Lungartärer Lungvener Vänster förmak Höger förmak Fickklaffar Segelklaffar Vänster kammare Höger kammare Syrefattigtblod Syreriktblod Hålven

Blodkärlssystemet Blodkärlssystemet består av: Hjärta Blodkärl Blod

Blodomloppet Blodet pumpas från hjärtats vänstra kammare Syrerikt blod leds vidare via rörsystemet artärerna ut till cellerna Aorta Mindre artärer Syrefattigt blod går till hjärtats högra förmak via venerna

Blodomloppet

Artärer

Artärer Artärer utgår från hjärtat & förgrenar sig i mindre blodkärl Syrerikt blod Tjocka kärl med glatt muskulatur. Elastiska

Vener

Vener Vener leder det syrefattiga blodet till hjärtat, och vidare till lungorna för att syresättas på nytt. Tunna kärl, knappt något muskelskikt. Ej elastiska Innehåller även venklaffar

Kapillärer Mellan de minsta artärerna och venerna finns ett nät av mycket små blodkärl som kallas kapillärer. Kapillärerna har en mycket tunn väg. Kapillärerna tar upp koldioxid och andra avfallsprodukter som bildas vid cellernas ämnesomsättning.

Kapillärer

Sammanfattning blodkärl Artär Blod ut, tjocka & elastiska Vener Blod in, tunna & elastiska (muskelpumpen) Kapillärer utbytet av näringsämnen, avfallsprodukter, syre och koldioxid mellan kapillären och cellerna sker här, Minst, mkt tunna (lättpasserade genom bla diffussion)

Blodtryck Blodtryck = tryck som blodet utövar på kärlväggarna Trycket är högst då hjärtat sammandras, s.k. systoliska trycket och som lägst när hjärtat vilar, s.k. diastoliskt tryck

Blodtryck Det systoliska respektive diastoliska trycket beror på elasticiteten i artärväggarna Lite elasticitet i kärlväggarna = högt blodtryck

Blodtryck Påverkbart? I viss mån, mestadels beror det på ärftliga faktorer men fett och rökning täpper till kärlen. Ökar med ålder.

Blodet

Blodet Utgör ca 8 % av människans kroppsvikt Muskelmassa 40 – 50 % Består av plasma samt blodkroppar Funktion: Transport av syre, näring, restprodukter, hormoner, delta i immunförsvaret

Blodet Normalt ca 5-6 liter blod Består av Plasma Blodkroppar

Plasma Består av mestadels vatten samt speciella blodproteiner Antikroppar – angriper främmande ämnen såsom bakterier & virus Fibrinogen – deltar i koaguleringsprocessen

Blodkroppar Utgör ungefär hälften av mängden blod 3 typer: röda, vita & blodplättar Kallas även för blodceller Bildas ur benmärgen

Röda blodkroppar (erytrocyter) Mkt små celler som saknar cellkärna och andra organeller Kan inte föröka sig Bildning av röda blodkroppar styrs av hormoner som bl.a. känner av låg syrehalt

Röda blodkroppar Transporterar syre & koldioxid Koldioxid gör miljön surare – de röda blodkropparna kontrollerar således syra- basbalansen i kroppen

Röda blodkroppar Om inte cellerna kan föröka sig, hur förnyas de röda blodkropparna? De röda blodkropparna lever i ca 4 månader och därefter bryts de ner. Järnet återanvänds i nya celler men ”kropparna” avges i huvudsak med avföring. Bildning av röda blodkroppar styrs av hormoner som bl.a. känner av låg syrehalt

Vita blodkroppar (leukocyter) De vita kropparna försvarar kroppen mot infektioner av olika dess slag Relativt stora celler med kärna och andra organeller Kan leva allt från några dagar till hela livet

Blodplättar (trombocyter) Innehåller ämnen som får blodet att koagulera (stelna) Vid en skada på ett blodkärl klumpar blodplättarna ihop sig och fäster vid kärlets väggar. Därmed bildas en plugg som hejdar blödningen.