ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KONJUNKTIONER.
Advertisements

1:a person 2:a person 3:e person singular/plural
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Pronomen.
Grammatik Ordklasser.
Cement, brädor, reglar, spik osv.
adjektiv och substantiv
Varför grammatik? Vad är ordklasser?
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
ORDKLASSER 10 stycken Substantiv, verb, adjektiv, pronomen, adverb, preposition, räkneord, interjektion, konjunktion, subjunktion.
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Svenska Grammatik.
Spanska grammatik Med Gustav och Lina.
Bestämd och obestämd form i adjektiv och substantiv
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Grammatik - Språket om språket - 9a Ersängsskolan vt 13.
Ordklasser "Ordklass" är namn på en grupp av ord som fungerar på samma sätt, när du använder dem.
Böja den bestämda/obestämda artikeln.
Luncha och lär! Possessiva pronomen.
Grammatik.
ersätter substantiv ex: personliga, possessiva, reflexiva, relativa
Luncha & lär! Indirekt tal ii.
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
Pronomen Tryck på F5 på tangentbordet för att börja.
Ordklasser.
Satsdelar.
presens, preteritum och futurum
Subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad och adverbial
Repetition satsdelar Vilka frågor ställs för att få fram p, s, dio, io? p= Vad händer? (bakar) s= Vem/vad + p? (Sara) dio= Vem/vad+p+s (en kaka) io= Till.
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
När ska man använda de och när ska man använda dem.
Det svenska kulturarvet: spår 1
Grammatik - Språket om språket -
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
De eller dem, det är frågan?
Satsdelar En satsdel kan vara ett eller flera ord.
SUBSTANTIV.
SPARKVIPA.
Svensk grammatik ORDKLASSER 1.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Huvudsats och bisats– att bygga meningar
Ordföljd.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
 Alla ord hör till en ordklass.  Till vilken ordklass ett ord hör beror på: - vad ordet betyder - hur det böjs - hur det används.
Ordklasser Svensk grammatik Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Grammatik.
Språkets uppbyggnad/grammatik Ordklasser. Substantiv – betecknar levande varelser, växter, föremål, ämnen, platser och abstrakta begrepp Olika typer av.
Grammatik ‏ ‏قواعد اللغة (‏نحو‏) Cvl-Sandviken. Ordklasser Substantiv الأسماء Verb الفعل ‏ Pronomen الضمائر Adjektiv الصفة Prepositioner حروف الجر Räkneord.
Ord som beskriver substantiv och pronomen
ORDKLASSER Svensk grammatik Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Grammatik och språkriktighet
Grammatik - Språket om språket -.
GRAMMATIK – SATSLÄRA 2 Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Grammatik.
Adjektiv.
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar. Kurs B: tala och skriva Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
SUBSTANTIV Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring.
Grammatik - Ordklasser och satsdelar
Grammatisk terminologi I
Satsschema - Hur använder man det?
Satsschema - Hur använder man det?.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Svensk grammatik ORDKLASSER 1.
Presentationens avskrift:

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET Peter Olsson, Alléskolan, Floda – www.lektion.se  

SUBSTANTIV 1 ”Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den, det eller de framför ordet.” Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan ta på dem) Abstrakta substantiv: oro, lycka, kärlek Egennamn: Stockholm, Hanna, Volvo, Kina (alla ord med stor bokstav)

SUBSTANTIV 2 Singular ett bord en lampa den pennan det bordet Numerus Singular ett bord en lampa den pennan det bordet Plural flera stolar de borden

SUBSTANTIV 3 Obestämd/bestämd form Obestämd form (vilken som helst) en bil, ett(rött) hus, flera barn Bestämd form (ett alldeles bestämt substantiv) den bilen det (röda) huset, de barnen

VERB 1 Verb talar om vad någon gör eller vad det är som händer: Jag skriver. Det snöar. Solen skiner. Man kan ta tema på verb: Preteritum Infinitiv(att) Imperfekt(igår) Supinum(har,hade) Läsa läste läst Stå stod stått (starkt.) Skratta skrattade skrattat

SUBSTANTIV eller VERB? Hopp Hoppar Larmade Larm Cyklar Cykel Vinna Vinst Mat Matade Hann Hane

VERB 2 Av temaformerna bildar man olika tidsformer (tempus) Nu Igår Har Hade Ska/kommer att Presens imperfekt perfekt pluskvamperfekt futurum Läser läste har läst hade läst skall läsa Pratar pratade har pratat hade pratat skall prata Sjunger sjöng har sjungit hade sjungit skall sjunga Springer sprang har sprungit hade sprungit skall springa

ADJEKTIV 1 Adjektivet är en bestämning av substantivet och talar om hur något/någon är eller ser ut” Böjning: adjektivet kan böjas en snäll pojke ett snällt barn många snälla människor

ADJEKTIV 2 Komparering (jämföra) Positiv Komparativ Superlativ Klok klokare klokast Grön grönare grönast Liten mindre minst Energisk mer e… mest e…

ADVERB 1 Svarar oftast på frågan Hur? Adverb är bestämning till A) ett verb Pojken springer fort. B) ett adjektiv Hästen är svårt sjuk. C) ett annat adverb Bilen körde farligt fort. Fet stil=adverb Springer= verb sjuk= adjektiv fort= adverb

Skillnaden adjektiv/adverb Adjektiv ”kongruensböjs” (ändrar form i plural) Stolen är hög. Stolarna är höga. Trädet är grönt. Träden är gröna. Adjektiv är en bestämning av substantiv. Adverben böjs inte Jag hoppar högt, Olle och Kalle hoppar högt. Jag springer fort. Lisa och Sally springer fort.

PREPOSITIONER Anger läge (position) Bredvid, över, på, under, till höger Riktning- mot, från, åt Relation – av, från till Tid: i, under Oftast korta ord som står framför substantiv/pronomen: utan, vid, genom, om, sedan, enligt, efter, medan, mellan

PREPOSITIONER Anger läge (position) Han går bredvid Lisa. Riktning- mot, från, åt Kom du från Arvids hus? Relation – av, från till Sara fick klockan av morfar. Tid: i, under Han skrev i två timmar.

PREPOSITIONER Oftast korta ord som står framför substantiv/pronomen: utan, vid, genom, om, sedan, enligt, efter, medan, mellan Gå inte utan väskan. Läs din läxa direkt efter skolan. Han gick efter henne.

RÄKNEORD Räkneorden svarar på frågorna A) hur många? 5, 8, 12, 2001, 7839… Grundtal B) vilken i ordningen? Första, sjunde…Ordningstal Ordningstal: Ex: Han kom på första plats i loppet. Jag fyller år den åttonde november. En och ett är räkneord om de är betonade: ”Det är en hund, inte två.”

INTERJEKTIONER Kan vara: Utropsord: Aj, oj, usch Hälsningsord: Hej, god dag, adjö Svarsord: Ja, nej, jo Lystringsord: Pst, sch, hysch Ljudhärmande ord: Mjau, voff Svordomar: Shit!, Jäklar!

KONJUNKTIONER/ SUBJUNKTIONER Bindeord, binder ihop ord och satser (meningar)! Inleder bisatser Och, men, eller, för, eftersom, då, när, utan, om Pär är liten men stark! Hon var trött och kunde inte hålla sig vaken. När Eva kom till skolan, mötte hon Ella. Trots att Evert övat på pianoläxan 25 gånger, kunde han inte spela låten.

PRONOMEN 1 ”Pronomen ersätter namn, substantiv och ibland hel mening.” Personliga pronomen Kalle = HAN Solen= DEN Olle och Pelle= DE

Personliga pronomen Subjektsform jag Du Han Hon Den Det Vi Ni De

Objektsform= svarar på frågan till vem? Till mig/dig /oss osv. Personliga pronomen Subjektsform Objektsform (till…) jag mig Du dig Han honom Hon henne Den den Det det Vi oss Ni er De dem Objektsform= svarar på frågan till vem? Till mig/dig /oss osv.

Possessiva pronomen Ägande pronomen! (possess på engelska betyder äga) Subjektsform possessivt pronomen jag min/mitt/mina Du din/ditt/dina Han hans Hon hennes Den dess Det dess Vi vår/vårt/våra Ni er/ert/era De deras

Possessiva pronomen Ägande pronomen! (possess på engelska betyder äga) Min boll mitt bord mina pennor Din boll ditt bord dina pennor Sin boll sitt bort sina pennor Vår vårt våra Er ert era

Ramsor för att minnas! Substantiv är namn på ting såsom mygga, bi och sting. Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är: glada, snälla, rara, så som vi ska vara. Verb är sånt som man kan göra, känna, kramas, se och röra. Räkneord som ett, två, tre. Det är nåt att räkna mé. Interjektioner säger vad vi känner när det värker, svider och bränner. Pronomen som den och det, används för det man ändå vet. Prepositioner före substantiven står. Det blir till jul, vid påsk eller i vår. Konjunktioner som och, men, för och då kan göra meningar så långa så.

Repetition! Namn t.ex. Utmärkande drag/underavdelningar Substantiv eld, Pelle, katt, Lerum Egennamn, En/ett, flera, den/det, de där Singular, plural, obestämd/bestämd form Adjektiv röd, vacker, viktig kompareras, beskriver ett substantiv positiv, komparativ, superlativ Verb se, sjunga, kunna att…framför i grundform(infinitiv) tempusformer: presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt, futurum… temaformer: infinitiv, imperfekt, supinum Interjektioner Hej! Nej! Bu! Hälsning, utrop, ljudhärmande Pronomen mig, din, jag, den, henne i stället för namn Personliga (subjektsform el. objektsform) Possessiva (ägande) Adverb vackert, snabbt beskriver ett verb: springer snabbt Räkneord tredje, ett, 42, grundtal( ett, 34, 1000…), ordningstal (på vilken plats) Preposition på, till, i, vid, från läge, riktning, tid Konjunktioner och, som, när, men binder ihop satser eller ord