Beräkna molekyl- och formelmassa

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

Atomer och kemiska reaktioner
När sker en kemisk reaktion?
Kemi.
Kemisk bindning del 2 Kovalenta bindningar Niklas Dahrén.
Introduktion till kemisk bindning
Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.
Kemins grunder Föreläsning nr 3 Sid
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Atomen och periodiska systemet
Periodiska systemet Periodiska systemet Periodiska systemet
Alkaner Alkoholer Organiska syror
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad
Jonföreningar och molekyler
DENSITET Starta BILDSPELs-vy NU ! Ett annat ord för TÄTHET.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Elektronskal och valenselektroner
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Periodiska systemet.
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Periodiska systemet Historia Atomens byggnad Periodiska systemet
Atomen Trådkurs 7.
Materia "allt som har både massa och volym"
Föreningar Kemi.
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Mass-samband i kemiska reaktioner
Föreningar.
Materia Sammanfattning.
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Grundämne byggnad.
- Atommodellen & periodiska systemet
Farliga ämnen.
Ämnens olika faser.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Atom- och kärnfysik.
Kemisk Bindning.
KEMISKA REAKTIONER KAP.2
Joner En jon är en lika vanlig partikel som atomer.
Materia Niklas Dahrén.
Joner Li+ F-.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
Beräkning av massa, formelmassa, molmassa och substansmängd
Salter och metalloxider Kap 5
Elektronskal Igår lärde vi oss att atomerna har flera elektronskal. De hade namnen k, l och m.
Beskrivning av kemiska reaktioner med kvantitativa mått:
Kemiska beräkningar 2 Beräkning av lösningars sammansättning:
Atomer Ordet atom härstammar från grekiskan och betyder odelbar. Det stämmer dock inte eftersom atomen innehåller andra mindre beståndsdelar. Atomerna.
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
Gasolbrännare.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Respons från förra lektionen
Periodiska systemets grupper
Kärnfysik Naturens minsta byggstenar
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
Repetition till prov I läroboken: Kap 1+3 S 7-32,
”Vilket ämne är ädlast?”
Teorier/modeller/problemlösning:
Joner Li+ F-.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
DENSITET Starta BILDSPELs-vy NU ! Ett annat ord för TÄTHET.
Kemiska bindningar.
Atomen och periodiska systemet
Atomer, joner och det periodiska systemet
Atomer, joner och det periodiska systemet
Presentationens avskrift:

Beräkna molekyl- och formelmassa Niklas Dahrén

Uppgifter som jag går igenom i den här filmen: Bestäm molekylmassan för en vattenmolekyl. Bestäm formelmassan för saltet magnesiumfluorid. Bestäm formelmassan för metallen litium. Bestäm molekylmassan för dietyleter som har följande strukturformel:

Vad innebär molekylmassa? Molekylmassa är den massa som 1 molekyl av ett visst ämne har. Enheten som används för att ange molekylmassan är atommassenheten ”u”. Molekylmassan beräknas genom att de enskilda atommassorna av alla ingående atomer i molekylen adderas. Exempel: 1 syremolekyl (O2) har massan 32 u eftersom varje syreatom väger 16 u.

För jonföreningar (salter) och metaller används istället begreppet ”formelmassa” Jonföreningar (salter) och metaller är inte molekyler och därför passar inte begreppet ”molekylmassa” så bra. Istället använder vi begreppet ”formelmassa”. Formelmassan är massan av den minsta gemensamma beståndsdelen i saltet eller i metallen, kallas för ”formelenheten”. Ämne: Formelenhet: Formelmassa: Saltet ”natriumklorid” NaCl 22,99 u + 35,45 u= 58,44 u Saltet ”magnesiumklorid” MgCl2 24,31+2*35,45= 95,21 u Metallen ”koppar” Cu 63,55 u Obs. Ibland används även begreppet ”formelmassa” för molekyler.

Molekyl- och formelmassan tar vi reda på med hjälp av det periodiska systemet I det periodiska systemet kan vi för varje grundämne se ämnets atomnummer (antalet protoner) och atommassan. Genom att lägga ihop atommassan för alla atomer som ingår så kan vi alltså ta reda på molekyl- eller formelmassan. Exempel: Beräkna formelmassan för natriumfluorid (NaF)! Lösning: NaF: Na= 22,99 u F= 19,00 u 22,99 + 19,00= 41,99 u

Uppgift 1: Bestäm molekylmassan för en vattenmolekyl. Lösning: Vatten har den kemiska beteckningen: H2O. Med hjälp av det periodiska systemet tar vi reda på atommassan för alla ingående atomer i en vattenmolekyl: Molekylmassan blir då: 2*1,008+16,00= 18,02 u H= 1,008 u O= 16,00 u

Uppgift 2: Bestäm formelmassan för saltet magnesiumfluorid. Lösning: Magnesiumfluorid har den kemiska beteckningen: MgF2 Med hjälp av det periodiska systemet tar vi reda på atommassan för alla ingående atomer i 1 formelenhet MgF2: Mg= 24,31 u F= 19,00 u Formelmassan blir då: 24,31 +2*19,00= 62,31 u

Uppgift 3: Bestäm formelmassan för metallen litium. Lösning: Litium har den kemiska beteckningen: Li Med hjälp av det periodiska systemet tar vi reda på atommassan för alla ingående atomer i 1 formelenhet Li: Li= 6,941 u Formelmassan blir då: 6,941 u

Uppgift 4: Bestäm molekylmassan för dietyleter som har följande strukturformel: Lösning: Med hjälp av det periodiska systemet tar vi reda på atommassan för alla ingående atomer i en dietyleter-molekyl: Vi räknar sedan antalet av varje atom: Molekylmassan blir då: 10*1,008+16,00+4*12,01= 74,12 u H= 1,008 u O= 16,00 u C= 12,01 u H= 10 st O= 1 st C= 4 st

Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: http://www.youtube.com/Kemilektioner http://www.youtube.com/Medicinlektioner