Svenskt flygbränsle för Stockholm– Arlanda Airport 2010-11-18 Presentation vid IVL Hållbara Transporter Tomas Ekbom, Seniorkonsult Grontmij AB

Var står flyget idag om biobränslen? Tekniken att framställa syntetiskt jet (Fischer-Tropsch) från kol och gas är kommersiell och används till flyget i Sydafrika. Aug 2009 godkände ASTM en spec (FT-SPK från biobränsle, upp till 50 %). Bio-SPKs (bio-synthetic paraffinic kerosene) eller HRJs (hydrotreated renewable jet) snart certifierat Flera lyckade flygningar med olika biojet (HRJ) har genomförts. KLM blev först att testa biojet (Camelina) i en Boeing 747 med passagerare. Målet är kommersiella flygningar 2011. United, AA och 11 andra flygbolag har avsikt köpa 250 miljoner gallon synjet per år från Rentech. British Airways har skrivit 10-års bränslekontrakt med Solena för London

Biofuels for aviation are here to stay "We believe commercial biofuel flights are now three to five years away – some may say sooner than that.” Paul Steele, IATA’s Director of Aviation Environment and head of the industry coalition Air Transport Action Group “We’re aiming for a 1 percent biofuel penetration around 2015, and we think that’s quite achievable.” Billy Glover, Boeing Commercial Airplane’s Managing Director for Environmental Strategy "Lufthansa will use biofuels on flights by 2012." Wolfgang Mayrhuber, Chief Executive Officer, Lufthansa “European governments will be collecting ETS auction revenues from 2012 up to $6 billion a year from airlines.” Jonathon Counsell, British Airways’ Head of Environment

Varför producera svensk bio-jet? EU har fastställt tre hörnpelare i energistrategin med målen om 20/20/20 där flyget kommer att påverkas också genom ETS från 2012 (= ung 10-15 % dyrare bränslepris). LFV har halverat de egna CO2-utsläppen på Arlanda. Med 50 000 ton biojet minskas ytterligare 150 000 ton CO2, vilket motsvarar den del av flygtrafiken som tillräknas flygplatsen För Sverige är det strategiskt viktigt med egen produktion av förnybart jetbränsle: ”security of supply and security of cost” – säkerhet = säkra tillgång och kostnad Framöver gäller det konkurrensfördelar för Swedavia att kunna erbjuda miljövänligt jetbränsle till sina kunder, och att minska även CO2-utsläppen från jetbränslet.

Gröna flygbränslen för Arlanda Airport Förstudie om gröna flygbränslen för Stockholm-Arlanda Airport med biomassaförgasning och Fischer-Tropsch-syntes till biojet, motorbränslen (som bi-produkt) och värme Produktion av 50 000 ton bio-jet lokaliserad vid Brista (300 MW) eller Igelsta (600 MW). Två konfigurationer studerades, båda placerade vid ett kraftvärmeverk för bränsleogistik, fjärrvärme etc Projektpartners: Referensgrup: Vattenfall R&D, Holmen, Götenborg Energi, E.ON, Pöyry, ETC Piteå 5

View of Brista plant with Arlanda Airport Lokaliseringsfördelar Brista Direktleverans av bio-jetbränsle till Arlanda Införsel av biomassa med järnväg Avsättning av processvärme till fjärrvärmenät CO2 utsläppen minskas med ca. 150 000 ton View of Brista plant with Arlanda Airport Copyright Swedavaia

Hur kan en anläggning designas? Igelsta 600 MW Brista 300 MW Biojet Tvåstegs Bioraffinaderi Biojet Fullständigt bioraffinaderi Externt raffinaderi Biomassa Biomassa

Bioraffinaderi – serie av delprocesser CO2 SULPHUR BIOMASS GAS CLEANING GASIFICATION STEAM HEAT ELECTRICITY FUEL GAS O2 ASH FUELS POWER PLANT AIR FUEL SYNTHESIS ASU 8 8

Produktdistribution genom Fischer-Tropsch LTFT 9

Bränslestandarder bestämmer produktutbyten Heavy diesel Bio-jet fuel Naphtha

Stort bioraffinaderi ger stora intäkter 90-190 000 ton fuels/yr 100-180 MW heat Stort bioraffinaderi ger stora intäkter CAPEX = 500 M EUR 730 M EUR Biomass 290-630 MW = 1-2 million ton/year Biomass cost: 420-890 M SEK/yr Revenues: 1000-2000 M SEK/yr Total O&M cost: 200-270 M SEK/yr

300 MW = fyra av dessa per år

Biojet fits into the price of jet fuel The Brista plant showed production cost of 8280 SEK/m3 and Igelsta 5000 SEK/m3 at oil price of $67 per barrel List prices of JET A-1 at Arlanda were 6900 SEK/m3 (Shell) and 5900 SEK/m3 (Statoil) as of Oct 2009 Platt’s gives Rotterdam price as $577/ton or 5000 SEK/m3, then there is transport, storage and distribution costs With ETS implemented in 2012 additional assumed 10-15 % will be added to the fuel price Airlines have confirmed a price option for a “green premium” of a biojet fuel, now active in seeking suppliers

Current large Nordic gasification plant projects StoraEnso-Neste @ Porvoo or Imatra 200 000 ton diesel Norske Skog (Xynergo) @ Hønefoss Chemrec @ Piteå 3 MWth to DME Operation 2010 Värmlandsmetanol @ Hagfors 110 MWth to Methanol Operation 2014? Lahti Energia @ Lahti 140 MW power+heat Operation 2012 Chemrec @ Örnsköldsvik 150 MWth to Methanol/DME Operation 2013 Göteborg Energi @ GBG 20 MWth Biogas Operation 2012 UPM Kymmene @ Rauma 300 MWth to FTD Operation 2014? E.ON @ Sydsverige 325 MWth to Biogas Operation 2015? StoraEnso-Neste @ Varkaus 12 MWth to Gas to FTD Operation 2009 Carbona @ Skive 30 MWth to Power/Heat Operation 2008 VVBGC @ Värnamo 20 MWth to FT-Wax Operation 2012?

The opportunity is now The technology is ready for commercial demo, however, EPCs choose customers, not vice versa! Gasification enables use of biomass multi-products to multi-fuels and for multi-applications. Gasification gives opportunity of upgrading low-grade biomass into high value products like chemicals and fuels. There are more variables than for traditional CHP projects. Selection of process, configuration and optimisation, location, size and product slate management 15

Nästa steg Presentation av projektet och resultaten nationellt och internationellt till organisationer och företag Utarbeta och beskriva strategin för projektutveckling – integration av teknologi, finansiering, miljö och tillstånd, offtake & supply, publik support, allianser och samarbeten samt projektledning Djupare analys av lokaliseringar med ev konceptstudier med intresserade parter och flertal lovande placeringar Inleda förprojektering med vidareutveckling, förbättringar, optimering av projektdesign och resultat i samarbete med processleverantörer

Sammanfattning Samplacering med ett pappersbruk eller värmeverk är centralt för avsättning av värme och omfattande bränslelogistik. Lågvärdigt skogsbränsle kan användas och ge konkurrenskraftiga produkter som kan hanteras med befintliga distributionssystem 600 MW och uppgradering vid ett oljeraff ger konkurrens- kraftig produkt utan andra skatter. Vid oljepris >$100/fat är 300 MW och full uppgradering troligen konkurrenskraftigt. Produktionstekniken är i steget att bli kommersiell, flertal planerade anläggningar ska stå klara inom fyra-fem år. ”EPC wrap-around guarantees” för prestanda är kritisk fråga i projektutveckling. Analogt har genombrott gjorts för fossilt.