Morfologi – hur ord böjs och bildas

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
1:a person 2:a person 3:e person singular/plural
Advertisements

Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Grammatik Ordklasser.
Bonvenon al -ig- kaj -iĝ- Affix • -ig- och -iĝ- tillhör Esperantons affix • Som affix används de som suffix, efterstavelser • Men de kan också stå som.
adjektiv och substantiv
Varför grammatik? Vad är ordklasser?
Allmän grammatik SATSDELAR
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Svenska Grammatik.
Spanska grammatik Med Gustav och Lina.
Bestämd och obestämd form i adjektiv och substantiv
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Grammatik - Språket om språket - 9a Ersängsskolan vt 13.
Ordklasser "Ordklass" är namn på en grupp av ord som fungerar på samma sätt, när du använder dem.
Böja den bestämda/obestämda artikeln.
Luncha och lär! Possessiva pronomen.
Grammatik.
O – vanlig Miss – tänka Sam – arbeta
Heter det ”en lång hårig kvinna” eller ”en långhårig kvinna”?
Satsdelar.
Svenska p Svenska p.
I spanska finns det tre ”sorters” verb.
Repetition satsdelar Vilka frågor ställs för att få fram p, s, dio, io? p= Vad händer? (bakar) s= Vem/vad + p? (Sara) dio= Vem/vad+p+s (en kaka) io= Till.
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Det svenska kulturarvet: spår 1
ORDENS STRUKTUR Morfologi Morfologi är läran om ordens struktur.
Grammatik - Språket om språket -
Lektion 4: Hur förändras språket och varför?
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Substantiv plural.
En fras består i sin tur av…
SPARKVIPA.
Lemmatiserare för okända ord Boel Mattsson. Projektbeskrivning Att göra ett program som gissar grundformen (lemmat) för okända ord Begränsning till substantiv,
HETER DET ”EN LÅNG HÅRIG KVINNA” ELLER ”EN LÅNGHÅRIG KVINNA”? Luncha och lär!
Reflexiva verb + riktning och befintlighet
Allmän Grammatik Introduktion. Struktur SvenskanRyskan SVO subjekt verb objekt.
Syfte: Undervisningen ska stimulera elevernas lust att tala, skriva, läsa och lyssna och därmed stödja deras personliga utveckling. Eleverna ska ges möjlighet.
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Svensk grammatik ORDKLASSER 1.
Relativa pronomen i ackusativ och nominativ
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Ordföljd.
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
TYSK GRAMMATIK.
Satsbegreppet. Begreppen mening och sats På svenska talar man ofta om meningar och satser, men på tyska finns inte begreppet mening. På svenska används.
 Alla ord hör till en ordklass.  Till vilken ordklass ett ord hör beror på: - vad ordet betyder - hur det böjs - hur det används.
Ordklasser Svensk grammatik Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
GRAMMATIK - SATSLÄRA Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Grammatik.
Grammatik ‏ ‏قواعد اللغة (‏نحو‏) Cvl-Sandviken. Ordklasser Substantiv الأسماء Verb الفعل ‏ Pronomen الضمائر Adjektiv الصفة Prepositioner حروف الجر Räkneord.
Skriva meningar i huvudsats Alla meningar måste innehålla minst ett verb. Verbet kommer alltid på andra plats i en huvudsats. En mening kan ha flera verb!
Grammatik och språkriktighet
Grammatik - Språket om språket -.
En stor bil. Ett stort träd. Flera stora bilar. Flera stora träd.
GRAMMATIK – SATSLÄRA 2 Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Adjektiv.
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Vecka 43 Tisdag den 24:e oktober 2017 Dagens namnsdag Eilert Evert  
Morfologi – hur ord böjs och bildas
Johanna Ståhl, Pilängskolan, Lomma –
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Grammatisk terminologi I
Svensk grammatik Satslära (Del 2).
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Morfologi – hur ord böjs och bildas
Svensk grammatik ORDKLASSER 1.
Presentationens avskrift:

Morfologi – hur ord böjs och bildas Morfem: minsta betydelsebärande enheten i ett språk Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.

Termer ni ska kunna: Rotmorfem Böjningsmorfem Fogemorfem Avledningsmorfem:  Prefix – suffix (Ordbildning: att bilda nya ord:) Avledning Sammansättning (Förkortning: långa ord förkortas)

Rotmorfem Innehåller ordets betydelse Är självständiga ord Exempel: idrotts-dags-schema Kan vara avkortat: bevakning Rotmorfem: vak (av vaka)

Böjningsmorfem Läggs till rotmorfemen för att böja ordet i olika grammatiska former, till exempel singular och plural (en eller flera), bestämd form, olika tidsformer av verb (tempus)… Exempel: klass och hoppa – klasser, klassen – klasserna, hoppa – hoppade - hoppat

Fogemorfem: Sätter ihop (fogar ihop) ord med varandra) -s, eller äldre -u, -e, -o Exempel: andrahandskontrakt, falukorv, bindestreck, hälsodagar

Avledningsmorfem (bilda nya ord) Prefix – suffix: Bildar nya ord tillsammans med rotmorfem. Prefix står före ordet, suffix efter, Till exempel -a, o-, be-, -ning Bilda nya ord på det sättet med: Blyg, betala, hopp, svara

Ordbildning: avledning och sammansättning De olika sätt vi bildar nya ord på. Två olika sätt att bilda nya ord: Avledning… genom att lägga till prefix och suffix. Med prefix: ordets grundbetydelse ändras: lyckad –  misslyckad. Inhemska prefix: t ex o-, utländska, t ex ex- (exfru) Med suffix: ordet hamnar ofta i en ny ordklass. Lycka – lycklig (substantiv blir adjektiv. Se exempel i läroboken sid 459)

(fortsättning ordbilding) Ordbildning kan också ske genom sammansättning: Sammansättning: Rotmorfem, alltså självständiga ord, sätts samman Exempel: fotboll, eftersläpp (Annan ordbildning: Förkortning, när långa ord förkortas)

Rotmorfem: Innehåller ordets betydelse Är självständiga ord Böjningsmorfem:  läggs till rotmorfemen för att böja ordet i olika former, till exempel singular och plural (en eller flera), bestämd form, olika tidsformer av verb (tempus) Fogemorfem: Sätter ihop (fogar ihop ord med varandra) -s, eller äldre -u, -e, -0 Avledningsmorfem: Prefix – suffix: Bildar nya ord med rotmorfem. Prefix står före ordet, suffix efter, Till exempel -a, o-, be-, -ning Ordbildning: de olika sätt vi bildar nya ord på Avledning: genom att lägga till prefix och suffix. Prefix: ordets grundbetydelse ändras fin – ofin. Inhemska: t ex o-, utländska, t ex ex-. Suffix: ordet hamnar ofta i en ny ordklass. Fin – finhet (se exempel i läroboken sid 459) Sammansättning: Rotmorfem, alltså självständiga ord, sätts samman (fotboll) (Förkortning: långa ord förkortas)