Från forskning till nya affärer och företag

Lyftet – att föra Sverige tillbaka till den internationella välståndsligans topp 1970 1980 2000 2003 2006 2011 1 Schweiz 2 USA 3 Luxemburg 4 Sverige 5 Kanada 6 Danmark 7 Frankrike 8 Australien 9 Nederländerna 10 Nya Zeeland 11 Storbritannien 12 Belgien 13 Tyskland* 14 Italien 15 Österrike 16 Norge 17 Japan 18 Finland 19 Island 20 Spanien 21 Irland 1 USA 2 Schweiz 3 Kanada 4 Luxemburg 5 Island 6 Frankrike 7 Norge 8 Sverige 9 Danmark 10 Belgien 11 Australien 12 Nederländerna 13 Österrike 14 Italien 15 Tyskland* 16 Japan 17 Storbritannien 18 Finland 19 Nya Zeeland 20 Spanien 21 Grekland 1 Luxemburg 2 USA 3 Schweiz 4 Norge 5 Irland 6 Danmark 7 Kanada 8 Island 9 Nederländerna 10 Japan 11 Belgien 12 Australien 13 Österrike 14 Tyskland* 15 Finland 16 Italien 17 Sverige 18 Storbritannien 19 Frankrike 20 Nya Zeeland 21 Spanien 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Sverige 16 17 18 19 20 21 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Sverige 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 1 2 3 4 5 Sverige 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 Ingen välfärdsreform i världen kan lösa dessa problem. Vi kan inte höja skatterna mer. Det går inte att fördela bort problemen.   För hundra år sedan inleddes industrialiseringen av Sverige vi växte. Vi kan göra det igen. Om vi prioriterar tillväxt. Källa: OECD. * Avser det förenade Tyskland

Industriproduktionens uppbyggnad Procentuell andel av industrins bidrag till BNP, 2000 Tillverknings- Industri Övrig industri Kemisk industri Matindustri Trävaru-, massa-, pappers-, grafisk och förlagsindustri 51,1 12,0% 10,9% 6,3% 19,9% Källa: SCB.

Tjänsteproduktionens uppbyggnad Utbildning & sjukvård Personliga tjänster 4% Finansiell verksamhet 4% Företagstjänster & fastigheter 8% 45% Transport & kommunikation 17% Sedan mitten av 90-talet har tjänstesektorn stått för volymtillväxten av nya jobb Nya branscher som bemanning, callcenter, finans, IT, hemservice och privat drift inom vård, omsorg, utbildning har vuxit snabbt 22% Handel Källa: SCB och Almega (2000)

FoU-systemet och tillväxten 1. Bra utgångsläge Sverige starkt inom IT, Bioteknik och Materialteknik Basindustrin är bland de mest effektiva och konkurrenskraftiga i världen. Omfattande FoU-verksamhet Ledande vad gäller patent -Sverige är bland mest Internet- och mobiltäta länderna i världen -Näringslivets FoU i relation till BNP är högre än i andra länder. -Ledande vad gäller antalet sökta och beviljade patent per miljon invånare.

FoU-systemet och tillväxten 2. Trots det – lägre samhällsekonomisk avkastning Vi är inte i toppen av välfärdsligan Andelen med högskoleutbildning är lägre än många andra länder Nyföretagandet är svagt jämfört med andra länder

FoU-utgifter som andel av BNP fördelat på finansierande sektorer 1981-1999 (Source: OECD) -Näringslivets FoU ökande -Offentliga satsningar ligger stilla

Financing sources of national R&D Percent of GDP 1999 (Source: OECD, MSTI, Vinnova)

Total new Science & Technology PhDs 1999 per thousand population aged 25-34. (Source: EU DG Research, Vinnova)

US patents (USPTO) per million population 1999-2000 (Source: EU DG Research, Vinnova)

European patents (EPO) per million population 1999-2000 Source: EU DG Research, Vinnova

Investeringar i FoU och BNP per capita inom OECD, 1999

Det svenska FoU-systemet Privat sektor Offentlig sektor Riksdag & regering Planering Forsknings- stiftelser EU FoU- program Företag Sektorsforsknings-myndigheter Finansiering Forskningsråd Om vi tar en titt på det svenska FoU-systemet skulle det kunna beskrivas så här. Relativt komplext – och då har vi inte tagit hänsyn till de aktörer som vill till för att kommersialiseringen av forskningsresultat ska fungera. Om det här systemet ska fungera är det viktigt att alla delar stöttar varandra. (Vi kan konstatera att den stora volymen FoU-verksamhet ligger i näringslivet. Forskningssatsningarna inom det offentliga är centrala för näringslivets Utvecklingskraft för att kompetensförsörjningen till FoU-verksamheten ska fungera.) Dynamiken i samverkan mellan företag och andra aktörer, är en nyckel till konkurrenskraft och tillväxt i Sverige. Nära relationer till akademin – tillgång till kompetens och kunskap – viktigt för företagen Utförande Universitet och högskolor Industrins FoU Forskningsinstitut

Drivkrafter i näringslivet Globalisering av FoU och produktion Ökat kunskapsinnehåll (förskjutning mot kundnära verksamhet, företagens produkter) Nätverksstrukturer och kluster Plattformstänkande Snabbare ledtider etc. Näringslivet möter en allt starkare global konkurrens. Lokaliserar sin verksamhet till platser med de bästa förutsättningar. Får konsekvenser för Sveriges innovationssystem – konkurrensutsatt. Detta accentueras av det ökade utländska ägandet. Ställer allt större krav på företagens förmåga att ta till sig ny kunskap. Behov av spetskompetens. Företagens kärnverksamhet förskjuts mot mer kundnära verksamhet – förskjutning mot ökat kunskaps- och tjänsteinnehåll. Till företagens produkter kopplas allt mer tjänster – handlar om lösningar på kundens problem. För att kunna ta tillvara kunskap, både inom och utanför företaget, agerar företagen i ett brett spektrum av nätverksstrukturer (underleverantörer, kunder, högskolor, institut). Plattformstänkande blir allt viktigare – spär på outsourcing och förändrar relationerna med underleverantörer. Behov av lösningar som spänner över flera kunskapsområden. Tidsaspekten blir allt viktigare. Produkterna får kortare livslängd. Behov av nya idéer, snabba generationsbyten. Sammanfattningsvis ökar behovet av tillgång på innovativa miljöer för att hålla uppe den kompetens och kunskap som behövs för att vara konkurrenskraftiga.

Näringslivets FoU-verksamhet Det behövs: Starka offentliga satsningar på forskning säkerställa kompetens- och kunskapsförsörjning Goda forskningsmiljöer samla forskningsresurser till strategiska områden Stärkt samverkan mellan högskola och näringsliv Konsekvenser: Den offentligt fifnsierade forskningen är helt otillräcklig för att försörja företagen med kompetens. Svag jämfört med konkurrentländer. Handlar om hagskolans basanslag och den behovsstyrda forskningen. Nödvändigt med kraftfrull försärkning av den teknikvetenskapliga forskningen. ·         Om vi ska kunna ha kvar och ytterligare attrahera företagens lokalisering av FoU-verksamhet till Sverige behöver vi starka FoU-miljöer. Det är därför viktigt att det görs kraftfulla forskningssatsningar – inom områden som är strategiskt viktiga för näringslivet. Det är därför väsentligt att såväl universitets och högskolors som instituts forskning i högre utsträckning fokuseras till områden som kan utgöra grunden för starka miljöer. Kritisk massa i forskningen är avgörande. Det är avgörande att det är internationellt konkurrenskraftiga miljöer som byggs upp, vilket kräver bättre fokusering och samordning. ·        Stärk samverkan mellan högskola och näringsliv. Men fastna inte i ett tekniskt och mekaniskt organisationstänkande. Bättre samverkan måste komma inifrån högskolan självt och i grunden förändra dess organisationsformer.

Vad behöver göras? Viktigt att värdera arbetet med entreprenörskap mer! Viktigt se till att det finns fler goda förebilder! Tillgång på tidigt såddkapital är en förutsättning för tillväxt! Många ”avknoppningsföretag” ska vara attraktivt för ett lärosäte! Viktigt att informera rätt! Vad behöver då göras? Det finns en mycket positiv utveckling på många högskolor. Vi gjorde, tillsammans med Venture Cup, ett antal intervjuer Med engagerade människor i högskolevärlden. Här är några av de budskap som framkom. Erfarenheter av entreprenörskap värderas mer, t ex vid tillsättning av nya tjänster etc. Idag tittar man nästan uteslutande på antalet publikationer vid tillsättning av tjänster inom högskolan. Det är också mycket viktigt att ta till vara alla de goda förebilder som redan finns, tex. studentföretagare, Venture Cup vinnare etc. Många bra idéer ges aldrig getts en chans att vidareutvecklas till prototyper etc..   Vid flera lärosäten saknas en samlad statistik över vilka företag som har "knoppats" av från deras lärosäte.  De flesta lärosäten har idag en struktur för hantera kommersialisering från både studenter och forskare, men är alltför dåliga på att kommunicera ut vad som erbjuds.(hemsidan t.ex)

Brittiska erfarenheter Stark politisk vilja – och konkreta program Ökad tillgång till riskkapital Fokus och stöd från universitetsledningarna Nätverk av personer, företag och institutioner Äganderätten till forskningsresultaten Vi tycker att det är relevant att snegla på hur andra länder hanterar dessa frågor. Vi har valt att titta på det brittiska systemet och se vad vi kan dra för erfarenheter av den senaste utvecklingen där. (Politiska systemet och universiteten har gått hand i hand. Den brittiska regeringen har inte bara i ord stöttat avknoppningsarbetet utan också initierat fyra omfattande program för att stödja verksamheten. University challenge seed fund.) Parallelt med detta har regeringe underlättat för det privata riskkapitalet framförallt genom skattesänkningar. Samtidigt har universiteten ökat tillgången på riskkapital genom att själva bidra med kapital till nya fonder eller bolag. Entreprenörer och innovatörer stöds akttivt från universiteten att behålla en fot i vaje värld. På i stort sett samtliga universitet i storbritannien har särskilda entreprenörskapcentra bildats.- stimuelrat nätverk.

Oxford Isis Innovation   Oxford Isis Innovation Isis Innovation är ett av universitetet helägt bolag som grundades 1988 men som fick fart i slutet av 90-talet när universitetet bestämde sig för att kapitalisera upp bolaget.Vi kan se att i takt med ökade investeringar har Också antalet nystartade företag ökat. Syftet med Isis Innovation är att identifiera nya teknologier på universitetet och därefter bilda nya startups alternativt sälja eller licensiera ut patent till industriella aktörer. Man gör bedömningen att investeringen gett pengarna tillbaka och mer därtill. Företag grundade med stöd från Isis OGT Opsys Synaptica Prolysis Celoxia Avidex Oxxon Dash Nannox Abington OMIA Third Phase Mindweavers Biosignals BioSensors TolerRx OXIVA Pharma DM Bee Co. Källa: Isis Innovation

Modell för förbättrat akademiskt entreprenörskap Det entreprenöriella universitetet Labb Core business OTL Pengar Organisation Övertygelse Konsult verksamhet Teknikpark,inkubator starthus Man behöver se samverkan som en del av högskolans kärnverksamhet. För detta behövs tid, pengar och övertygelse från universitetsledningen. För att nå dit behövs också en rad ändringar i högskolelagen. Bland annat förfogar högskolan inte till fullo över holdingbolagens verksamhet.I den senare modellen måste frågor som har med mertieringsprocesser, äganderätt behandlas parallellt. Samverkansfrågorna är något som i grunden förändrar högskolans Interna och externa arbetssätt.

Utveckla nationell policy för kommersialisering av forskningsresultat Samverkan högskolans kärnverksamhet Stärk universitetens incitament att kommersialisera resultaten av forskning Lärarundantaget avskaffas Meriterings- och bedömningssystem ändras Utveckla effektiva stödstrukturer vid universitet och högskolor Dynamiken i samverkan mellan företag, högskolor och andra aktörer Innovativa miljöer med tillgång till riskkapital och affärskunnande Man behöver se samverkan som en del av högskolans kärnverksamhet. Ett sätt att öka incitamenten ör detta vore bland annat att ändra lagstiftningen vad gäller det sk lärarundantaget, så att såväl universitet, högskolor som forskare ges del av ev. intäkter från forskningsresultaten.   Personalpolicy och karriärvägar vid högskolan bör även uppmuntra samverkan och kommersialisering. Nätverk och kontaktytor mellan olika aktörer behöver utvecklas. Det behövs personer med erfarenhet från både akademi och företag för att få forskningsresultat att leda till nya affärer. Även tillgång till såddkapital är väsentligt. Utan riskkapital i såddfas kommer inga forskningsresultat att bli kommersialiserade.  

Hur många arbetar i nystartade företag 2000? Industrinäring 12 130 Tillverkning Byggnadsverksamhet Tjänstenäring 68 680 Varuhandel, restaurang, hotell Transport o kommunikation Finansiell verksamhet o ftg tjänster Utbildning, hälsosjukvård, samhälls och personliga tjänster

Varför startar man företag? Arbeta självständigt 29 % Förverkliga sina idéer 29 % Risk för el pga arbetslöshet 8 % Behövs på arbetsmarknaden 12 % Tjäna pengar 17 % Annat 5 %

Hur många nystartade företag överlever på 3 års sikt? Etablerades % Verksamma 1997 2000 Industrinäring 5 784 65 % Tillverkning Byggnadsverksamhet Tjänstenäring 17 046 55 % Varuhandel, restaurang, hotell Transport o kommunikation Finansiell verksamhet o ftg tjänster Utbildning, hälsosjukvård, samhälls och personliga tjänster

Starta, driva, växa Vilka företag har vuxit mest på 10 år: Källa: Ahrens Consultants Maratonlistan 2001 Dimension Data New Wave Konfektion/textil Skandia Finans Poolia Bemanning Bernats Bil Bil Softronics Data Dustin Data IFS Data EBÖ Verkstad Atos Medical Läkemedel/medicinteknik Riddarheims Delikatesser Livsmedel Cygate Data

Tillväxtkedjan Innovation Entreprenör Tillväxt

Entreprenöriell aktivitet 2 4 6 8 10 12 14 Irland Frankrike Belgien Sverige Finland Spanien Danmark Tyskland Storbritannien Italien USA Procent av befolkningen (18-64 år) Professor Paul Reynolds har i Global Entrepreneurship monitor mätt den entreprenöriella aktiviteten i 29 länder. Mäter på gång att starta (genom enkät) samt företag yngre än 42 månader (3,5 år) genom andelen befolkning. USA leder i vanlig ordning… Källa: Paul Reynolds, GEM, 2000.

Nystartade företag 1993 - 2001 Källa: ITPS

!!! Ökat entreprenörskap ! Universitet Intressenter Individer Idéer Tillväxt Stiftelser Företag Entreprenör Näringsdep Vinnova !!! Nutek Utb.dep Hinder – Ge högskolor och universitet incitament för att utveckla kompetens och skaffa sig de nätverk som behövs. Lagstiftningen måste ändras i riktning mot att ge universitet och högskolor del av intäkter från forskningsresultaten.

Kedjan är inte starkare än sin svagaste länk Hinder - Finansiering, Riskkapital i tidiga skeden Skattesystemet, Regler för fåmansbolag Arbetsmarknad, KNAS, Sjukfrånvaro Få affärsänglar, mm mm

Tillväxtkedjan Tillväxt Entreprenörskap Innovation Starta, driva, växa