Fasta ämnen (solidus) + Metaller 2. Jonföreningar 3. Nätverk

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

KEMISK BINDNING Krafter som håller samman materia.
Intermolekylära krafter
Kemi.
Olika typer av bindningar DEL 1
Värmelära.
Vad menas med ett ämnes egenskaper?
Kemisk bindning del 2 Kovalenta bindningar Niklas Dahrén.
Introduktion till kemisk bindning
Kemirepetition år 7.
Genomgång av tentamen Biologisk kemi del 1 9 feb 2010
Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2010 Märit Karls
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Kemi.
Atomens byggnad Joner Bindningar
Och annat runt omkring det!
Jonföreningar och molekyler
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Elektronskal och valenselektroner
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Tänk på!!!!!!!!! Läs på etiketter Använd sked Använd skyddsglasögon
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Metaller Jonföreningar Minsta enhet Bindning inom minsta enhet Fe-Fe
Atomen Trådkurs 7.
Materia "allt som har både massa och volym"
Föreningar Kemi.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Föreningar.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Grundämne byggnad.
Farliga ämnen.
Ämnens olika faser.
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Kemins grunder.
Repetition.
Estrar, syraanhydrider, aminer, amider
Sammanfattning Ämnenas beståndsdelar Fast, flytande och gas
Kemisk Bindning.
KEMI Vad är det egentligen?.
Materia Niklas Dahrén.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Salter och metalloxider Kap 5
Elektronskal Igår lärde vi oss att atomerna har flera elektronskal. De hade namnen k, l och m.
Kemisk bindning Stationsförsök.
Atomer Ordet atom härstammar från grekiskan och betyder odelbar. Det stämmer dock inte eftersom atomen innehåller andra mindre beståndsdelar. Atomerna.
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
Syror och Baser. Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är….. Skyddsglasögon.
Värme Temperatur Värmetransport Meteorologi Värme och värmeutvidgning Temperaturskalor Värmeenergi Fast, flytande och gas Kondensation,stelning, smältpunkt.
Gasolbrännare.
KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Löslighet och lösningsmedel. Lösning En blandning där ämnena som ingår har delats upp i små bitar att vi inte kan se dem. En lösning är klar och genomskinlig,
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Kemisk bindning Ke1 Kap 9.
Teorier/modeller/problemlösning:
Syns inte men finns ändå
Blandningar och lösningar
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
Teorier/modeller/problemlösning:
Teorier/modeller/problemlösning:
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Bindningar mellan molekyler Intermolekylära bindningar
Vad kan du om kemi?.
Atomer, joner och det periodiska systemet
Vatten.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Salter och metalloxider Kap 5
Presentationens avskrift:

Fasta ämnen (solidus) + Metaller 2. Jonföreningar 3. Nätverk 4. Molekyler + -

Bindningar i fasta ämnen Starka kemiska bindningar: Jon – jon NaCl, BaSO4 Jon – dipol CuSO4 · 5H2O Kovalent diamant Metall Mg, Fe Svaga kemiska bindningar: Dipol – dipol H2S Vätebindning H2O 30~100kJ/mol Londonkraft P4 5~25kJ/mol 100~400kJ/mol Di (van der Waals)

Smältpunkter och kokpunkter: Jonföreningar har ofta höga smp. och kp: Ex. MgO smp. 2800°c, kokpunkt 3600°c Al2O3 smp. 2015°c, kokpunkt 2980°c gitterenergi

Bindningar mellan molekyler Dipol – dipol intereaktioner: HCl, H2s + - + - + - + - Dipol~Dipol kraft ~1/d3 Allm. gaslagen är så nära sanningen, eftersom gaser nästan alltid är oladdade och då finns bara svagare dipol – dipol intereaktionerna. d i gaser är ~10ggr större än i (l) och (s), så mycket svaga krafter mellan gasmolekylerna. Kap 10. 10.1 Läs 10.2 – 10,7 Skumma (bindningar, strukturtyp, 10.8 – 9 Skippa materialegenskaper)

Bindnings-krafter ökar Vätebindning O N H Bindnings-krafter ökar Även F kan bilda vätebindningar. Ex. proteiner, DNA. Dimerer bildas gärna av karboxylsyror: C   O . . .  O H O  . . . O

Londonkrafter (van der Waalsbindningar) (LDF) - + - + + - - + snabbt p.g.a elektronernas rörlighet är även neutrala atomer och molekyler svaga dipoler i korta ögonblick. Londonkraft är större hos större molekyler. Beror på formen.

Smältpunkter och kokpunkter ökar med bindningskrafter mellan molekyler/atomer. Ämne smp (°c) kp (°c) He -270 -269 H2 -259 -253 Xe -112 -108 N2 -210 -196 CO2 — -79s N2S -86 -60 H2O 0 100 LDF Dipol H-bindn.

Vätskor — flyter, bildar en skarp yta, avdunstar. Viskositet: Vatten låg, sirap hög Ytspänning: Kapillärkraft Adsorption = molekyler binder till en yta. Ångtryck Prapor med T . Vätebindningar  lägre ångtryck Hg H2O

Fasta ämnen Amorft kristallint mellan-former periodiskt ordnade joner/atomer/molekyler en exakt sammansättning AnBmCp Skarpa ytor Ex: NaCl, strösocker ”oordning” Kan vara blandning av olika föreningar Oregelbunden yttre form Ex: glas, jord, smör

Röntgendiffraktion Kristallografi Röntgenstrålning = elektromagnetisk strålning  = 1 - 2Å 1912 NaCl Bragg och Bragg 1920-30 Enkla oxider och salter (2-10 atomer/cell) 1940-50 Organiska föreningar (10-20 atomer/cell) 1969-70 Större organiska + proteiner (100-1000 atomer) 1980-99 Virus (1 000 000 atomer) 2000 Ribosomen

Röntgenkristallografi 2 10:6 Röntgenkristallografi H 40keV h Cu-plåt H Kollimator Kristall Diffraktions-mönster på film Röntgenkälla

Ur diffraktionsmönstret avläses: • Symmetrin • Enhetscellens storlek Ur de relativa intensiteterna kan man bestämma: • Atomkoordinaterna i 3D Rasmol på datorn Noggranhet:  0,001Å oorganiska  0,01Å organiska  0,1Å proteiner Om antalet atomer i enhetscellen ökar med faktorn n, då ökar enhetscellens volym med faktorn n, och då ökar antalet diffraktionspunkter med faktorn n.  Strukturbas Protein Data Base PDB