Demonstration av humlesamhällen 2006 och 2007 Tabell 1. Skörderesultat vid användning av jordhumle- samhällen och/eller bin hos tre ekologiska odlare 2006.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Bidrag till universiteten direkt eller via externa finansiärer? Utvecklingen i Sverige och i vissa andra europeiska länder Carl Jacobsson Analysenheten,
Advertisements

Bekämpning av skadegörare i rödklöver
EMUS Bladfläcksjuka Utsädessmitta på första bladet :
Vikasjön i Falu kommun Varför Vikasjön? • Mot slutet av 1970-talet försämrades vattenkvaliteten i Vikasjön påtagligt – vattnet.
Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012.
Analyser av ekosortförsöken i Gammelby 2013 Micaela Ström
KopparStaden AB  Falu Kommuns helägda bostadsbolag.  lägenheter, 680 lokaler  113 anställda  42 bovärdar  Vi har egen servicepersonal som snickare,
DEL 1: DE FÖRSTA HÖGKULTURERNA
Tunning av ängsgröe med glyfosat höst eller tidig vår
Antal frö per blomhuvud
ST-läkare infektionskliniken
Köksbordsmaterial Energikollen 21C
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Avgiftsstudie Nils Holgersson år 2007 Bild 1 Baserat på rapportversion
Kvävegödsling och tillväxtreglering i rödsvingel Tabell 1. Kvävestrategi och växtreglering i rödsvingel. 1 försök Skörd och merskörd (kg/ha) Skörd.
ÅRSRAPPORT För helåret 2007
Bekämpning av skadegörare i vitklöver Tabell 1a. Bekämpning av skadegörare i vitklöver. Sammanställning av alla försök. 5 försök Skörd och merskörd.
Växtreglering och bekämpning av skadegörare i vitklöver Tabell 1. Växtreglering och bekämpning av skadegörare i vitklöver. 2 försök 2006 Skörd (kg/ha)
Klöverfröinsåddens påverkan på skyddsgrödan samt efterverkan Tabell 1. Klöverfröinsåddens påverkan på skyddsgrödans skörd (vårkorn) i ekologisk odling.
Hur utnyttjas den insamlade informationen från rådgivningen? Cecilia Linge Jordbruksverket.
© Fler bin och bättre pollinering stärker den biologiska mångfalden Michael Cornell Förbundssekreterare Sveriges Biodlares Riksförbund.
Etablering av vitklöver
Har du räknat? -ekonomi i klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 16 oktober 2014.
Skyddsgröda vid etablering av ängsgröe. Sådjup vid etablering av ängsgröe.
Växtreglering och bekämpning av sjukdomar och skadegörare i ängssvingel Tabell 1. Växtreglering och bekämpning av sjukdomar och skadegörare i ängssvingel,
Tillväxtreglering i engelskt rajgräs
Ogräsbekämpning i vårkorn med insådd av vitklöver och ängsgröe
Materia och densitet.
Odling av engelskt rajgräs på olika radavstånd Tabell 1. Skörd av olika sorter av engelskt rajgräs etablerad på olika radavstånd. 12 försök
Växtreglering och bekämpning av sjukdomar i ängsgröe Tabell 1. Växtreglering, kvävetillförsel och bekämpning av svampsjukdomar i ängsgröe, 6 försök
Samodling av ängssvingel och rödklöver i ekologisk odling? genomfördes 3 trefaktoriella försök i ängssvingel: Faktor 1 –samodling ängssvingel.
Skånska försök med konventionell och ekologisk engelskt rajgräs Konventionell, kreaturslös Konventionell med kreatur Biodynamisk med kreatur Ekologisk.
Myllrande Våtmarker.
NPK kombi – N(S) kombi P-AL Vårkorn,H-9513,-9712,-9812,-9912, , försök(varav 37 NPK-NS) Medeltal skördeökning för NPK vid P-AL
Bekämpning av svampsjukdomar i engelskt rajgräs Tabell 1.Bekämpning av svampsjukdomar i engelskt rajgräs. 1 försök Behandlingarna genomfördes i flaggbladsstadiet.
Växtreglering i rödsvingel med och utan blandning med herbicider Tabell 1. Stråförkortning i rödsvingel. 7 försök Liggsäd vid blomning (1-10)*
Såtid, ogräsharvning och skydds- gröda i ekologisk ängssvingel
Bekämpning av skadegörare i vitklöver Tabell 1. Screening av vitklöversorter för resistens mot skadegörare. 1 försök 2000 Klöverspetsvivlar per blomhuvud.
Kvävetillförsel till rörsvingel insåningsåret Tabell 1. Kvävetillförsel till rörsvingel insåningsåret och efterföljande vår. 2 försök Skörd och merskörd.
Svampbekämpning i ängssvingel Tabell 1. Bekämpning av bladsvampar i ängssvingel (sort Casper). 1 försök 2004 Skörd (kg/ha) Bekämpnings- netto* (kr/ha)
Fröskörd, gröngödsling eller foderskörd i förstaårsvallar av ekologisk timotej? Tabell 1. Fröskörd, liggsäd och % vitklöver i ekologiska andraårsvallar.
Putsning i vitklöver Tabell 1. Försök med putsning av vitklöver. 2-4 försök 2003Skörd 2 försök (kg/ha) Skörd 4 försök (kg/ha) 1. Ingen putsning
Växtreglering, sjukdomar och skadegörare i engelskt rajgräs Tabell 1.Bekämpning av svampsjukdomar och skadegörare samt växtreglering i engelskt rajgräs.
Delad vårgödsling till timotej Tabell 1. Delad vårgödsling i timotej. 21 försök (11 försök med Grindstad, 9 försök i Vega och 1 i Engmo) Skörd.
Växtreglering och svampbekämpning i fodersorter av rörsvingel Tabell 1. Växtreglering och svampbekämpning i fodersorter (Kora) av rörsvingel. 1 försök.
Gödsling av ängssvingel höst och vår. Tabell 1. Fröskörd i ängs- svingel vid sen, tidig och delad kvävegiva på våren. 8 försök Förstaårsvall.
Fröodling av ekologisk timotej med insådd av subklöver och Trifolium alexandrinum Tabell 1. Skörd av förstaårsvall av timotej (Grindstad) etablerad i renbestånd.
Etablering av ängsgröe i vitklöver Tabell 1. Bortsprutning av vitklöver i ängsgröe. 3 försök Bekämpning av vitklöver* (%) Ängsgröe plantbestånd.
Skördetidpunkt i rödklöver Tabell 1. Skördetidpunkter i rödklöver. 1 försök Skörd (kg/ha) Normala groddar (%) Hårda frön (%) Skörd 6/9 (blastdödning.
Bekämpning av gräsogräs i engelskt rajgräs etablerad i renbestånd Tabell 1. Bekämpning av gräsogräs i engelskt rajgräs etablerad i renbestånd på hösten.
Hur ska man hantera förstaårsvallar av ekologisk timotej? genomfördes fyra trefaktoriella försök i timotej (Grindstad): Faktor 1 –samodling timotej.
Bekämpning av skadegörare i rödklöver Tabell 1. Bekämpning av skadegörare i rödklöver. 4 försök 2009.Skörd och merskörd (kg/ha) A. Obehandlat240 B. 0,4.
Växtreglering i rödsvingel Tabell 1. Stråförkortning i rödsvingel. 4 försök 2002.Liggsäd v. blomning (0-10)* Liggsäd v. skörd (0-10)* Skörd och merskörd.
Sort- och etableringsförsök i rödsvingel Tabell 1. Sorter, vallålder och etableringsmetod i rödsvingel. Försök Skörd vall I (relativtal) Skörd.
1800-talet.
Tillväxtreglering och sjukdomar i engelskt rajgräs Tabell 1.Bekämpning av svampsjukdomar och tillväxtreglering i engelskt rajgräs. 1 försök Skörd.
Utnyttjande av återväxt i engelskt rajgräs Tabell 1.Utnyttjande av återväxten i engelskt rajgräs efter första fröskörd. Effekt på fröskörden i andraårsvallarna.
Antibiotika till skåningar
Miljö Ekonomiska Sociala
National Assessment Sweden: Age < 21 - National Perspective
3000 kr mer per hektar med Biofer !
Vi driver omställningen
Blommande fältkanter Dessa bilder hör till film och lärarhandledning som du hittar på Goodlas hemsida Där finns mer information.
Rådgivarnas kompetens
Bin.
Förgröningsstödet Martin Johansson Regelhandläggare, Stödregelenheten
Växtreglering av engelskt rajgräs
U9: Pollinering Fundera på Intressant fakta om bin
Tabell 1. Ogräsreglering i rödklöver vid olika radavstånd. 6 försök
Bekämpning av svampsjukdomar samt blastdödning i vitklöver
Presentationens avskrift:

Demonstration av humlesamhällen 2006 och 2007 Tabell 1. Skörderesultat vid användning av jordhumle- samhällen och/eller bin hos tre ekologiska odlare 2006 Medelskörd i Sverige 2000–2005 (kg/ha) Skördevariation, lägst/högst (kg/ha) Resultat i demo- odlingarna 2006 (kg/ha) Rödklöver -Medelsen tetraploid (Sara) -Sen tetraploid (Betty) , 166 Vitklöver (Ramona) , 236, 550 Alla tre lantbrukare odlade både röd- och vitklöver. Två odlade rödklöver av sorten Betty och en odlade rödklöver av sorten Sara. Odlaren med lägst skörd i Betty- rödklöver och vitklöver använde enbart jordhumlor medan de två andra odlarna även hade 1-2 bisamhällen per hektar i både röd- och vitklövern

Demonstration av humlesamhällen 2006 och 2007 Tabell 2. Antal pollinatörer hos fyra skånska vitklöverodlare med och utan inköpta jordhumlesam- hällen. Medel av två inventeringar. (Nätterlund, 2007) Totalt antal humlor per 10 m 2 Jordhumlor per 10 m 2 * Honungsbin per 10 m 2 Gård 1 Jordhumlor + honungsbin 0,620,386,3 Gård 2 Jordhumlor 0,920,503,3 Gård 3+4 Honungsbin 0,250,13,6 * Humlorna från de inköpta samhällena – är inkluderade i det totala antalet

Demonstration av humlesamhällen 2006 och 2007 Det finns inga skörderesultat från Skåne 2007 (tabell 2) pga extremt dåligt skördeväder. Demonstrationerna 2006 visar att en kombination av honungsbin och humlor (vilda eller inköpta) kan ge mycket höga skördar i både röd- och vitklöver Demonstrationerna 2007 visar att de inköpta humlesamhällena bidrog med mer än hälften av det totala antalet humlor i vitklövern I vitklöver kan det vara aktuellt att komplettera honungsbina med ett jordhumlesamhälle per hektar eftersom de vilda humlesamhällena är små i juni månad

Demonstration av humlesamhällen 2006 och 2007 Inköpta jordhumlesamhällen har en kort livstid (6-8 veckor) och bör först placeras i klövern när blomningen börjar. Placera samhällena ett och ett längs åkerkanten eftersom humlorna har en begränsad arbetsradie. De ska skyddas mot sol och rävar genom att placeras i ett bur med tak Båda bin och humlor måste ha tillgång till vatten. Om det inte finns naturligt vatten inom 300 m från samhällena måste man sätta ut baljor – lägg träbitar i baljorna för att undvika drunkningsolyckor. I rödklöver bör man alltid använda minst ett honungbisamhälle per hektar och komplettera med åtgärder för att hjälpa de vilda humlorna Läs mycket mer om demonstrationerna och hur man får störst nytta av vilda och tama pollinatörer på