Ekonomisk politik på makroområdet Olika typer: Kom ihåg vad man kan göra: Stabiliseringspolitik ** Tillväxtpolitik Finansiell stabilitet ** Arbetsmarknadspolitik.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Penning- och finanspolitik i den öppna ekonomin Kapitel 16
Advertisements

Konjunkturer och ekonomisk politik i den keynesianska modellen Kapitel 15 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur.
Lönebildningen i samhället och Vårdförbundet Historik.
Innebär hanteringen av eurokrisen den slutliga dödsstöten för den ekonomiska demokratin?
Att motverka arbetslöshet och utanförskap Anders Forslund SNS, 22 januari
Policy för miljö och hållbar utveckling
Lars Calmfors SNS samhällsprogram 16/9 Thoresta herrgård
Konjunkturer.
Nationell samordning av kommunala öppna data 22 maj 2014.
Per Jansson Framtida återgång till normal penningpolitik i västvärlden och faror på vägen.
F12: sid. 1 Föreläsning 12 Gränser för ekonomisk politik  Kan politiska beslutsfattare styra ekonomin rätt?  Vill politiska beslutsfattare styra ekonomin.
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
Riksbanken och finansiell stabilitet
EU europeiska unionen.
Kjerstin Larsson Forskningsledare
Finanskrisen Var kommer vi från och hur tar vi oss ur den? Lars Heikensten.
Budgetpropositionen för 2013 Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska föreningen 24 september 2012.
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Kapitel 12 VALUTAMARKNADEN.
Internationell Ekonomi
Stabiliseringspolitik
Sverige i den globala ekonomin
Regional tillväxtpolitik Utgångspunkter: - Nationell strategi - Politisk plattform - Regionalt Utvecklingsprogram Nyckelord –Ekonomisk tillväxt / hållbar.
Vad innebär det? EU Vad är det?. Sverige blev medlem Först och främst är det en ekonomisk organisation för samarbete mellan medlemsländerna. Man.
Offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor respektive procent av BNP.
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Att skapa vägar in – arbete, utbildning och unga i utanförskap Leif Klingensjö Sveriges Kommuner.
De centrala målen för den ekonomiska politiken ligger fast: full sysselsättning, snabb ekonomisk tillväxt, jämnare inkomstfördelning, rimlig prisstabilitet.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
Utrikesdepartementet Sammanhållningspolitiken
1 EMU: NÄR OCH HUR? Klas Eklund Malmö, 25 januari 2002.
Strukturcykler och utvecklingsblock
DE EKONOMISKA ARGUMENTEN
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Överskottsmålet och det finanspolitiska ramverket Torben M. Andersen.
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Finanspolitiska rådets rapport- några kommentarer Torbjörn Becker Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm (SITE)
Norrstyrelsens styrgrupp för infrastruktur 2009 BILD 1 Infrastruktur i Region Norrland – vision, mål och verksamhetsidé.
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2009 Kerstin Hallsten. Djup lågkonjunktur Expansiv ekonomisk politik färre sysselsatta 2010.
Klas Eklund Göteborgs Handelshögskola 12 mars 2003
Mina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet SEB 4 maj 2012
Konjunkturer.
F12: sid. 1 Föreläsning 12 Gränser för ekonomisk politik  Kan politiska beslutsfattare styra ekonomin rätt?  Vill politiska beslutsfattare styra ekonomin.
Hur arbetar Västra Götaland med uppföljning och utvärdering Presentation inom lärprojektet uppföljning av regional tillväxt (Reglab) Göteborg 12 april.
Marknadsekonomins grunder Mikroekonomi studerar enskilda marknader VAD HUR FÖR VEM ska det produceras hur bestäms resursfördelningen: -ekonomiskt system.
Penningpolitik med inflationsmål
Finansiell Stabilitet November Det svenska finansiella systemet har påtagligt påverkats av den globala finansiella krisen Myndigheters åtgärder.
1 Svensk finanspolitik Lars Heikensten, Europeiska revisionsrätten - några kommentarer till Finanspolitiska rådets rapport 2008.
1 NY EKONOMI - GAMMAL DEMOKRATI? Klas Eklund ABF, 25 oktober 2000.
Marknad och politik: makroekonomi
Makroekonomi - introduktion Peter Andersson Föreläsning 1 27 feb 2012.
1 Klas Eklund SNS, 19 november 2002 TIO ÅR MED RÖRLIG VÄXELKURS OCH INFLATIONSMÅL: BARA ETT KVAR VAD KAN VI LÄRA FÖR FRAMTIDEN?
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur Vad är makroekonomi? Kapitel 1.
Regleringar: främja effektivitet eller särintressen? Marknadsmisslyckanden och regleringsmisslyckanden !
Riksbanken i globaliseringen 5 december 2008 Björn Segendorf Internationella sekretariatet.
Riksbanken i globaliseringen 13 november 2009
Riksbanken i globaliseringen 06 november 2007 Björn Segendorff Internationella sekretariatet.
Sverige och de globala utmaningarna. Är kriser en nödvändighet i den moderna ekonomin? Lars Calmfors Skånes ekonomidagar Kommunalekonomiska föreningen.
FL 1 Vad är marknaden?. Marknaden som fenomen Säljare och köpare möts Auktionsförfarandet Marknadsekonomi kontra planhushållning Gåvoekonomin?
Ekonomisk politik Finanspolitik Penningpolitik Valutapolitik Arbetsmarknadspolitik.
K6: sid. 1 Kapitel 6 Produktion, ränta och växelkurs Vad händer med jämvikten om inhemsk eller utländsk efterfrågan påverkas? Vi börjar med en motsvarighet.
Kap 16 Centralbanken och penningpolitiken Finanspolitiken handlar om skatter och utgifter och sköts av regering (och riksdag). Penningpolitiken handlar.
Hur hanterar vi nästa finanskris?
Vägar till full sysselsättning och rättvisa löner
Europeiska Åklagarmyndigheten
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet
Tips Kap 12 viktigast i hela boken. Fig 12.5 (eller ord)
Stabiliseringspolitik i praktiken
Makroekonomi med tillämpningar
UND1X utvecklingen i förhållande till föregående prognos Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Den europeiska ekonomin: starkare tillsammans
Presentationens avskrift:

Ekonomisk politik på makroområdet Olika typer: Kom ihåg vad man kan göra: Stabiliseringspolitik ** Tillväxtpolitik Finansiell stabilitet ** Arbetsmarknadspolitik mm. 1.Institutioner ** 2.Direkt påverkan 3.Verksamhet

I makroekursen har ni lärt er teorier om stabiliseringspolitik,… men… Politikernas otillräcklighet Makroekonomernas otillräcklighet Medlens otillräcklighet i förhållande till målen …regleringsmisslyckanden?

Boken: aspekter på stabiliseringspolitik Diskretionär, fasta regler, återkopplingsregler? Aktivt interventionistisk eller regelbaserad? Tidskonsistensproblematiken trovärdighet genom bindning eller rykte? Lags: upptäckt, genomförande, effekt? Andra restriktioner? Genomslagskraft, budgetunderskott/statsskuld, reversibilitet, fördelningspolitik, målkonflikter

Institutioner: val av valutasystem Fast eller flytande växelkurs (varianter) Valutaregleringar eller internationell kapitalrörlighet “Det makroekonomiska trilemmat”

Stabiliseringspolitiska erfarenheter 1950/60-talet: stabila institutioner. Keynesiansk “fine-tuning” (växelkursnorm) 1970-talet: instabila institutioner. Utbuds (olje-)chocker. (sysselsättningsnorm) 1990-talskrisen: institutionell omvandling. 90-talskrisen: samverkan av allt elände : internationell finanskris. Institutioner? (prisstabilitetsnorm)

Val av institutionellt ramverk Inflationsmål självständig inhemsk centralbank kommunikation, transparens, signalering Utgiftstak, budgetöverskottsmål 4-årig mandatperiod EU: tillv o stab. pakt konkurrensregler (arbetslöshetsmål, till- växtmål?) Genomsnittligt inflationsmål självständig gemensam centralbank och valuta Inhemsk finanspolitik Tillväxt o stab pakt konkurrensregler Halvkoordinerad politik, gemensamma diskretionära insatser (inhemsk arbetsmarknads- politik, tillväxtmål)