Kursplanering och kursmaterial

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Multimedie- och kommunikationssystem, lektion 4
Advertisements

Akustik eller läran om Ljud
Läran om ljud Akustik Hur ljud skapas. Hur ljud utbreder sig
♫ Ljud – akustik ♪ Molekyler i rörelse.
Akustik Läran om ljud.
Elektroniska filter William Sandqvist En verklig signal … Verkliga signaler är svårtolkade. De är ofta störda av brus och brum. Brum.
Ljud.
Vilka egenskaper har ljud
Akustik.
Ljudets fysik och psykoakustik
Ljud.
1. Sätt ut örats delar Städet och hammaren 2. Hörselgången 3. Öronmusslan 4. Ytterörat 5. Hörselnerven 6. Trumhinnan 7.
Resonans, eko, ultraljud, infraljud, ljudets hastighet
Varför är det bra att ha just två öron?
LJUD OCH ANDRA MEKANISKA VÅGOR
Repetition Ljudvågor kan bara spridas i materia. Därför hörs inga ljud i rymden. Ljud sprids olika snabbt i olika ämnen. Ljudets hastighet är högre ju.
En liten film om ljud Vad är igentligen ljud?. Ljud Det är när förändringar i ljudutrymmet skapas, s.k. variationer Dessa variationer skapas när man gör.
Datornätverk A – lektion 3 Kapitel 3: Fysiska signaler. Kapitel 4: Digital transmission.
Mathias Hallquist, Vålbergsskolan, Vålberg –
Ljud.
Ljud.
Ljud.
Matematiken bakom musiken
Analogt och Digitalt.
Hörselvård.
Träningsplanering - För kondition.
Internetanslutninga r GRUPP 6 Lerzan Erzin & Mariandrea Fernandez.
F1_C_be1 Telekommunikation,Kiruna Signalanalys F1_C.
Njutning eller plåga Del 1
Multimedia- och kommunikations-system, lektion 1
Elnätskommunikation för elmätar avläsning
Metoder för att studera den glottala vågformen
Mathias Hallquist, Vålbergsskolan, Vålberg –
Ljud = vågrörelse En rörelse som sprids genom ett medium, tex luft
Hörseln.
Shannon-tillägg1 SHANNON Kanalkapacitet i bit/s Bandbredd i Hz Signaleffekt i Watt Bruseffekt i Watt.
Multimedie- och kommunikationssystem, lektion 2
Multimedie- och kommunikationssystem, lektion 2 Forts TCP/IP-modellen Kategorier av nätverk och tjänster Kvalitetsmått.
Frågor Allmän IT-kunskap avsnitt 1 kapitel 1 Repetition 3
Datornätverk A – lektion 4 Fortsättning: Kapitel 4: Datatransmission. Kapitel 5: Modulation.
Vilka egenskaper har ljud
Akustik Läran om ljud.
Talperception 2 Något lite om psykoakustik Psykoakustik Psykoakustiken är en gren av psykofysiken. Det låter kanske konstigt och svårt, men är egentligen.
- En inblick i ljudets värld
F1-be-03_PS1 Telekommunikation F1. F1-be-03_PS2 INFORMATION KODNING MODULATION KANALEN tid frekvens.
Täthetsfunktion f(x) (”pdf”) Och fördelningsfunktion F(x) (”cdf”)
Spektrala Transformer
Inspelning och digitalisering
ARBETSMILJÖ och SÄKERHET
Akustik (ljud) Ljud sprids med hjälp av molekyler. Ljud kan t.ex. spridas med hjälp av luftmolekyler och vattenmolekyler.
Repetition of some basic concepts. PCM = Pulse Code Modulation = Digital transmission of analogue signals Sampler AD-converter with seerial output
Mathias Hallquist, Vålbergsskolan, Vålberg –
William Sandqvist Lab 3 Några slides att repetera inför Lab 3 William Sandqvist
Figure 6.7: Distorsion. Figure 6.4 FDM (Frekvensdelningsmultiplex, frequency division multiplex) Exempel på FDM-teknik: ADSL-modem, kabel-TV-modem, trådlös.
Telekommunikation,Kiruna Digital modulation F7_A
Förra föreläsningen: Historisk utveckling av elektromagnetismen Vektorer Koordinatsystem.
Vilka egenskaper har ljud
Datornätverk A – lektion 4 MKS B – lektion 4 Kapitel 5: Modulation.
Elektronik Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-
Akustik är läran om ljud
Mats Olsson sektionschef MTA fysiologi Analogt och digitalt i ultraljudssystem.
Mälarhöjdens skola åk 8 Ht 16 Ljud. Vad är ljud Ljud är en svängning i materia. För att ljud ska uppkomma behövs det en ljudkälla. Tex våra stämband eller.
Multimedie- och kommunikationssystem, lektion Forts. Kap 2: Signaler och Kvalitetsmått Kap 3-4: Ljud- och videokompression.
Genomgång 2: mål Veta vad som menas med frekvens 6. Veta i vilken enhet man mäter frekvens 7. Känna till hur tonhöjd och ljudstyrka påverkar utseendet.
Introduction to Information Technologies
Mathias Hallquist, Vålbergsskolan, Vålberg –
Datornätverk A – lektion 4 MKS B – lektion 4
Mathias Hallquist, Vålbergsskolan, Vålberg –
Grundläggande signalbehandling
Mathias Hallquist, Vålbergsskolan, Vålberg –
Presentationens avskrift:

Kursplanering och kursmaterial Kursplanering och kursmaterial för kursen finns på webbplatsen http://webct.miun.se Logga in med din studentportals-identitet. Registrera dig först på studentexpeditionen i gröna huset.

Matematiken bakom musiken

Animering av gitarrsträng.

Sinusvågor – ungefär en flöjt Periodtid T = t2 - t1. Enhet: s. Frekvens f = 1/T. Enhet: 1/s=Hz. T=1/f. Amplitud eller toppvärde Û. Enhet: Volt. Fasläge: θ = 0 i ovanstående exempel. Enhet: Grader eller radianer. Påverkar enbart stereobilden! Momentan spänning: u(t)= Ûsin(2πft+θ)

Figure 3.7 Time and frequency domains (continued)

Grundtoner och övertoner Grunton 440Hz Andra överton 1320Hz Första överton 880Hz Tillsammans

Fyrkantvågen – ungefär en klarinett Figure 3.9 Three harmonics Fyrkantvågen – ungefär en klarinett

Oändligt många övertoner

Figure 3.10 Adding first three harmonics

Harmoniska och disharmoniska intervall

Den tempererade 12-tonsskalan

Exempel på ljudnivå mätt i decibel Lövsus: 20 dB ljudnivå, dvs 100 gånger så stark effekt som hörseltröskeln

Förstärkning mätt i decibel (dB) 1 gång effektförstärkning = 0 dB. 2 ggr effektförstärkning = 3 dB. 10 ggr effektförstärkning = 10 dB. 100 ggr effektförstärkning = 20 dB. 1000 ggr effektförstärkning = 30 dB. Osv.

Dämpning mätt i decibel Dämpning 100 ggr = Dämpning 20 dB = förstärkning 0.01 ggr = förstärkning med – 20 dB. Dämpning 1000 ggr = 30 dB dämpning = -30dB förstärkning. En halvering av signalen = dämpning med 3dB = förstärkning med -3dB.

Förstärkning i decibel kan adderas! dB = –3 + 7 – 3 = +1

Signal-brus-förhållande Ett signal-brus-förhållande på 100 dB innebär att den starkaste signalen (musiken) är 100 dB starkare än bruset. Ljud som är svagare än bruset hörs inte utan dränks i bruset. Musikens dynamik skillnaden mellan den starkaste ljudet och det svagaste ljudet som man kan höra, och är vanligen ungefär detsamma som signal-brus-förhållandet.

Exempel på distorsionsformer Dämpning Icke-rak frekvensgång Fasdistorsion (påverkar endast stereobilden) Harmonisk distorsion. Extra övertoner pga olinjära förstärkare. Intermodulationsprodukter. Inträffar om flera toner spelas i samma olinjära förstärkare. Om tonerna f1 och f2 spelas så hörs en tredje ton med frekvensen f1-f2. Brus och störningar. T.ex. vitt brus, som innehåller alla frekvenser, rosa brus, som innehåller främst låga frekvenser. Nätbrumm, som innåller 50Hz med övertoner.

Att digitalisera ljud Nästan sinusformat ljud med periodtid T = Microfon- membranets läge Tid Viloläge 3 mm bakom 2 mm framför T = 0,4ms 0.1ms 0.2ms 0.3ms 0.4ms 0.5ms 0.6ms Ts = 0,1ms Nästan sinusformat ljud med periodtid T = 0.4ms och frekvens f = 1/T = 2500 Hz = 2,5kHz. Samplingsperiod T s = 0.1ms , dvs samplingsfrekvens f = 1/T = 10000 sampels/sek = 10kHz . Kvantisering (=avrundning) till 8 värden. Digitalisering ger 3 bit per värde: 101 000 010 110 000.

PCM = Pulse Code Modulation = Digitalisering av analoga signaler och seriell överföring Sifferexempel från CD-spelaren 011011010001... 1 AD-omvand- lare med seriell utsignal DA- omvandlare Antiviknings- filter Sampler Interpola- tionsfilter Högtalare Mikrofon 16 bit per sampel dvs 44100*16 bit per sekund per kanal. 216 = 65536 spänningsnivåer 20- 20000Hz filter 44100 sampels per sek

Vikningsdistorsion (aliasing) Vi hör fel frekvens! Detta inträffar om man inte filtrerar bort frekvenser som är högre än halva samplingsfrekvensen.

Komprimering av ljud Frekvens En CD-spelare kräver 16 bit per sampel x 44100 sampels per sekund x 2 kanaler = 1,4Mbps (miljoner bit per sekund). I bl.a. MPEG layer 2 (används i DVB och digitalradio) komprimeras datamängden till mellan 32Kbps och 384kbps (tusen bit per sekund) per ljudkanal. Man utnyttjar då örats maskeringseffekt, som gör att starka ljud dränker svaga ljud på närliggande frekvenser. S.k. delbandskodning används. I delband där ljudet är starkt kan man ha högt kvantiseringsbrus utan att det hörs. Spektrum Hörs ej Frekvens

Distorsion till följd av digitalisering Kvantiseringsdistorsion (kvantiseringsbrus) Avrundningsfelet låter ofta som ett brus. Varje extra bit upplösning ger dubbelt så många spänningsnivåer, vilket ger en minskning av kvantiseringsdistorsionen med 6 dB. 16 bit upplösning ger ett signal-brus-förhållande på ca 16*6 = 96 dB (beroende på hur man mäter detta förhållande.) Svaga ljud avrundas bort, eller dränks i kvantiseringsbruset. Vikningsdistorsion Inträffar om man inte filtrerar bort frekvenser som är högre än halva samplingsfrekvensen. Distorsion till följd av för hård komprimering Svaga övertoner avrundas bort, och ljudet blir ”dovt”.