Isotoper Elektroner kan ge sig iväg till ett yttre skal om man tillför energi t Elektroner kan ge sig iväg till ett yttre skal om man tillför.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Energi och energiomvandlingar
Advertisements

En vetenskaplig revolution
Patricia Larsson Fribergaskolan
Naturens innersta bild
Atom och kärnfysik Madame Curie Heliumatom Albert Einstein
Atomfysik.
KÄRNENERGI Energi ur atomkärnor Kap 12.3 s
Radioaktivitet Kap 12.2 s Upptäckt  Upptäcktes av en slump av fransmannen Henri Becquerel år 1896 när han undersökte ett uransalt.  Marie.
ATOM och KÄRNFYSIK.
Atomfysik Marie Curie, kärnfysiker, 1867 – Heliumatom
ATOMBOMBEN av Anne Lucero
Atomen och atompartiklar
Introduktion till kemisk bindning
ATOMFYSIK.
Atomfysik ht 2010.
Energi Vad är energi?.
Strålning inifrån Vi har strålning runt omkring oss och faktiskt i oss
Radioaktiva ämnen En atomkärna kan också avge strålning om den innehåller för mycket energi. Många grundämnen har isotoper där kärnan innehåller för mycket.
Elektromagnetiska krafter Den starka kärnkraften Den svaga kärnkraften
Atomer och isotoper I en atomkärna finns neutroner och protoner
Elektronskal och valenselektroner
Kap 12.1 s  En genomsnittlig atom är kring 0, mm i diameter, vilket är det samma som en tiomiljontedels millimeter.  En rad av 12 miljoner.
Radioaktivitet-grundämnen som blir andra grundämnen
Atom och kärnfysik.
Kemisk Energi Kolföreningar används i naturen bland annat för att lagra energi Varifrån kommer denna energi? Och vad är det som händer när den frigörs?
STRÅLNING ELEKTROMAGNETISK STRÅLNING (VÅGOR) PARTIKEL- STRÅLNING SYNLIGT LJUS MIKROVÅGOR INFRARÖD STRÅLNING (IR) RADIO / TV-VÅGOR ULTRAVIOLETT STRÅLNING.
Föreningar Kemi.
Atomer skapar ljus – elektromagnetisk strålning
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Universum Föreläsning 2A.
Fysikaliska grunder.
Optik 4 Ljus och färg Sid
- Atommodellen & periodiska systemet
Atomfysik Trådkurs 7.
ATOM & KÄRNFYSIK.
Vid fission skjuts en neutron in i en Uran235-atom.
Ämnens olika faser.
Atom och kärnfysik.
Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Bildgivande diagnostik Ultraljud, Rtg & MR –Skapar en anatomisk bild av kroppen Nuklearmedicin.
Strålning.
Atom och kärnfysik.
Atom- och kärnfysik.
Repetition.
Atombomben (Fissionsbomb)
Atom och kärnfysik Kap 1 Atomens inre Sven SvenssonNorregård 2010.
Atomfysik och kärnfysik
Atomfysik och kärnenergi.
Atomfysik och kärnfysik
Atomfysik och kärnfysik
Kärnfysik och energiproduktion
Elektromagnetiska vågor
Tre strålningstyper från atomkärnan
Radioaktivt ämne Det behövs lagom många neutroner för att protonerna
Atomfysik Mälarhöjdens skola Ht 15.
Radioaktivt ämne Det behövs lagom många neutroner för att protonerna
Atomer skapar ljus – elektromagnetisk strålning
Atomfysik Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Heliumatom Marie Curie, kärnfysiker, 1867 – 1934.
Repetition Kraft och Rörelse Prov Ons v.20. Vad menas med begreppet kraft? Något som kan få ett föremål att – ändra formen – ändra rörelseriktningen –
Filmdosimeter En filmdosimeter består av En fotografisk film och en behållare. Filmen inuti behålleran kommer att se olika ut beroende på mängden strålning.
Sönderfall.
Upptäckten av atomen Robert Brown upptäckte 1807 det man kallar för: Brownsk rörelse Albert Einstein kunde lämna en Förklaring Förklaring.
Ämnen med 1 valenselektron
Kärnfysik Naturens minsta byggstenar
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
Atom och kärnfysik Mot materiens inre.
Atomfysik Mälarhöjdens skola Ht 15.
Atom och kärnfysik.
Atomens byggnad del 1 Vi ritar grundämne 1-20!.
Vad kan du om kemi?.
Allmän strålningsfysik
Presentationens avskrift:

Isotoper

Elektroner kan ge sig iväg till ett yttre skal om man tillför energi t Elektroner kan ge sig iväg till ett yttre skal om man tillför energi t.ex genom att värma ett ämne.

Faller den till bana ett så blir det ultraviolett strålning. Atomen har för en kort stund överskott på energi den är då instabil. Elektronen faller tillbaka till en lägre bana och gör sig på så sätt av med överskottsenergin. Faller den till bana två blir det synligt ljus av olika färg beroende på vilket yttre bana den faller från. Faller den till bana ett så blir det ultraviolett strålning. Faller den till bana tre blir det infraröd strålning.

Om en elektron med överskottsenergi ger sig iväg till en yttre bana och en annan elektron från ett yttre skal tar dess plats utsänds istället röntgenstrålning

Atomkärnor med överskotts energi Många grundämnen har isotoper som där atomkärnan innehåller för mycket energi och är instabil. Dessa ämnen gör sig av med överskottsenergin genom att kärnan faller sönder och andra grundämnen bildas. Samtidigt avges strålning. Dessa ämnen sägs vara radioaktiva.

Alfa sönderfall

Beta sönderfall

Gamma strålning Denna typ av strålning är elektromagnetisk strålning med mycket kort våglängd och sker ofta tillsammans med alfa&beta-strålning. Den är mycket genomträngande

Joniserande strålning All strålning är bärare av energi. När strålningen träffar materia, överförs en del av energin till materiens atomer. Är strålningen tillräckligt energirik kan den slita loss elektroner från atomen, detta kallas jonisation. Strålning som åstadkommer detta kallas "joniserande strålning". De vanligaste joniserande strålslagen är: alfa-, beta-, gamma-, röntgen- och neutronstrålning.

Halveringstid Så lång tid det tar för hälften av alla atomkärnor i ett radioaktivt ämne att sönderfalla.

Kol 14- metoden Halveringstid 5600 år

Tillverka grundämnen

Kväve till kol

Kärnklyvning = Fission