Spektrala Transformer

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Multimedie- och kommunikationssystem, lektion 4
Advertisements

Läran om ljud Akustik Hur ljud skapas. Hur ljud utbreder sig
Elektroniska filter William Sandqvist En verklig signal … Verkliga signaler är svårtolkade. De är ofta störda av brus och brum. Brum.
PowerPoint av Bendik S. Søvegjarto Koncept, text och regler av Skage Hansen.
Text och bild från wikipedia
Projektidé Bygga HF-effektmeter för mätning av uteffekt från radiosändare. Konstruktion och PIC-program från dansk radioamatör. Även publicerad i Allt.
Akustik.
De fundamentala datatyperna
Föreläsning 7 Analys av algoritmer T(n) och ordo
Ljud.
Operatorer.
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar
Ultraljud Laborationsförberedande lektion Medicinsk Bildanalys TBMI45
Spektrala Transformer för Media
Varför är det bra att ha just två öron?
Text och bild från wikipedia
Växjö 15 april -04Språk & logik: Reguljära uttryck1 DAB760: Språk och logik 15/4: Finita automater och 13-15reguljära uttryck Leif Grönqvist
Radarmålföljning av mänskliga nervsignaler Bättre kunskap om de icke myeliniserade (C-) fibrerna skulle kunna leda till förbättrade eller nya metoder för.
Amplitudmodulering (AM)
INFÖR NATIONELLA PROVET
Ljud.
Sverre Wikström, ST-läkare, barnkliniken CSK
Föreläsning 1 19 jan 2008.
Känslighet MDS och NF Dynamiskt område DR och BDR
Metoder för att räkna addition och subtraktion
Matematiken bakom musiken
Analogt och Digitalt.
Hörselvård.
William Sandqvist Digitalt oscilloskop William Sandqvist
Kommentarer F5 BE1 Några nyttiga exempel: Hur ser en enstaka puls ut i frekvensplanet? Pulsen är tidskontinuerlig och icke-periodisk, dvs vi använder FOURIER-transform.
Räkna ut flyttal i datorn för dummies
F1_C_be1 Telekommunikation,Kiruna Signalanalys F1_C.
Förbättringsskolan Shewhart (1931, 1939) Förståelse för variation
FK2002,FK2004 Föreläsning 2.
Bråk Text och bild från wikipedia. Vad är bråk 1/3 5/8 1/27 3 _
Fk3002 Kvantfysikes grunder1 Föreläsning 5 Att summera amplituder Spinn.
Ljud = vågrörelse En rörelse som sprids genom ett medium, tex luft
Hörseln.
F3_be_03_PS1 Telekommunikation Amplitudmodulering (AM)
Multimedie- och kommunikationssystem, lektion 2
Radioteknik i WLAN Av. Markus Miekk-oja & John Kronberg.
Datornätverk A – lektion 4 Fortsättning: Kapitel 4: Datatransmission. Kapitel 5: Modulation.
Akustik Läran om ljud.
Talperception 2 Något lite om psykoakustik Psykoakustik Psykoakustiken är en gren av psykofysiken. Det låter kanske konstigt och svårt, men är egentligen.
F1-be-03_PS1 Telekommunikation F1. F1-be-03_PS2 INFORMATION KODNING MODULATION KANALEN tid frekvens.
Spektrala Transformer
Inspelning och digitalisering
Kursplanering och kursmaterial
ARBETSMILJÖ och SÄKERHET
Repetition of some basic concepts. PCM = Pulse Code Modulation = Digital transmission of analogue signals Sampler AD-converter with seerial output
Digitalteknik 7.5 hp distans: 4.6 Adderare 4.45 Adderare Addition av två tal innebär att samma förfarande upprepas för varje position i talet. För varje.
Spektrala Transformer
Spektrala Transformer
DT1130 Spektrala Transformer Jonas Beskow Spektrala Transformer Faltning & Z -transform.
Telekommunikation,Kiruna Digital modulation F7_A
Förra föreläsningen: Historisk utveckling av elektromagnetismen Vektorer Koordinatsystem.
DT1130 Spektrala Transformer Jonas Beskow Spektrala Transformer Introduktion svängningar & fasvektorer.
Kronljusströmställaren 0, 1, 2, 3
Buller? Icke önskvärt ljud, eventuellt Störande ljud.
Datornätverk A – lektion 4 MKS B – lektion 4 Kapitel 5: Modulation.
Elektronik Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-
Mats Olsson sektionschef MTA fysiologi Analogt och digitalt i ultraljudssystem.
Multimedie- och kommunikationssystem, lektion Forts. Kap 2: Signaler och Kvalitetsmått Kap 3-4: Ljud- och videokompression.
Introduction to Information Technologies
Datornätverk A – lektion 4 MKS B – lektion 4
Grundläggande signalbehandling
Kapitel 4 AD – DA - omvandlare.
Digitalteknik 3p - DA- och AD-omvandling
Introduktion till kursen Digitalteknik 3p
Digitalteknik 3p - DA- och AD-omvandling
Presentationens avskrift:

Spektrala Transformer Tidsdiskreta signaler, kvantisering & sampling DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow

Tidsdiskreta signaler Tidskontinuerlig signal Ex: x(t) = sin(ωt) t är ett reellt tal ω har enheten rad/s Tidsdiskret signal Ex: x(n) = sin(ωn) n är ett heltal ω har enheten rad/sampel DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow

Tidsdiskreta signaler, forts. Några speciella funktioner Deltafunktion, impuls δ(n) Stegfunktion u(n) DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow

DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow Digitalisering En dator kan inte representera analoga signaler För att kunna behandla verkliga signaler i en dator måste de digitaliseras (digitize) Denna process påverkar signalens informationsinnehåll på flera sätt Vi behöver kunna beskriva och modellera hur signalen påverkas DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow

Digitalisering (forts.) Digitaliseringen påverkar signalen på två sätt: genom sampling och kvantisering Digital signal Analog signal Sampling Kvantisering (A/D-omvandling) DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow

DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow Kvantisering För att kunna representera ett analogt värde, t.ex. en spänning, i datorn måste det beskrivas med ett begränsat antal (B) bitar Vi delar in intervallet i 2B lika steg Värdet representeras av ett heltal mellan -2B-1 och 2B-1 -1 Exempel: B = 8 ger [-128, 127] DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow

DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow Kvantiseringsfel Kvantisering introducerar ett fel som är okorrelerat med insignalen Kan ses som additivt brus kvantiseringsfel okvantiserad signal kvantiserad signal + DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow

Kvantiseringsfel (forts.) Likformigt fördelat på intervallet [-½, ½] Medelfelet (RMS) = = 0.2887 DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow

Kvantisering - exempel 8 bitar 4 bitar 2 bitar DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow

Signal/brus-förhållande (SNR) Absoluta felnivån är ofta ointressant Kvoten mellan signalens och brusets effekter kallas SNR (Signal-to-Noise-Ratio) Effekt ~ amplitud2 Psignal ~ (2B-1)2 = 22(B-1) = 22B/4 Pbrus ~ 1/12 SNR = 3·22B Uttrycks ofta i dB DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow

DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow Decibel (dB) Logaritmisk skala, motsvarar hur örat uppfattar ljudnivå Uttrycker förhållandet mellan två nivåer för amplituder: 20 log10(A2/A1) för effekter: 10 log10(P2/P1) Exempel: En dubblering av amplituden 20 log10(2) = 20 · 0.3 = 6dB eller 10 log10(22) = 10 · 0.6 = 6dB DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow

SNR, dB och dynamiskt omfång SNRdB = 10log10(3·22B) = 4.77 + B 6.02 Varje bit ger ca 6 dB dB SPL Exempel 140 Jetplan 120 Rockkonsert 100 Skrik 80 Trafikerad gata 70 Normal konversation 50 Tyst konversation 30 Viskning 20 Landsbygdsnatt B SNR 8 52.9 dB 16 101.1 dB 24 149.3 dB DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow

DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow Olinjär kvantisering Trick för att öka det dynamiska omfånget utan att öka antalet bitar Små kvantiseringssteg vid små signalnivåer, stora steg vid höga nivåer Används i telenätet exempel: μ-law utsignal insignal DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow

DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow Sampling Ta ett värde, ett sampel, av signalen vid jämna tidsintervall Ts fs = 1/Ts kallas samplingsfrekvensen eller samplingshastigheten (sampling frequency, sampling rate) Vad är ett bra värde på fs ? Ts DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow

Kriterium för ”korrekt” sampling Att kunna exakt rekonstruera den ursprungliga insignalen ur den samplade signalen Sampling Rekonstruktion DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow

DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow Sampling av sinusvåg Samplar vi en sinusvåg, så finns det ett oändligt antal sinusvågor som ger exakt samma sampelpunkter! Fenomenet kallas aliasing eller vikning DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow

DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow Samplingsteoremet En signal kan samplas korrekt omm den inte innehåller frekvenser över halva samplingsfrekvensen Kallas även Nyquists samplingsteorem fs/2 kallas ofta Nyquistfrekvensen DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow

DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow Aliasing / Vikning Frekvensspektrum speglas i alla multiplar av nykvistfrekvensen fs/2 Frekvensområdet [–fs/2,fs/2] eller [π,-π]kallas basbandet -2fs -3fs/2 -fs -fs/2 fs/2 fs 3fs/2 2fs -4π -3π -2π -π π 2π 3π 4π Basband DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow

DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow Vikning - exempel Sinussvep 0 - 8000 Hz fs/2 fs = 16000 Hz fs = 8000 Hz fs/2 fs = 4000 Hz fs/2 DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow

DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow Spatial aliasing Korrekt samplad Felaktigt samplad (Moiré-mönster) DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow Källa: wikipedia

DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow Att undvika aliasing Insignalen måste bandbegränsas – alla frekvenskomponenter > fs/2 måste bort Detta görs med ett lågpassfilter Kallas för anti-vikningsfilter eller anti-aliasing filter Filtreringen görs typiskt med analog elektronik Alternativt så samplar man med ”för hög” frekvens och reducerar samplingsfrekvensen med ett digitalt filter, som kan göras mycket effektivt DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow

Att byta samplingsfrekvens Nersampling (minska fs med faktor N) Lågpassfiltrering vid nya fs/2 Plocka ut vart N:te sampel Uppsampling (öka fs med faktor M) Skjut in M-1 nollor mellan varje sampel Omsampling (ändra fs med faktor M/N) Sampla först upp, sedan ned. DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow

DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow Sammanfattning Sampling och kvantisering introducerar fel av olika karaktär Kvantisering adderar brus till signalen Inkorrekt sampling kan introducera ”falska” frekvenser Det är signalens dynamiska omfång som avgör lämplig kvantiseringsgrad Signalens frekvensinnehåll bestämmer samplingsfrekvens DT1130 Spektrala Transformer • Jonas Beskow