Hälsan är inte jämnt fördelad Problem i u-länder: Brist på utbildning Brist på hygien Undernäring Brist på hälsovårdspersonal, sjukhus, ambulanser, läkemedel Brist på rent vatten och sanitet Spädbarns- och mödradödlighet Infektionssjukdomar

Incidens och prevalens är centrala begrepp när man mäter ferekomsten av en viss sjukdom Prevalens: fall under en viss tidpunkt/folkmängd under samma tidpunkt Incidens: antal nya fall/folkmängd/år

Hur mäter man hälsa? Dödlighet Utnyttjande av hälsovårdstjänsterna Folkpensionsanstaltens ersättningar Medborgarna berättar själva om sitt hälsotillstånd i enkäter, intervjuer… Befolkningsundersökningar

Sjukdomar som ger upphov till sjukpension: Mentala sjukdomar 49,4% Sjukdomar i stöd och rörelse organen 24,7% Hjärt och kärlsjukdomar 8,2% Sjukdomar i andningsorganen 2,4% Tumörer 2,3% Andra skador 4,7% M. Vanhala 2008

Sjukdomar som förorsakar dödsfall: Kranskärlsjukdomar 24,6% Cancersjukdomar 22,2% Övriga blodkärlssjukdomar 16,8% Sjukdomar i nervsystemet och sinnen 5,9% Sjukdomar i matsmältningskanalen 5,2% Demens 5,1% Lungsjukdomar 5,0% Olycksfall och våldsoffer 9,0% Mauno Vanhala 2008

Folksjukdomar Vilken sjukdom som helst som har en stor inverkan på befolkningens hälsa Prevalensen är över 3% Förbrukar mycket hälsoresurser Är ofta orsaken till arbetsoförmögenhet och dödsfall

Folksjukdomar I Finland Hjärt- och kärlsjukdomar Cancersjukdomar Mentala störningar Sjukdomar I stöd- och rörelseorganen Sjukdomar I andningsorganen

Många folksjukdomar kan förebyggas Genom att påverka centrala riskfaktorer kan man på samhällsnivå förebygga folksjukdomar

North Karelia Project På 1960-talet var dödligheten I hjärt- och kärlsjukdomar betydligt större i Finland än andra länder I Östra Finlands län dog 700/100 000 män vs. 500/100 000 i övriga delar av landet I projektet uppmuntrade man människor att förbättra matvanorna, öka fysisk aktivitet, minska rökning och få bukt med sitt blodtryck Under två årtionden halverades dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar

Främja och förebygga Sid 28-36

Hälsans byggstenar Arvsmassa Levnadsvanor Samhälle och hälsovård De egna valen och slumpen

Hälsofrämjande arbete Den process som gör det möjligt för människorna att genom att få kontroll över sina hälsodeterminanter (styrande faktorer)  förbättra sin hälsa  kunna leva ett aktivt och produktivt liv

Ottawa manifestet 1986 WHOs strategier för främjande av hälsa 1. Att skapa en hälsoinriktad samhällspolitik. 2. Att skapa en hälsofrämjande miljö. 3. Att utveckla den hälsofrämjande verksamheten på lokal nivå. Att skapa organisationer som främjar hälsa. 4. Hälsoupplysning och hälsofostran för befolkningen att förbättra hälsokunskap. 5. Att utveckla hälsovårdsservicen.

1. Att skapa en hälsoinriktad samhällspolitik Att göra det hälsosamma valet till det enklaste valet Att utveckla en sund samhällspolitik och Att minska ojämlikheterna i samhället Åtgärder: - Lagstiftning ex.? - Ekonomiska åtgärder ex.? - Beskattning ex.? - Organisatoriska förändringar ex.?

2. Att skapa en hälsofrämjande miljöer Att skydda och bevara naturen och naturtillgångarna ex.? Att göra omgivningen så hälsofrämjande som möjligt ex.?

3. Att utveckla den hälsofrämjande verksamheten på lokal nivå Att hjälpa människor till självhjälp Att stärka gemenskap och delaktighet Att stödja föreningsverksamhet  Att öka det sociala kapitalet

4. Hälsoupplysning och hälsofostran för befolkningen Hälsokunskap som läroämne Hälsorådgivning Hälsokampanjer Ökar kunskap och färdigheter och förändrar attityder

5. Att utveckla hälsovårdsservicen Hälsovårdstjänsterna riktas mot nya målgrupper Ex Hjälp, stöd och råd i sexuella frågor Motionsgrupper för seniorer

Hälsovård Förebyggande hälsovård Kurativ hälsovård och rehabilitering Primärprevention Riktas mot friska människor. Ex vaccinering hälsorådgivning Sekundärprevention Riktas mot personer som fått sjukdomssymptom för att förhinda att symptomen förvärras. Ex. screeningundersökningar Kurativ hälsovård och rehabilitering Tertiärprevention Riktas mot människor som redan insjuknat för att förhinda att sjukdomen förvärras. Ex. vård och rehabilitering av patienter med kroniska sjukdomar

Nationella mål för hälsa Hälsa 2015 Barn. Att öka hälsa, välbefinnande och trygghet Ungdomar. Rökning minskas från > 30% till <15% bland 16- 18åringarna. Alkohol och narkotikaförbrukning till 1990 års nivå Unga vuxna. Att minska dödsfall pga olycka eller våld med 1/3 från nivån år 1990 Äldre personer. Att förbättring av funktionsförmågan hos >75åringar fortsätter i samma takt som senaste 20 år Jämlikhet. Att skillnaden i dödlighet mellan könen, grupper med olika utbildning och olika yrkesgrupper minskar med 1/5

Hjärt- och kärlsjukdomar Sjukdomar som drabbar cirkulationsorganen hjärtat och/eller blodkärl (artärer och vener)

Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar Genetiska faktorer Bukfetma Diabetes Rökning / Riklig alkoholförbrukning Saltintag > 5g/dag Dålig kondition Stress Högt blodtryck > 140/90 mmHg Kolesterol > 5mmol/l LDL > 3mmol/l, HDL < 1mmol/l

Tips och råd för förebyggande Ät mindre salt Ät hälsosamt Avhåll dig från överdrivet alkoholbruk Motionera regelbundet Behåll normal vikt Rök inte Om riskfaktorerna är många, är det viktigt att kontrollera blodtrycket, fettvärdena och vikten

Förhöjt blodtryck Trycket I blodet är förhöjt Orsakas av arvsmassan, övervikt, rökning, stress, mycket salt I maten m.m. Ofta utan symptom. När blodtrycket är betydligt förhöjt kan man drabbas av huvudvärk, svindel, svaghet eller hjärtklappning Obehandlad blodtryckssjukdom kan ge upphov till hjärt- och kärlsjukdomar

Utveckling av ateroskleros Fett i form av kolesterol fastnar i kärlväggen (åderförfettning) Kärlväggen blir allt tjockare  hålrummet i artären blir mindre (arterosklerotiskt plack) Kalcium inlagras i placket (åderförkalkning) Blodflödet försämras Om plackets yta skadas ökar risken för proppbildning

Diabetes Sid 75-76

Diabetes typ I I Finland förekommer diabetes typ I mer än någon annanstans I världen Incidensen har ökat under de senaste årtiondena Orsaken är oklar Produktionen av insulin minskar eller avtar helt I betacellerna I bukspottskörteln Sockret kan inte då transporteras från blodet till cellerna

Diabetes typ I Det leder till att cellerna svälter medan blodsockerhalten stiger Socker kan detekteras I urinet Man magrar, blir törstig och trött Diabetes typ I behandlas med insulinmedicinering

Diabetes av typ 2 Samma symptom som vid typ 1 diabetes Kroppen kan inte utnyttja sig av det insulin som produceras (mer eller mindre än normalt) = Insulinresistens Kallas även åldersdiabetes Uppkommer småningom Fasteglukosvärde > 7 mmol/l (normalt 4-6 mmol/l) Prevalens ca 250 000 personer i Finland. Beräknad ökning med 70% på 10 år

Diabetes av typ 2 Orsak: - Genetisk/nedärvd -70% risk om vardera förälder har - 40% risk om ena föräldern har Livsstil – sockerrik diet, övervikt Stress / sömnbrist

Behandling Vård beroende på hur svår sjukdomen är : Balanserad diet Medicinering Insulinintag Målet med behandlingen är att diabetikern ska må bra och att följdsjukdomar ska förebyggas, livslängden förlängas och livskvaliteten bli bättre.

Följdsjukdomar Diabetes ger upphov till en ämnesomsättningsrubbning som förkalkar blodkärlen Risken att få kranskärlssjukdom 2–4 gånger så stor som för andra. Diabetiker får inlagringar av det onda LDL-kolesterolet i kärlväggarna lättare än andra. Ständigt förhöjt blodsocker kan ha skadlig påverkan på både artärer och kapillärer (de små blodkärlen). Ögon och njurar drabbas lättast av skador. Det kan leda till sämre syn och nedsatt njurfunktion. Cirkulationsrubbningar och alltför högt blodsocker medför också nervpåverkan. Det kan bl.a. leda till fotskador och impotens. Diabetes förkortar livet med 10 år

Om man diagnostiseras I tid och sköter om sin diabetes omsorgsfullt kan man lindra och rentav förhindra eventuella följdsjukdomar En övervikt på tjugo kilogram ökar incidensen tiofalt under en uppföljningsperiod på tio år

Metabolt syndrom En anhopning av olika faktorer som ökar risken för diabetes och hjärt - och kärlsjukdomar: Bukfetma. Midjemått: > 94 cm för män. > 88 cm för kvinnor Minst två av följande: Förhöjt blodtryck >130/85 Förhöjt fasteglukosvärde > 6,1 mmol/l Förhöjda fettsyror (triglycerider) fs-Trigly >1,70 Lågt HDL-kolesterol < 1,2 mmol/l för kvinnor < 1,0 mmol/l för män C. Ofta även: Gikt, sömnapne’, depression

Cancer

Benign och malign Godartade (benigna) tumörer är inte cancer. De växer inte okontrollerat, förstör omkringliggande vävnad eller bildar metastaser Cancer är elakartade (maligna) tumörer. Cancerceller växer okontrollerat, de är resistenta mot signaler som kontrollerar celltillväxten Cancerceller kan bilda metastaser – cancerceller från primärtumören förflyttar sig via blod- och/eller lymfkärl till andra delar av kroppen och bildar dottertumörer

Hur bildas cancerceller? En cancercell bildas från en normal cell. Ett antal skador uppkommer i cellens arvsmassa. =>Den del som styr celldelning skadas och cellen börjar föröka sig och utvidga sig okontrollerat. =>Celler samlas och en tumör bildas

Cancer Okontrollerad celltillväxt som penetrerar omkringliggande vävnad Kan sända dottersvulster (metastaser) via lymfan eller blodet

Cancer i Finland Cancer är en folksjukdom i Finland. 2010 upptäcktes 14913 nya fall hos män och 14542 nya fall hos kvinnor. År 2010 i Finland dog 6143 män och 5542 kvinnor. Män drabbas oftare av lungcancer vilket är en svårbotlig cancer. Varje år konstateras även 150 tumörer hos barn och unga. (Bara 1% av alla fall)

Våra vanligaste cancerformer 2002 Män: - prostatacancer - lungcancer - tarmcancer - lymf-&blodcancer(lymfom, leukemi) Kvinnor: - bröstcancer - livmodercancer Barn - leukemi

CANCER I VÄRLDEN I Nordeuropa och USA dominerar hudcancer, prostatacancer, lungcancer och bröstcancer. I Japan är magsäckscancer som är en mycket vanlig cancerform. I utvecklingsländer är cancerformer ovanlig vilket kan bero på låg medellivslängd och dålig sjukvård vilket gör att man inte vet om man har cancer.

Cancer hos barn Den största gruppen av cancersjukdomar hos barn utgörs av blodcancer Hos barn som lider av leukemi har de vita blodkropparna i benmärgen förändrats och blivit elakartade. Symptom: trötthet, feber, smärtor i skelettet och blödningar. Ganska ovanlig. 30-50 nya fall per år. Man kan numera bota 80 % av leukemi.

Bröstcancer Symptom: Knölar inflammation Formförändring Ovanlig före 40-års ålder En av de vanligaste formerna hos kvinnor 1/ 125 insjuknade är män Ärftlig

Malignt melanom Malignt melanom – den farligaste sorten av hudcancer Orsak: Solbad utan solkräm och regelbundna solariebesök är vanliga orsaker till hudcancer Symptom Sår som inte läker svullnader rodnader Exem födelsemärke som blöder Ju tidigare man uppsöker läkare och får behandling, desto större chans är det att man slipper sjukdomen.

Risker i omgivningen Carcinogener: tobak, alkohol, asbest, bränd grillmat, vissa läkemedel (estrogen)... Strålning: jordens joniserande strålning, ultraviolett, röntgen... Virus: hiv, human papillom (hpv), B-hepatit...

Hur förebygga ??? Ät mångsidigt och hälsosamt Motionera minst ½h/ dag Undvik stora mängder av UV-strålning Rök inte och andvänd alkohol med måtta.

Cancer Diagnostisering: Röntgen Ultraljud Cellprov Provbit (biopsy)

Behandling av cancer Kirurgi - vanligaste för enskilda tumörer Strålbehandling Kemoterapi (cellgifter) effektivaste för leukemi och spridd cancer Hormonbehandling Selektiv medicinering

Syöpäjärjestöt Cancerregistret registrerar alla cancerfall i Finland. Deras vård, prognos, mortalitet… En av Finlands största hälsoförbund Sedan år 1936 Ca 140 000 medlemmar runtom i Finland Unikt i världen

Cancer Ca 1/2 av den medicinska forskningen i Finland i dag är cancerforskning Vårdformerna blir allt effektivare och dyrare Verkningar av förbättrade levnadsvanor är långsamma. EX. Minskad rökning syns i lungcancer-statistiken först ca 30 år senare

Begrepp Carcinogen = cancerframkallande Benign = godartad tumör Malign = elakartad tumör Metastas = dottersvulst Cytostatika = kemoterapi / cellgift

Mental hälsa

Mental hälsa En stark känsla av sammanhang (Antonovsky) Förmåga att älska och arbeta (Freud) Verklighetstrogen och hel jagbild (Erikson) Förmåga att ta hand om andra Förmåga att uppleva tillfredsställelse och lycka Förmåga till kreativt arbete Förmåga till växelverkan med andra God anpassningsförmåga Positiv självbild och livssyn

Depression Prevalens ca 9%. Kvinnor oftare än män. Definition: under två veckor lider av fem av symptomen nedan Stark nedstämdhet Oförmåga att känna lust och glädje Kraftlöshet och trötthet Försvagad självkänsla, en känsla av värdelöshet Obefogade skuldkänslor Sömnstörningar, viktökning, eller -minskning Nedsatt tanke- och koncentrationsförmåga Självmordstankar

Psykisk störning Sinnesstämning, känslor, tankar eller beteende försämrar hennes funktionsförmåga eller förorsakar lidande. I bakgrunden kan finnas olidliga eller övermäktiga känslor av rädsla, ångest, sorg, vrede, skam, skuld, mindervärde eller hjälplöshet.

Psykiska störningar Neuroser - lindrig depression - lindrig ångeststörning - flera personlighetsstörningar Psykoser - psykotisk depression - kortvariga psykotiska störningar - schizofreni

Psykos Svår mental störning. Innebär att de krafter som håller ihop en människas personlighet och hennes verklighetsuppfattning rubbas. En psykotisk människa kan inte skilja mellan egna inre impulser och den yttre världen, därför upplever hon sina hörselvillor och vanföreställningar som verkliga. Kan bero på sjukdomar i hjärnan, ofta är orsaken okänd.

Psykos Schizofreni Bryter ofta ut i tidig vuxenålder i självständighetsprocessen Förlust av verklighetskontakt Hallucinationer, hörselvillor Manodepression / bipolärt syndrom Sinnesstämning växlar mellan djup depression och mani

Schizofreni Den svåraste formen av psykos. Innebär att en människas tankar och handlingar blir splittrade och att hon förlorar kontakten med verkligheten. Hörselhallucinationer, overklig, skrämmande och obegriplig tankevärld hör till sjukdomen. Det kan vara svårt att förstå människan som lider av schizofreni.

Bipolärt syndrom eller manodepressiv sjukdom En annan form av psykos. Innebär att en människas sinnestämning växlar mellan djup depression och mani. Oförmögen att kontrollera sitt liv, särskilt i den maniska fasen. En halv procent av finländarna har detta. Gener påverkar benägenheten att insjukna.

Mani Innebär en kraftigt uppskruvad sinnestämning som tydligt avviker från det normala. Under den maniska fasen är patienten företagsam, talför och fysiskt rastlös, svårt att koncentrera sig, sover mindre än valigt, slösar pengar och uppför sig ansvarslöst.

Neuroser: Ångest och rädsla Panikstörning Rädsla för sociala situationer Fobier Tvångsstörningar

Neuroser Med neuroser avses en större grupp av störningar i känslolivet. Verkilghetsuppfattnigen är normal men livets försvåras av ångest och rädslor. Var femte lider av någon form av neuros. Den neurotiska skräcken kan riktas till t.ex. flygresor, högt belägna, slutna eller öppna platser och sociala situationer.

Neuroser Trots att rädslan inte har någon rationell förklaring är det svårt för människan att komma från neurosen. Den är ofta förknippad med olika fysiska reaktioner, t.ex. att man kallsvettas, rådnar, får panik etc.

Paniksyndrom 3% lider av regelrätt paniksyndrom, börjar ofta i ungdomen. En panikattack kommer överraskande och plötsligt, ofta på en offentlig plats. Man kan känna sig yr och darrig, få en känsla av att man kvävs eller svimmar, man får hjärtklappning och börjar hyperventilera.

Panikattack Man kan även känna att man förlorar förståndet eller kontrollen över sig själv och rentav känna dödsskräck. Ibland kan oron över att få en panikattack leda till att man verkligen få en. Vården går ofta ut på att patienten i en trygg miljö får vänja sig vid situationer som utlöser rädsla eller ångest. Läkemedel kan ordineras i svåra fall.

Smittosamma sjukdomar

Smittosamma sjukdomar Bakterier Virus Svamp Parasiter

Resistens Bakteriernas enda uppgift är att förökas och leva. När de blir hotade börjar de söka nya vägar för sin överlevnad Genförflyttning Mutation

Influensa Influensaviruset kan inte föröka sig på egen hand. Använder taggar på sin yta för att bryta sig in i luftvägarnas celler och tvingar cellen att tillverka tiotusentals viruskopior Immunsystemet lär sig känna igen taggarna och kan därmed slå tillbaka inkräktaren

Influensa Den som redan har haft en influensa blir inte sjuk av samma virus igen Viruset ändrar utseende på sina taggar och den nya smittan kan orsaka en svår pandemi En person blir smittad av influensa ca sex till åtta gånger under sin livstid

Influensa Tre pandemier under 1900-talet. 1918-19 Spanska sjukan - 1/50 dog 1957-58 Asiaten – 1/1000 dog 1968-69 Hongkonginfluensan– 1/1000 dog

Influensa under 1900-talet Spanska sjukan 1918-1919 dödade mellan 25 och 50 miljoner människor över hela världen (cirka 38 000 i Sverige troligen den mest dödliga pandemin hittills i mänsklighetens historia orsak till fler dödsfall än såväl pesten som aids.

Fästingsjukdomar Kumlingesjukavirus Borreliosbakterie

Borrelia Fästing

Borrelios Bakteriesmitta via fästingar Drabbar >3000 finländare varje år

vård Abtibiotikabehandling genast 3v intravenöst  månader Kan bli symptomfri kvar i kroppen

Allergier Uppkomstmekanism: Kroppen har producerat antikroppar i större mängd än normalt mot ett främmande ämne (allergen)  nästa gång kroppen exponeras för ämnet utvecklas allergiska symptom Exempel: Atopiskt anlag Atopiskt exem Nässelutslag

Korsreaktioner då man reagerar mot andra ämnen som påminner om det ämne som man är allergisk mot. Ex. Björkpollen - hasselnötter, kiwi, körsbär, morot, plommon, potatis, päron och äpple.

ORSAK Kroppens immunförsvar överreagerar mot vissa ämnen som för andra är helt ofarliga Det är själva överreaktionen som orsakar symptomen Ämnena som orsakar överreaktion kallas allergener

HUR FÅR MAN ALLERGIER? Ärftliga Miljöfaktorer Utvecklas när man är barnavtar med tiden Barn som växer upp på landet har färre allergier än barn som växer upp i städerna

Allmänna symptom astma (andnöd), pipande andning hosta rinnande snuva, klåda i näsan, täppt näsa, nysningar klåda, rodnad i och/eller rinnande ögon eksem, utslag, rodnad på hyn, blåsor, fjällning, hudsprickor och andra hudreaktioner kliande och svullna läppar sår på slemhinnorna i munnen diarré, kolik, illamående, kräkningar hos barn kan matallergi öka risken för inflammation i mellanörat

Diagnostisering Pricktest Vanligaste allergitestet. Man prickar en droppe med en allergen under huden på armens undersida, och om man är allergisk mot ämnet blir det en rodnad och/eller en svullnad. Pricktest diagnostiserar t.ex. matallergier pollen och djurallergier

BEHANDLING Allergier går inte att bota Undvika ämnet som orsakar symptom Pollenallergi: mediciner kan lindra symptomen Olika behandlingssätt beroende på svårighetsgrad Sluta röka (rökning försämrar luftvägsbesvären)

VANLIGA ALLERGIER Födoämnesallergi Pollenallergi Pälsdjursallergi Kvalsterallergi Kontaktallergi med eksem (nickel) Allergi mot bi- och getingstick Reaktioner mot mediciner

Överkänslighet Då allergiska reaktioner inte beror på immunförsvaret Besvären märks i ögonen, på huden, i näsan, luftvägarna, magen och tarmarna Huden kan få nässselutslag eller eksem, ögonen blir irriterade. Ex. På överkänsligheter: - Celiaki - Laktosintolerans

Celiaki Celiaki, alltså glutenintolerans innebär att man inte tål gluten, en viss sort av protein, som förekommer i bl.a. vete, råg och korn Finns inget botemedel. Celiaki -> näringsupptagningen minskas -> brist på vitaminer och näringsämnen. Diagnostisering: blodprov eller colonoskopi

Laktosintolerans Laktosintolerans = överkänslighet mot laktos Beror på bristen av enzymet laktas -> gaser och knip i magen.

Sjukdomar i matsmältningsorganen Laktosintolerans Celiaki Tarminfektion Magkatarr, magsår, ruokatorviinfektion Gallsten Elakartade tumörer

Astma Var femte finländare lider av astma (ca 300 000) Astma är den vanligaste långtidssjukdomen bland barn (ca 30 000 <15 åringar) Symptom: Luftrörens slemhinnor inflammerade och svullna Förträngning av luftrören Ökad känslighet för olika retningar, såsom; tobaksrök, damm, starka lukter, kall luft, fysisk ansträngning Orsak: Ärftliga faktorer Retningar i omgivningen. Allergier (speciellt hos unga astmatiker)

Behandling av astma specifik medicinbehandling en medicin som botar astmainflammationen en nöd- eller anfallsmedicin doseringen baserar sig på PEF-mätning omgivning som är fri från retningar/ allergener motion www.hengitysliitto.fi

Lungsjukdomar kroniskt obstruktiv lungsjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL eller COPD) är den fjärde största dödsförorsakande sjukdomen i världen I Finland finns 200 000 diagnostiserade patienter. Dessutom uppskattas cirka 200 000 personer lida av kronisk luftrörsinflammation, som kan anses som ett förstadium till KOL

Motion & näring Sid 50-59

Motionens hälsoeffekter Uthållighet - Förbättring av lungkapacitet och blodomloppet Rörelsekontroll - Smidighet, koordination och balans Muskelstyrka Ledrörlighet Stöd- och rörelseorganens kondition – bentäthet Viktkontroll

Motion på olika nivåer Lätt motion – främjar fettomsättningen. Ska pågå länge och I lugn takt Måttlig motion – förbättrar uthålligheten. Hjärtats slagvolym ökar och kapillärnät öppnas till musklerna vilket leder till att syre- och energiintaget ökar.

Motion på olika nivåer Aerob träning – stärker hjärtmuskeln, andnings- och cirkulationsorganen (förbättrar uthålligheten.) Förmågan att uppta syre och avlägsna koldioxid ökar. Rask och lite påfrestande träning. Anaerob träning – Utvecklar förmågan att spjälka mjölksyra vilket förbättrar förmågan att träna längre utan att tröttna. Anaerob träning ärpåfrestande och gör en trött I musklerna, riktigt anfådd och utmattad. Intervallträning.

Motion på olika nivåer Maximal effektiv träning – rekommenderas bara för personer som har en mycket god kondition. Ämnesomsättning I de snabba muskelcellerna förbättras. Intervall träning där enskilda övningar endast varar 10-60 sek.

Maximal puls Maximal pulsfrekvens - högsta möjliga hjärtfrekvensen (ökar inte ytterligare fastän belastningen ökar) Beräknad maximal pulsfrekvens: 220-ålder

Syreupptagningsförmåga Lungkapaciteten ökar Hjärtats slagvolym ökar Nya kapillärer bildas runt musklerna De energiproducerande mitokondrierna i muskelcellerna ökar i antal

Energikällor Musklerna använder kolhydrater och fetter som energikkälla Proteinernas andel är vanligtvis mindre än 5%

Fysiologiska effekter av fysisk aktivitet Uthållighetsträning Energi förbrukas Utnyttjande av fetter som energikälla ökar Kolesterolvärden förbättras Glukostoleransen förbättras Blodtrycket sjunker

Fysiologiska effekter av fysisk aktivitet Styrketräning Muskelmassan ökar Benstommen blir starkare Förbättrar sannolikt sockertoleransen

Fysiologiska effekter av fysisk aktivitet Motion med hopp och mångsidiga rörelser Stärker benstommen Förbättrar balansen

Rekommendationer Hälsan främjas av fysisk aktivitet som räcker minst 10 minuter i rask takt och som sker sammanlagt minst 2 timmar och 30 minuter i veckan. Alternativt kan man utöva mer ansträngande konditionsmotion som sammanlagt räcker minst 1 timme och 15 min i veckan. Dessa går också bra att kombinera. Det är de minimum som krävs för att uppnå hälsovinster.

Utöver detta behöver alla utöva fysisk aktivitet som ökar muskelstyrkan och förbättrar kroppskontrollen minst två gånger i veckan Rör dig mångsidigt under så många dagar som möjligt, åtminstone tre gånger i veckan. Ur hälsosynvinkel är det bättre med lite regelbunden motion än ingen motion alls. Som hälsofrämjande motion räcker inte vardagliga sysslor som räcker några minuter. Hälsovinsterna ökar när du rör dig längre eller mer ansträngande än motionskakans rekommendationer.

Näring Kost (bröd, köttbullar) Näring (ost, margarin, mjöl) Näringsämnen Energigivande näringsämnen: Fetter, kolhydrater och proteiner Icke energigivande näringsämnen: Vitaminer, mineraler (spårämnen)

Näringsämnen Proteiner består av aminosyror. Det finns 20 olika slag av aminosyror, av vilka 9 är essentiella. Protein är nödvändigt för cellernas uppbyggnad, för bildandet av hormoner, enzymer och delar av immunförsvaret.

Kolhydrater: socker, stärkelse och fibrer. Behövs främst för energi Kolhydrater: socker, stärkelse och fibrer. Behövs främst för energi. Fibrer bidrar inte med energi men har däremot flera hälsofrämjande effekter

Fett: Essentiella och icke essentiella fettsyror Fett: Essentiella och icke essentiella fettsyror. Mättade och omättade fettsyror. Fett behövs för energi, för att bygga och reparera celler, tillverka hormoner och för att ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K.

Energibehov Den mängd energi som behövs för: Basalmetabolismen Att bygga upp och reparera vävnader Aktivitet (motion och rörelse)

Energibehov 1500-3000 kcal/dygn Varierar beroende på - Ålder (18år ca 11MJ=2600kcal/dyg - Kroppsstorlek - Hormonförändringar - Kön - Temperatur Fysisk aktivitet Dynamo TE1 17

Rekommenderad energifördelning Kolhydrater 55-65 E% 4 kcal/g Fett högst 30 E% 9 kcal/g Protein 10-15 E% 4 kcal/g Alkohol högst 5 E% 7 kcal/g Fibrer 25-35 g

Transfetter Finns naturligt i mjölkprodukter Har framställts av omättade fetter för att öka hållbarheten – produkterna får längre “shelf life” Dessutom är konsistensen fördelaktig vid bakning och i bredbart margarin Har visat sig vara mer hälsoskadligt än mättade fetter Idag finns transfetter i mycket begränsad mängd I våra livsmedel och är därför inte längre ett stort bekymmer

Kostcirkeln Mejeriprodukter (inte smör) Kött, fisk, ägg Rotfrukter inkl potatis Grönsaker Frukt och bär Bröd och spannmål Matfett Illustrerar sju huvudgrupper av livsmedel som bör ätas varje dag

Kostcirkeln Tallriksmodellen åskådliggör hur man komponerar en bra måltid - lunch eller middag. Modellen visar proportionerna mellan olika ingredienser i måltiden, säger ingenting om hur mycket man ska äta.

Ämnen som motverkar skade- effekten av fria radikaler Antioxidanter kan själv dela med sig av en elektron utan att skadas eller bli skadliga Via kosten Betakaroten (förstadium till A-vitamin), E-vitamin, C-vitamin Selen, zink Fytokemikalier från färgstarka födoämnen Genom kroppens egen produktion Melatonin i tallkottkörteln (produceras vid sömn) Glutation i leverna (stimuleras av broccoli)

Fytokemikalier Kommer från växtriket (Phyton = växt) Mikronäringsämnen som varken är vitaminer, mineraler eller spårämnen Saknas i vitamintabletter och skalade frukter, bär (apelsin) och nötter Karotenoider och flavonoider

Fytokemikaliernas hälsoeffekter Antioxidanter Inflammationshämmande Kolesterolsänkande Inhiberar uppkomsten av blodpropp Fungerar som växtöstrogen

Glykemiskt index Anger hur snabbt sockerkoncentrationen i blodet stiger efter en måltid GI > 85 = snabba kolhydrater (ex socker100) GI 60-85 = måttliga - ” - (ex banan 84) GI < 60 = långsamma - ” - (ex apelsin 60)

GI - glykemsikt index Lågt GI Linser, bönor Bär Kanel Äppelcider vinäger stabiliserar blodsockret

Matallergi = immunförvarets överreaktion mot främmande, också harmlösa ämnen (allergener - vid matallergi ett visst protein i maten) matallergi finns i Finland hos 2-4 % av vuxenbefolkningen och hos 5-10 % av barnen. Mjölkallergi Vanligas hos barn < 2år. Exem, kräkningar, diarre’, anafylaktisk chock

Intolerans andra överkänslighetsreaktioner än de som allergi orsakar. Laktosintolerans beror till exempel på att kroppen inte kan spjälka mjölksockret laktos, eftersom det enzym som spjälkningen kräver saknas eller utsöndras i för små mängder Vid celiaki orsakar proteinet gluten som förekommer i vete, råg och korn en immunologisk reaktion i tunntarmens slemhinnor och skador på tarmluddet, vilket stör upptagningen av näringsämnen.

C E L I A K I

CELIAKI ca 24 000 (1%) i Finland Definition: Glutenöverkänslighet Tål inte: vete, korn, råg Tål: havre, bovete, majs hirs, ris Gluten åstadkommer inflammation som skadar tarmluddet  Näringsupptagning försvåras Symptom: Smärtor i mage och tarm, diarre’, kräkning förstoppning, avmagring, järnbrist Huvudvärk, svullnad, nedstämdhet Hudsymptom: kliande blåsor och hudutslag

DIAGNOS Blodprov: man söker efter en viss sorts antikroppar som ofta bildas hos personer med celiaki Tunntarmsbiopsi: görs med hjälp av gastroskopi Man kontroller om tunntarmens tarmludd har försämrats

BEHANDLING Då celiaki har konstaterats besöker man en dietist Enda sättet att behandla celiaki är en glutenfri diet Man kan äta utländska sädesslag och havre normalt Det är viktigt att följa dieten för att inte få följdsjukdomar T.ex. Osteoporos, tunntarmscancer

Laktosintolerans Enzymet laktas som spjälker mjölksocker saknas. Laktos spjälks inte till glukos och galaktos och kan inte uppsugas i tunntarmen Ger upphov till gasbildning, magont och diarre’

Veganism Vad avstår man ifrån? Alla animaliska produkter: Kött, fisk, fågel, mjölkprodukter, ägg, honung, gelatin, vaxprodukter Även från andra produkter av animaliskt ursprung ss. läder, ylle, päls, dun  

Veganism Vad äter man? Baljväxter, nötter, frön är goda proteinkällor Man måste känna till vilka proteinkällor som måste kombineras för att få fullvärdigt protein B12 fås endast från djurriket och man måste ta B12 kosttillskott om man är vegan I flera år (våra reserver räcker tre år)  

Veganism Flera livsmedel som ersätter kött: tempeh, seitan, tofu, soyakött Livsmedel som ersätter mjölkprodukter är många: Vegetabilisk mjölk och grädde, havre mjölk, soyamjölk och yoghurt, vegetabiliskt margarin, cashew och mandel grädde/mjölk, hasselnötsmjölk, ostar gjorta på soya eller nötter m.m.

Vegetarianism Menas oftast lakto-ovo-vegetarianer Äter inte kött, fisk, fågel, skaldjur Äter ägg (ovo) och mejeriprodukter (lakto) Finns även lakto-vegetarianer och ovo-vegetarianer Om man äter livsmedel med honung, gelatin, löpe skiljer sig från person till person Livsmedelsverkets märkning “vegetarisk” betyder att produkten inte innehåller ingredienser eller tillsatser av animaliskt ursprung

Sömnen förbättrar: Prestationsförmågan Reaktionsförmågan Kreativiteten Motivationen Skolprestationer och trivsel Kognitiva utvecklingen Minnet Inlärningsförmågan Koncentrationsnivån Social förmåga Självkänslan

Inlärningsförmågan befrämjas Inlärning av nya saker Inlärda saker förflyttas från arbetsminnet till långtidsminnet Mer fakta fastnar om vi sover tillräckligt Rutiner kan lyckas trots sömnbrist problem löser vi sällan trötta

Lönar sig inte att vaka inför ett prov Kunskapsmaterial som nyligen lagrats hittas bättre genom repetition följande dag Den tidiga djupa sömnen viktigast för kunskapsinlärningen Inlärning av motoriska färdigheter sker under den lätta sömnen Känslolivet utvecklas när vi drömmer Under sömnen utsöndras växthormon. Man växer på nätterna - viktig för barn och ungas tillväxt

Sömnens olika stadier Insomnandet: dåsighet, slumrande. Lätt sömn: man reagerar knappt på yttre stimuli. Utgör hälften av en människas sömn. Djup sömn: Total avlappning. Hjärnan återhämtar sig mest. En fjärde del av en vuxen människas sömn. REM-sömn: vi drömmer. REM sömnen återställer hjärnan från djupa sömnen till ett tillstånd som närmar sig vakenhet.

Brist på sömn försämrar: Immunförsvaret Sockertoleransen Hjärnan och hjärtats funktion Humöret och välbefinnandet ..och har ett eventuellt samband med fetma

Hur främjar man en god nattsömn? Sunda levnadsvanor: motionera, äta sunt, undvika överdriven stress och lägga sig i tid Alkohol är inte ett bra sömnmedel, leder till att sömnen blir orolig och full av avbrott Drick inte kaffe på kvällen Ät ett lätt kvällsmål Läs en bok/lyssna på lugn musik och klä dig skönt/varmt. Ta en dusch eller varmt bad/bastu innan läggdags.

Ätstörningar Bulimia Nervosa Anorexia Nervosa Ortorexia Nervosa Hetsätning /fetma

Allmänt om ätstörningar Har ökat märkbart i de västerländska länderna Hör till de psykiska sjukdomar trots att konsekvenserna även kan vara fysiska Oftast flickor i puberteten Börjar oftast omärkbart, men blir värre med tiden Orexis betyder aptit på grekiska Anorexia betyder ”utan aptit” Bulimia betyder ”omättlig hunger” Ortorexia betyder ”rätt aptit”/”korrekt diet”

Anorexia och bulimia Självrensning Eller ingen självrensning Kräkning, användning diuretika, laxeringsmedel eller lavemang Eller ingen självrensning Kompenserar intagna kaloriintaget med dieter och/eller överdriven fysisk aktivitet

Anorexia Nervosa -psykiska symptom När sjukdomen utvecklas upptar den allt större del av livet Anorektiker gör allt för att dölja sin sjukdom för att kunna fortsätta magra Lättretlighet Koncentrationssvårigheter Depression Trötthet Överaktivitet Kan uppslukas av mat, recept, matlagning Ensamhet

Anorexia Nervosa -Somatiska syptom Amenorre (mensen uteblir) Xerosis (torr/dehydrerad hud) Lanungobehåring Hårlossning Kalla händer och fötter Märken på huden av självdestruktiva beteenden

Anorexia nervosa -konsekvenser Bradyarytmi (låg puls) Hjärtrytmstörningar Osteopeni och Osteoporos Hormonella störningar Aptitreglerande hormonrubbningar

Bulimia Nervosa -Psykiska symptom Vikt är en besatthet Intensiv ångest infinner sig efter hetsätnings episod Olämpliga metoder används för att kompensera kaloriintaget BN patienter döljer och hemlighåller sitt beteende Hetsätnings episoderna sker nästan uteslutande i ensamhet Känsla av att tappa kontrollen över matintaget infinner sig Efter självrensning –en känsla av lättnad

Bulimia Nervosa -Somatiska symptom Svaghet Känsla av uppsvälldhet Pösiga kinder Tandproblem Förhårdnader på händerna p g a självvållad kräkning

Bulimia nervosa -konsekvenser Hypokalemi (för lite kalium i blodet) Alkalos (pH värdet stiger - basiskt) Acidos (pH värdet sjunker - surt) Ödem (svullnad) Erosion av tänder Irriterade slemhinnor i mun och svalg Förstorade örönspottkörtlar Problem i matstrupen Problem med tjocktarmen Uttöjd magsäck

Ortorexi Ohälsosam fixering av att äta så som han/hon anser hälsosamt Undviker mat som personen anser ohälsosamt; fett, tillsattsämnen, animaliska produkter, kolhydrater eller annat Vanligtvis strävar inte ortrorektikern efter att bli smalare utan att känna sig ren och hälsosam Inte lika stor fysiskt hot som AN och BN, men kan leda till AN eller BN Bryr sig mera om matens näringsinnehåll än om maten är god

Ortorexi Tänker mycket på mat (>3h&dag) Livet blir begränsat Kompenserar nästan alltid ett “för stort” kaloriintag med träning Svårt att bibehålla ett normalt socialt liv eftersom de inte kan äta samma mat som sina vänner, måste träna ofta och ha kontroll över sin vardag Ortorektiska individer har egna definitioner av vad som är hälsosamt

Do I Have Orthorexia? Do you wish that occasionally you could just eat and not worry about food quality? Do you ever wish you could spend less time on food and more time on living and loving? Does it sound beyond your ability to eat a meal prepared with love by someone else – one single meal – and not try to control what is served? Are you constantly looking for the ways foods are unhealthy for you? Do love, joy, play and creativity take a backseat to having the perfect diet? Do you feel guilt or self-loathing when you stray from your diet ? Do you feel in control when you eat the correct diet? Have you positioned yourself on a nutritional pedestal and wonder how others can possibly eat the food they eat?

Hetsätning Tappar kontrollen över sitt ätande och frossar Har hetsätnings episoder där han/hon äter rikting stora mängder mat Äter i snabbare takt än under normala måltider Äter tills hon/han mår illa Äter när hon/han är ledsen eller har tråkigt Oftast sker hetsätningen i ensamhet Lider av ångest och depression över sitt ätande

Hetsätning Går upp i vikt Kompenserar inte det stora kaloriintaget med att träna, fasta eller spy Känner skam och döljer sitt beteende Har ofta svag självkänsla och kan undvika sociala sammanhang Har högre risk för diabetes typ II, högt blodtryck, höga kolesterol värden, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa cancerformer