Människan: Blodomloppet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vårt blodomlopp Våra celler behöver hela tiden syre och olika näringsämnen.
Advertisements

Respirationssystemet
Blodet och transporterna
Repetition inför NP i biologi
Din kropp består av miljarder celler!
Kroppens fiender.
Hjärtat & Blodomloppet
Bakterier , celler och andra små saker
Repetition Djur- och växtcellens struktur.
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen
Hjärtat, lungorna och blodomloppet
Kroppens blodsystem Sambandet mellan Hjärtat Lungorna Matspjälkningen.
Blodet Blodet har många uppgifter
Blodet och blodomloppet
Immunförsvaret.
Cirkulations- och andningssystemet (respirationssystemet)
Repetition Östersjön.
Hjärtat och blodomloppet
Blodomloppet Blodomloppet.
Cellen och dess delar.
Livets former Djur.
Syreupptagning.
Hjärtat och blodet Blå grupp.
Hur vi försvarar oss mot angrepp
Bakterier & arkéer Mycket smått liv.
Mål: Människans organsystem, organens namn, placering och funktion.
En pp om blodomlopp och andning alltså andningsystemet
Allmänt Bakterier är en grupp encelliga mikroorganismer. De finns överallt omkring oss, på huden (i normalfloran), i luften, i livsmedel osv. Efter sitt.
Cellen.
Mikrobiologi.
VAD ÄR EN CELL?.
Hjärta & lungor.
CHAPTER 18 Natural Defenses Against Disease
Blodomloppet!!! Nu ska vi redovisa vårat arbete som vi jobbat med under början av vårterminen. Vi har jobbat med…
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
Blodet och kroppens transportsystem
Blodomloppet och blodet
ANDNING Sid
Kroppens försvar.
Blodet och transporterna
Försvar, allergi, blodgrupper samt vanliga sjukdomar. Sid
Blodet Blodtransport.
Blodomloppet.
Cellen.
BIOLOGI - Människokroppen
Cellen.
Biologi - Livets former.
Immunförsvaret.
Hjärtat & Blodomloppet
Repetition av näringslära
Kroppens transportsystem Hjärtat, blodet och blodkärl.
Håkan Tornhagsskolan 2016 I.Organism II.Organ III.Vävnad IV.Cell V.Organell VI.Molekyl VII.Atom VIII.Proton/Neutron/ Elektron IX.Kvarkar Cellandning.
Hjärta & Blodomloppet. Blodkärl I hela kroppen är det fullt utav blodkärl, bara för att varje cell ska få vad den behöver. Man skulle kunna se blodkärlen.
Blodet och blodomloppet
Andningen.
- En livsnödvändig funktion
Proteiner 10.3.
Lösta molekyler och joner
Hjärta & lungor.
Blodets innehåll Blodplasma 55% Blodceller 45%.
Celler, bakterier och virus
Människans blodkroppar och immunförsvar
Hjärta och blodomlopp.
Respirationssystemet
Celler, bakterier och virus
BLODDOPNING.
Människans blodkroppar och immunförsvar
Blodgruppsindelningen handlar om antikroppar och antigener
Presentationens avskrift:

Människan: Blodomloppet

Blodets sammansättning Blodet består av fyra huvudkomponenter; Blodplasma ca 50 % av de 4-6 liter blod vi har, trögflytande, genomskinlig vätska som består av vatten, salt, kolhydrater, protein och hormoner. Röda blodkroppar Vita blodkroppar Blodplättar Bildas i den röda ryggmärgen i form av blodstamceller som sedan specialiseras till de olika typerna av blodkroppar.

Röda blodkroppar Runda och tillplattade celler ca 7,5 µm i diameter. Saknar cellkärna med eget DNA (ej riktiga celler) Vetenskapligt namn är Erytrocyter Funktion; Transportera syre / koldioxid till/från celler och vävnader med hjälp av proteinet hemoglobin. Hemoglobin innehåller järn. För att vår syretransport ska fungera optimalt måste vi se till att äta järn i kosten.

Blodplättar Vetenskapligt namn är Trombocyter. Har som främsta uppgift att koagulera blodet vid skador. De hjälper då till att bilda ett nät av fibrin ”sårskorpa”. Blödarsjuka innebär att blodplättarna inte fungerar som de ska, blodflödet stoppas inte vid blödningar.

Vita blodkroppar . Det finns olika typer av vita blodkroppar (leukocyter). Ätarcellerna: Neutrofiler T-hjälparceller T-mördarceller T-minnesceller - B-celler (minnesceller) Alla har olika funktioner i vårt immunförsvar. Av alla vita blodkroppar är en mängd av dem ute i kroppens olika vävnader och ”kontrollerar” så att inte kroppen angripits av några främmande virus eller bakterier.

Blodets immunförsvar Vid ett angrepp av främmande patogen ( bakterie/virus) sker detta; Neutrofiler attackerar och ”äter” upp bakterierna. T-hjälparceller ”analyserar” patogenen och signalerar till B-celler och ”ätarceller” ifall de behövs. T-mördarceller dödar vissa patogener (främst virus) direkt. B-celler rycker in och bildar antikroppar. Antikropparna binder in till bakterieväggarna och förstör ytan så patogen spricker och dör. Ifall samma patogener infekterar kroppen kommer sk.minnesceller (finns både T- och B-minnesceller) agera direkt och bilda mängder av antikroppar så vi hinner inte bli sjuka. Vi har blivit immuna.