Periodiska systemet – finns alla grundämnen?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
INTRODUKTION TILL MILJÖARKEOLOGISKA METODER
Advertisements

Frågor som vi brottats med
Hur det kom sig att vi började studera generna (arvet)
En vetenskaplig revolution
Patricia Larsson Fribergaskolan
Naturens innersta bild
Atom och kärnfysik Madame Curie Heliumatom Albert Einstein
Cellen.
Atomfysik.
Radioaktivitet Kap 12.2 s Upptäckt  Upptäcktes av en slump av fransmannen Henri Becquerel år 1896 när han undersökte ett uransalt.  Marie.
ATOMBOMBEN av Anne Lucero
Växternas mineralnäring
Atomen och atompartiklar
ATOMFYSIK.
Atomfysik ht 2010.
Cellen och dess delar.
Strålning inifrån Vi har strålning runt omkring oss och faktiskt i oss
Livets former Djur.
Radioaktiva ämnen En atomkärna kan också avge strålning om den innehåller för mycket energi. Många grundämnen har isotoper där kärnan innehåller för mycket.
Elektromagnetiska krafter Den starka kärnkraften Den svaga kärnkraften
Atomer och isotoper I en atomkärna finns neutroner och protoner
Radioaktivitet-grundämnen som blir andra grundämnen
Atomen Trådkurs 7.
Föreningar Kemi.
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Kemi för hållbar utveckling och ökad livskvalitet
Fysikaliska grunder.
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Grundämne byggnad.
- Atommodellen & periodiska systemet
Atomfysik Trådkurs 7.
ATOM & KÄRNFYSIK.
Försurning Försurning i vatten och mark orsakas av surt regn. Surt regn bildas av utsläpp av svavel och kväve. Svavel I röken från bland annat industrier.
Atom och kärnfysik.
Marie Skłodowska  Kvinna  Förbjuden på universitet  Fattig.
Isotoper Elektroner kan ge sig iväg till ett yttre skal om man tillför energi t Elektroner kan ge sig iväg till ett yttre skal om man tillför.
Anders T Nygren, Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, DS Bildgivande diagnostik Ultraljud, Rtg & MR –Skapar en anatomisk bild av kroppen Nuklearmedicin.
Strålning.
Atom och kärnfysik.
Atom- och kärnfysik.
1800 t var grunden för Organisk kemi
Biologi Livets former.
Kemisk Bindning.
Biologi Livets former.
Atom och kärnfysik Kap 1 Atomens inre Sven SvenssonNorregård 2010.
Atomfysik och kärnenergi.
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Atomfysik och kärnfysik
Tre strålningstyper från atomkärnan
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Atomfysik Mälarhöjdens skola Ht 15.
Salter och metalloxider Kap 5
Beskrivning av kemiska reaktioner med kvantitativa mått:
Biologi - Livets former.
Radioaktiva ämnen Föreläsning nr2 Sid Upptäckt av en slump 1896, Fransmannen Henri Becquerel hade lagt ett salt (jonförening) som innehöll uran.
Repetition och övningar med alfa och beta strålning Vi försöker komma ihåg vad vi lärde oss förra terminen.
Sveriges natur Geografi åk 4.
Miljö kemi.
Sönderfall.
Upptäckten av atomen Robert Brown upptäckte 1807 det man kallar för: Brownsk rörelse Albert Einstein kunde lämna en Förklaring Förklaring.
Kärnfysik Naturens minsta byggstenar
Svampar Svampar är närmare släkt med djur än med växter
Atom och kärnfysik Mot materiens inre.
Atomfysik Mälarhöjdens skola Ht 15.
Atom och kärnfysik.
Atomer, joner och det periodiska systemet
Atomer, joner och det periodiska systemet
Evolutionen – Hur har det gått till?
Allmän strålningsfysik
LIVSPROCESSER – 7 GEMENSAMMA NÄMNARE.
Presentationens avskrift:

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap 17.6 – 17.8

Periodiska systemet – finns alla grundämnen? SVAR: NEJ! Exempel på lätta kärnor som ”inte finns”, dvs ej stabila: Tc, Rn KÄLLA: https://www.msu.edu/ ~zeluffjo/ periodic_table.gif

Periodiska systemet – finns det mer än en typ av ett givet grundämne? SVAR: JA! De flesta grund- ämnen finns som olika isotoper Exempel H, C, Pt http://www.princeton.edu/~gschmidt/Rider/lecture105/matter/atoms_molecules/table_stable_isotopes_hres.jpg

Användningsområden använd det du har - smartast vinner! H2O/H+ – NMR (MRI)-aktivt H D2O – saknar NMR(MRI)-aktiviet H+ kan studeras i D2O omgivning! Reaktioner mellan metalljoner och DNA/RNA/protein kan följas även med lite material att analysera De olika massorna ger upphov till ”fingeravtrycks-”mönster mass-spektrometri Ligander kan utnyttjas för riktad vävnadsinteraktion Instabilt (radioaktivt) Tc utnyttjas vid radiodiagnostik (röngen) och behandling

Radioaktiva nuklider Radioaktivt sönderfall: En process där en instabil kärna förlorar energi genom att avge joniserande strålning Alfa-partiklar: - He-kärna - Stoppas av tunnt papper, hud Beta-partiklar: - Högenergetisk elektron/positron - Stoppas av tunn metallfolie Gamma-strålning: - Högenergetisk elektromagnetisk strålning, dvs ljus - Stoppas av tjockt lager bly

Halveringstider; några exempel A: TABELL 17.5 Kärna Halveringstid, t1/2 Kommentar Tritium, 3H 12.3 a a=år Kol-14 5.73 ka k=kilo Kol-15 2.4 s s = sekund Kalium-40 1.26 Ga G=giga, 109 Kobolt-60 5.26 a Strontium-90 28.1 a Jod-131 8.05 d Cesium-137 30.17 a Radium-226 1.60 ka Uran-235 0.71 Ga Uran-238 4.5 Ga Uran-244 3.3 ms

FÖRVÄNTADE EGENSKAPER Liknar sannolikt Na, K! Riskbedömning – Cs FÖRVÄNTADE EGENSKAPER Liknar sannolikt Na, K! Na+, K+: Viktiga bulkelektrolyter i växter/djur Upptag via samma system som Na+, K+ KEMI - Lättlösliga salter vid surt och neutralt pH - Cs(OH) (s) kan förväntas bildas vid högt pH - Metallen reagerar med vatten E0 (Cs+/Cs) = -2.92 V dvs starkt reducerande och väteutdrivande SLUTSATSER Assimileras i såväl växter som djur Kraftigt reaktiv i metallisk form GRUPP 1A Li Na K Rb Cs Fr

Tidsberoende aktivitet N = No exp(-kt) 1:a ordningens sönderfall! ln2 k t½ =

FRÅGA: När är radioaktiviteten borta? SVAR: Aldrig Dvs kurvan blir aldrig = 0 DOCK! Mycket litet värde vid stora t ISTÄLLET: Bestäm ”accepterbara bakgrundsnivåer” OBS1! Uppskattad tid för att nå 10% ca 3.5 t1/2 EXEMPEL: Cesium t1/2 = 30.17 år 10% kvar/90% borta efter 100.2 år 1% kvar/99% borta efter 200.4 år 0.1% kvar/99.9% borta efter 300.7 år OBS2! Att minska till 1/10 tar lika lång tid oavsett start

Att mäta radioaktivitet GEIGER MÄTARE ” Counts per second” RIKTAS MOT PROV

Att bestämma halveringstiden UPPGIFT A:17.37 Bestämning av halveringstiden när aktiviteten uppmätts vid två tidpunkter

Radionuklider Användning: PET scanning Positron Emission Tomography EXEMPEL: PET-scan Utnyttjar: 18F – positronsönderfall (+); t ½ ca 1.5 h Taktik: märk biomolekyl (tex östrogen) med F och följ förhöjt upptag tex till tumör PET = positron emission tomography tomography = imaging by sections or sectioning through the use of any penetrating wave

Technetium en kortlivad men mångsidig kontrast Användning: KONTRAST för tex hjärtat och sköldkörteln Halveringstid: ca 6 h Sönderfall:  sönderfall; 99mTc → 99Tc + γ Produktion: Sönderfall av 99Mo; t1/2 ca 2.5 dygn Technetium (99mTc) sestamibi godkänd 2008

Fosfor inmärkning av DNA/RNA, fosforylering av protein Kolla isotopmarkeingen S/P Fosfor inmärkning av DNA/RNA, fosforylering av protein 32 15 P: 23 kända isotoper Vanlig ”lab-isotop” : - 32P –  sönderfall t1/2 ca 16.3 dagar - Säkerhetsrutiner: skyddsskärm (plexiglas) - Slask: långtidsförvaring innan sluthantering Fördel: Tillåter detektion av DNA/RNA/protein i sub nmol-området. Användning: Sekvensering av DNA/RNA (genanalys) P

Svavel inmärkning av protein - proteinproduktion 35 16 P: 25 kända isotoper Vanlig ”lab-isotop”: - 35S – (-) sönderfall - t1/2 ca 87 dagar (alla andra i ms – sek skala) - Säkerhetsrutiner: skyddsskärm (plexiglas) - Slask: långtidsförvaring innan sluthantering Fördel: Tillåter detektion av protein i sub nmol-området. Metod: Låt proteinproduktionen äga rum efter tillsats av 35S-inmärkta aminosyror Användning: Proteinproduktion/tidsenhet, lokalisering S Kombination av 32P och 35S användes för att visa att virus infekterar celler med sitt DNA och ej proteinhöljet (Hershey & Chase 1952)

Kol för åldersbestämning 14 6 C oväntad upptäckt i fjällen| 2008-04-11 10:39 – Forskarfynd: världens äldsta träd finns i Dalarna Av Erik Klefbom Natur Tre granar i nordvästra Dalarna tillhör de äldsta träden i världen, rapporterar SVT Gävledala. Med hjälp av kol-14-metoden har ett laboratorium i USA funnit att trädens rötter är 8 000, 6 000 respektive 5 000 år gamla. Det betyder att de tillhör den allra första skog som växte upp efter istiden i samband med att isen drog sig tillbaka. – Det visar att granen är ett av de första träden som kom hit till Skandinavien, säger Leif Kullman, professor i naturgeografi, till TT. De små granarna växer högt upp på Dalarnas näst högsta fjäll Härjehogna på gränsen till Norge. De är ungefär 2 meter höga och ser inte mycket ut för världen, men trädens rotsystem tillhör alltså de äldsta i världen. De äldsta levande stammarna man hittat i Sverige är lite drygt 600 år.  KÄLLA: http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.155680

Kol för åldersbestämning forts. EXEMPEL 17.4 14C analys av trä från arkeologisk utgrävning i Arizona 14C bildas och söderfaller i troposfären  JÄMVIKTSHALTER av 12C och 14C tillgängliga för upptag prov kontroll Bundet C: 14C-halten avtar 14C-halten i nu levande växt Konstant förhållande 14C/12C 1n + 14N → 14C + 1p