KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

Atomer och kemiska reaktioner
Kemi.
Atomer Det finns lite över hundra olika sorters atomer. Av dessa atomer kan det bildas nästan hur många ämnen som helst.
Atomfysik.
Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.
ATOMFYSIK.
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Atomen och periodiska systemet
Periodiska systemet Periodiska systemet Periodiska systemet
Alkaner Alkoholer Organiska syror
Kemi.
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Elektronskal och valenselektroner
Kap 12.1 s  En genomsnittlig atom är kring 0, mm i diameter, vilket är det samma som en tiomiljontedels millimeter.  En rad av 12 miljoner.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Tänk på!!!!!!!!! Läs på etiketter Använd sked Använd skyddsglasögon
Periodiska systemet.
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Periodiska systemet Historia Atomens byggnad Periodiska systemet
Atomen Trådkurs 7.
Materia "allt som har både massa och volym"
Materia del 2.
Föreningar Kemi.
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Naturvetentskapliga upptäckter
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Materia Sammanfattning.
Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar
”Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du?”
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Grundämne byggnad.
- Atommodellen & periodiska systemet
Farliga ämnen.
Ämnens olika faser.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Kemi & fysik tillsammans!
Materia och densitet.
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Kemins grunder.
ATOMEN.
Repetition.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Sammanfattning Ämnenas beståndsdelar Fast, flytande och gas
Kemisk Bindning.
KEMISKA REAKTIONER KAP.2
KEMI Vad är det egentligen?.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
Atomfysik Mälarhöjdens skola Ht 15.
Salter och metalloxider Kap 5
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
KEMINS GRUNDER KE år 7 Källängens skola. KEMINS GRUNDER KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola.
Gasolbrännare.
KEMINS GRUNDER KEMI KEMISKA ÄMNEN NO år 7 Mälarhöjdens skola.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
Repetition till prov I läroboken: Kap 1+3 S 7-32,
Atomfysik Mälarhöjdens skola Ht 15.
Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Atomen och periodiska systemet
Vad kan du om kemi?.
Atomer, joner och det periodiska systemet
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Kemi – första terminen.
Grundläggande Kemi åk.7 Spektrum Kemi Sid
Presentationens avskrift:

KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER 2

ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet Glans Färg Form Struktur Smak Doft Strömledningsförmåga Magnetiskt? KEMINS GRUNDER 3

ÄMNENS EGENSKAPER KEMINS GRUNDER 4

Vad består ämnen av?

ATOMER ATOMER: Naturens byggstenar Det finns drygt 100 stycken olika att bygga med. Exempel: syre, väte, kol, svavel, järn, kvicksilver, bly, uran… KEMINS GRUNDER 6

ATOMENS UPPBYGGNAD (Nils Bohrs modell) I mitten av atomen finns atomkärnan Atomkärnan består av protoner och neutroner. Runt kärnan, i ett elektronmoln (skal), kretsar elektroner.   Protonerna är positivt laddade. Man säger att varje protons laddning är +1. Elektronerna är negativt laddade. Man säger att varje elektrons laddning är -1. Neutronen har ingen laddning. Det finns lika många protoner som elektroner i en atom och atomen blir därmed elektriskt neutral. KEMINS GRUNDER 7

Olika sorters atomer Skapas av skillnad i antalet protoner & elektroner Tex: H väte – atom nr 1: 1st proton & 1st elektron Vilken atom tror du är störst? Nr 1 eller nr 32?

GRUNDÄMNEN OCH KEMISKA FÖRENINGAR Ofta delar man in ämnen i grundämnen och kemiska föreningar Grundämne Drygt 100 st Ett ämne som bara består av en enda sorts atomer (t.ex. syreatomer eller kolatomer) Delas in i metaller, icke-metaller och halvmetaller Kemisk förening Innehåller fler än en sorts atomer. T.ex. vatten som består av syre- och väteatomer. KEMINS GRUNDER 9

GRUNDÄMNEN OCH KEMISKA FÖRENINGAR KEMINS GRUNDER 10

PERIODISKA SYSTEMET Grupp: Period: Grundämnena i en grupp har ofta gemensamma egenskaper. Period: Alla grundämnen i en period har lika många skal. KEMINS GRUNDER 11

KEMISKA TECKEN Jöns Jacob Berzelius (1779-1848) införde kemiska tecken för varje grundämne. Används över hela världen. En eller två bokstäver ur ämnets latinska namn. Första bokstaven stor och andra liten. Grundämne Kemiskt tecken Väte H Syre O Järn Fe Kol C Svavel S Magnesium Mg KEMINS GRUNDER 12

ÄMNENS TRE FASER Ämnens tre faser: Fast Flytande Gas Nästan alla ämnen finns i de tre olika formerna Smältpunkt och kokpunkt är olika för olika ämnen KEMINS GRUNDER 13

FASÖVERGÅNGAR SMÄLTNING FÖRÅNGNING STELNING KONDENSERING KEMINS GRUNDER 14