Datakommunikation Informationsöverföring

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kulturdepartementet Arbetet med att ta fram en nationell strategi för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling(/tillgängliggörande)
Advertisements

NÄTVERKSPROTOKOLL Föreläsning
Examensarbete LE p C-Nivå Trådlös överföring mellan enkla noder
Flexicon – Din systempartner
En introduktion till ’Hård Infrastruktur’
Frågor Allmän IT-kunskap avsnitt 1 kapitel 1 Repetition 4
Lektion 6 Mahmud Al Hakim
Vad är ett sensornätverk?  Ett datornätverk av datoriserade sensorer  Syfte: sprida ett stort antal över ett område.
Kommunikation Studieteknik: Presentationsteknik
kommunikation kommer av latinets communicatio
Varför protokoll? När datorer ska kommunicera uppstår en rad liknande frågeställningar för att de ska kunna förstå varandra. Eftersom datorer dessutom.
Tjänster.
Datornätverk A – lektion 2
Konfiguration Bredband och Router
REALTIDSÖVERFÖRING AV BILDDATA Inledning Överföringskrav Firewire USB Hotlink Trådlösa möjligheter Fortsatt arbete.
Introduktion till IT och e-Tjänster Delkurs 3 1 Datorer i Nätverk En introduktion till ’Hård Infrastruktur’ DEL 2.
Introduktion till IT och e-Tjänster Delkurs 3 1 Datorer i Nätverk En introduktion till ’Hård Infrastruktur’ DEL 3.
NÄTVERKSPROTOKOLL Föreläsning INNEHÅLL - Routingprotokoll - Interior gateway protocols - Exterior gateway protocols - Link state routing.
Silberschatz, Galvin and Gagne ©2009 Operating System Concepts – 8 th Edition, Kapitel 13: I/O-system.
Agenda Systemkomponenter Inkoppling av utrustning
Välkommen till Del 1.
Föreläsning 2: Grundläggande informationsteori
Lektion 3 Mahmud Al Hakim
Databaser ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS, Skåne Län.
Datornätverk A – lektion 5 Forts kapitel 5: Modem. Shannons regel. Kapitel 6: Transmission.
Upplägget av delkursen massmedia:
V ÄLKOMMEN !. V ÅRT UPPDRAG att i nära samarbete med medlemmarna, organisera, driva och utveckla arenor och nätverk för dialog, kunskaps- utveckling och.
6558/G558 DATAKOMMUNIKATION Kapitel 3: Nätverk, ruttning.
•Umeå •Sundsvall •Stockholm •Karlstad • Trimtec AB
Pass 3 Allmän IT Mjukvara IT-samhället Datasäkerhet Ergonomi
© 2007 Cisco Systems, Inc. All rights reserved.Cisco Public ITE PC v4.0 Chapter 1 1 Network Services Networking for Home and Small Businesses – Chapter.
Lektion 4 Mahmud Al Hakim
UDP Pålitlig byteström TCP
Shannon-tillägg1 SHANNON Kanalkapacitet i bit/s Bandbredd i Hz Signaleffekt i Watt Bruseffekt i Watt.
Markus Enkvist John-Eric Saxén. Innehåll  Allmänt  Bakgrund  Standarder  Nätverkstopologi  Fysisk struktur  Dataöverföring  För- och nackdelar.
NÄTVERKSPROTOKOLL Föreläsning
Network Services (Nätverkstjänster) Client/Servers And Their Interaction (Client/Server och deras interaktion)
Radioteknik i WLAN Av. Markus Miekk-oja & John Kronberg.
NÄTVERKSPROTOKOLL Föreläsning
F1-be-03_PS1 Telekommunikation F1. F1-be-03_PS2 INFORMATION KODNING MODULATION KANALEN tid frekvens.
INFORMATIONSSYSTEM Informationssystem: datoriserat system som stödjer en organisations informationsförsörjning VERKSAMHET avbildar Definitionen alltför.
Lektion 5 Mahmud Al Hakim
6558/G558 DATAKOMMUNIKATION Jan Westerholm hösten 2005 / andra perioden.
Multimedie- och kommunikationssystem, lektion 5 Kap 6: Digital transmission. Fysiskt medium. Modulation. Nyquists och Shannons kapacitetsgränser.
Repetition Datakommunikation I.
Maria Kihl och Jens A Andersson Kapitel 8: Säker datakommunikation.
NÄTVERKSPROTOKOLL Föreläsning INNEHÅLL - Distance-vector routing.
Figure 6.7: Distorsion. Figure 6.4 FDM (Frekvensdelningsmultiplex, frequency division multiplex) Exempel på FDM-teknik: ADSL-modem, kabel-TV-modem, trådlös.
Föreläsning3 Operativsystem Datorkommunikation. Adressering av datorer: IP-nummer, MAC- adress (Media Access Control) Överföring av data.
6558/G558 DATAKOMMUNIKATION Session Presentation.
Föreläsning4 Datasäkerhet. Kryptering Konventionell –En algoritm och en nyckel –Algoritmen behöver inte vara hemlig –Nyckeln måste vara hemligt för alla.
Föreläsning4 Datasäkerhet. Kryptering Konventionell –En algoritm och en nyckel –Algoritmen behöver inte vara hemlig –Nyckeln måste vara hemligt för alla.
Föreläsning3 Operativsystem Datorkommunikation. Tal representation Teckenrepresentation Heltalrepresentation Decimaltalrepresentation.
Kommunikation.
Datornätverk A – lektion 4 MKS B – lektion 4 Kapitel 5: Modulation.
Presentationsteknik och Interkulturell kommunikation, ÅYH 2002
Nätverk Vad är ett nätverk ? Vilka typer finns det ? Vad kan man koppla till ett nätverk ? Rita en enkel skiss med minst 3 st enheter !
Nätverk – optisk fiber Störningsfri Avlyssningssäker Snabb överföring Klarar långa avstånd Dyr Ömtålig.
Multimedie- och kommunikationssystem, lektion Forts. Kap 2: Signaler och Kvalitetsmått Kap 3-4: Ljud- och videokompression.
Copyright Peter Fredholm Elektroniska Affärer – del 1 Logistikprogrammet.
Shannon och Weawers kommunikationsmodell. Feedback.
Förändring i organisationer
Shannon och Weawers kommunikationsmodell.
Shannon och Weawers kommunikationsmodell.
Introduction to Information Technologies
EAK
Datornätverk A – lektion 4 MKS B – lektion 4
Figure Types of analog-to-analog modulation
Kombinatoriska byggblock
Kombinatoriska byggblock
Presentationens avskrift:

Datakommunikation Informationsöverföring Kanaler för informationsöverföring Kodning Modulation RS-232C och andra seriella gränssnitt Bengt Magnhagen, ELIT, Ingenjörshögskolan, Jönköping

Komponenter i kommunikation Datakommunikation Datanät Protokoll Tillförlitlighet Kodningsteknik Köteori A Kanal B T LAN T T ACB Anrop Betjäning ACB Kö

Datakommunikation Kommunikation mellan två punkter Punkterna kan vara noder i nätverk Serieporten i PC = standarden RS232-C Modem har ”alltid” nyttjat ”V24” RS232-C = V24 + V28 + ISO-2110 PC = DTE och Modem = DCE

Information Information = kunskap Informationssystem förmedlar information mellan människor Förmedling av inform. mellan människor sker med symboler & signaler Data = en samling symboler & signaler som är bärare av information BBBe

Informationsöverföring Dataöverföring [bitar/s] Info.överföring [bit/s] Info = reducering av osäkerhet, ex. myntkast Info[1 myntkast]= -log 1/p = log 2 = 1 [bit] Symbolhastighet [baud] Källkodning och kanal-kodning ökar prestanda

Fundamentala begrepp och samband Mottagare Källa med alfabet Kanal med störningar Källkodare Kanalkodare Claude E. Shannon grundlade den moderna informationsteorin (1948), som blev till en ny vetenskap. Överföring av information från en sändare till en mottgare, delade han upp i två delproblem, källkodning och kanalkodning. Shannon definierade ett kvantitativt informationsmått för källan, dess entropi H. Entropin representerar den genomsnittliga informationsmängden per källsymbol. Enheten för information är [bit]. Entropin anges i [bit/källsymbol]

Kanaler för info. överföring En kanal karakteriseras av dess kanalkapacitet 0 <= C <= 1. C anger hur många [bit], som max kan överföras per binär kanal-symbol. Kanalmodellen BSC har felsan-nolikheten p och (1-p) för rätt. C = 1 + plog2p + (1-p)log2(1-p) Analogt tal kan digitaliseras

Informationsteorins grunder Informationsmått och entropi Källkodning (för effektiv överföring) - Huffmankodning Kanalkodning (för säker överföring) - Hammingkoder Modulering

Källkodning Kanalen betraktas nu som perfekt (störningsfri) Block bestående av följder av n källsymboler avbildas av källkodaren på binära kodord. Ur dessa kodord rekonstruerar källavkodaren de ursprungliga källsymbolerna. Källkodaren är effektivare desto färre bitar L som i medeltal behövs per källsymbol. För L>=H är det möjligt att finna koder vars sannolikhet för felaktig avkodning går mot noll då n går mot oändligheten. Ingen finns för L<H.

Var finns felande biten ? 3 8 5 5 3 3 5 5 3 8 5 8 5 3 Summa = 5x13 = 65 Summa = 8x8 = 64

Definition av Modulation Modulation är en process där meddelandet omvandlas till en signal med form och egenskaper sådana att den, utan att påverka informationen, kan överföras via aktuellt medie Basbandsmodulering Bärvågsmodulering

En generell signal U = A(t)sin(t+)

Modulering, digital signalering Basband, modulerad likspänning Amplitudmodulering, ASK Frekvensmodulering, FSK, CPFSK Fasmodulering, PSK, QPSK, DQPSK IQ-modulering, två ortogonala vektorer Fas + amplitud, QAM Ögondiagram, visar intersymbolinterferens

IQ-modulering I och Q, ortogonala vektorer ASK-modulering Q-vektor Resultant I och Q, ortogonala vektorer ASK-modulering Q = 0 och I = 1 eller 0 PSK-modulering Q = 0 och I = +1 eller -1 QPSK-modulering Q=I=1, Q=1 och I=-1, Q=-1 och I=-1, Q=-1 & I=1 I-vektor

Register för modemkommunikation För TD och RD 0 Positiv Space Adress 03FC 1 Negativ Mark TD MCR DTR Data RTS För övriga signaler 0 Negativ OFF Adress 03FE CTS 1 Positiv ON DSR MSR DCD Data RD DTE UART DCE

Signaler i gränssnittet V.24/RS-232-C DTR = Data Terminal Ready RTS = Ready To Send DSR = Data Set Ready CTS = Clear To Send DCD = Data Carrier Detected TD = Transmitted Data RD = Received Data

Överföringsprinciper Asynkront, tecken för tecken överföring - synkronisering inför varje teckenöverföring - avgränsning medelst start/stoppbitar Synkront, block för block överföring - synkronisering inför varje block - avgränsning medelst specialtecken Protokoll, en uppsättning regler, som sändare och mottagare måste följa

Industrins signaler Industrins elektriska miljö är full av störningar Standardsignalering < 100 Hz använder likström 0 - 20 mA, +/-10 mA, +/- 20 mA V.11/RS-422 med 4-tråd, polaritetsväxling och upp till 10 användare, 1 200 meter RS-485, max 32 användare i multidrop Fältbussar: CAN, Profibus, USB etc