Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KEMISK BINDNING Krafter som håller samman materia.
Advertisements

Elektrokemi What???.
Kemisk bindning del 2 Kovalenta bindningar Niklas Dahrén.
Introduktion till kemisk bindning
Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.
Periodiska systemet.
Atomen och periodiska systemet
Periodiska systemet Periodiska systemet Periodiska systemet
Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –
Joner.
Grundläggande kemi Spektrum kemi Allt är byggt av atomer sid. 29 – 41
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad
Jonföreningar och molekyler
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Elektronskal och valenselektroner
Elektrokemi.
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Periodiska systemet.
KEMISKA FÖRENINGAR MOLEKYLFÖRENINGAR eller JONFÖRENINGAR
Periodiska systemet Historia Atomens byggnad Periodiska systemet
Atomen Trådkurs 7.
Materia "allt som har både massa och volym"
Föreningar Kemi.
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Föreningar.
Materia Sammanfattning.
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Grundämne byggnad.
- Atommodellen & periodiska systemet
Fysikaliska förändringar och Kemiska förändringar
Ämnens olika faser.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2010 Märit Karls
Syror.
Repetition.
DePiep.
Kemisk Bindning.
Joner En jon är en lika vanlig partikel som atomer.
Syror och baser.
Elektrokemi Elektroner i rörelse.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Man kan ha nytta av detta men det kräver viss förförståelse
Salter och metalloxider Kap 5
Elektronskal Igår lärde vi oss att atomerna har flera elektronskal. De hade namnen k, l och m.
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
Redoxreaktioner Sid I häftet.
Elektrokemi. Kärna Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner ATOMENS BYGGNAD.
Löslighet och lösningsmedel. Lösning En blandning där ämnena som ingår har delats upp i små bitar att vi inte kan se dem. En lösning är klar och genomskinlig,
Joner -är alltid laddade!.
Periodiska systemets grupper
Ämnen med 1 valenselektron
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
Repetition till prov I läroboken: Kap 1+3 S 7-32,
”Vilket ämne är ädlast?”
Atomens byggnad del 1 Vi ritar grundämne 1-20!.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Joner Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Kemiska bindningar.
Atomen och periodiska systemet
Vad kan du om kemi?.
Atomer, joner och det periodiska systemet
Atomer, joner och det periodiska systemet
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Atomen består av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Grundläggande Kemi åk.7 Spektrum Kemi Sid
Presentationens avskrift:

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Grupp Period Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Liknande ämnen under varandra Mendelejev försökte gruppera ämnena så att de som liknar varandra också kommer nära varandra för att se om han kunde hitta något system Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Reagerar inte med andra ämnen Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Vi kallar dem ädelgaser nr 2, helium, He, har ett fullt K-skal (2 st) nr 10, neon, Ne, har ett fullt K-skal (2) och ett fullt L-skal (8 st) alla övriga har 8 i sina yttersta skal detta gör dem stabila Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Ädelgaser Reagerar inte med andra ämnen Andra gaser är oftast två-atomiga molekyler Ädelgaserna är en-atomiga När andra ämnen slår sig samman och bildar kemiska föreningar så vil de uppnå samma elektronstruktur som ädelgaserna - ädelgasstruktur Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Tappar gärna en elektron... Göran Sellberg och Annika Adolfsson

...och bildar en positiv jon Alkalimetaller Alla har en ensam elektron i det yttersta skalet. genom att bli av med den får de 8 elektroner i sina yttersta skal. Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Alkalimetaller Väte står i grupp 1 – tillhör inte alkalimetallerna Alkalimetaller – mjuka, oädla metaller som reagerar med vatten och luft. Måste förvaras i olja. Vid reaktion med vatten bildas en basisk (alkalisk) lösning och vätgas. Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Vissa släpper två elektroner Göran Sellberg och Annika Adolfsson

...och får två elektroner mindre än antalet protoner i kärnan Alla har två ensamma elektroner i det yttersta skalet de här ämnena bildar gärna tvåvärda positiva joner Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Halogenerna tar upp en elektron Göran Sellberg och Annika Adolfsson

för att få ett fullt yttersta skal Genom att ta upp en elektron får halogenerna ett ”fullt” yttersta skal Samtidigt får de förstås en negativ laddning för mycket: de bildar en negativ jon Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Göran Sellberg och Annika Adolfsson Halogener Icke-metaller som reagerar lätt med andra ämnen. Då bildas salter. Ordet halogener = saltbildare. Klor bildar klorider, t ex natriumklorid=vanligt koksalt fluor bildar fluorider, finns i tandkräm t ex jod bildar jodider Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Elektronerna bestämmer egenskaperna Göran Sellberg och Annika Adolfsson

Metaller och icke-metaller Göran Sellberg och Annika Adolfsson