Naturvetentskapliga upptäckter Kemi

Några viktiga upptäckter i kemi och deras betydelse för människors levnadsvillkor Kemiska tecken för grundämnen Periodiska systemet Atomteorin Dynamit DNA

Kemiska tecken för grundämnen Jöns Jacob Berzelius levde 1779-1848. Han står staty i Berzeli park, Stockholm. Han kallas ”den svenska kemins fader”. Han uppfann det praktiska systemet att skriva kemiska ämnen med bokstäver, och beskrev principerna för i vilka proportioner grundämnen kan bilda föreningar. Som exempel H20. Systemet används i hela världen. Han upptäckte fyra grundämnen bland annat kisel, Si. Kisel, det viktigaste grundämnet i all elektronik som är grunden för all IT.

Atomteorin Grunden till den moderna atomteorin lades i början av 1800-talet när engelsmannen John Dalton sa att det fanns olika atomer och att alla ämnen var kombinationer av dessa. Han sa också att ett grundämne är ett ämne med bara en sorts atomer. Dansken Nils Bohr skapade 1913 en atommodell som förenklat gäller som den dagens moderna atomteorin. Atomens kärna består av positivt laddade protoner och oladdade neutroner. Runt kärnan i bestämda skal, snurrar negativt laddade elektroner. Kunskaper om atomens uppbyggnad är grunden för alla de ämnen och material som finns idag.

Periodiska systemet Periodiska systemet är en tabell över alla grundämnen. Systemet skapades av ryssen Dmitrij Mendelejev 1869. Alla kända grundämnen ordnades efter sin atommassa. I tabellen blev det tomma platser. Han förutsåg nya grundämnen. När atommodellen utvecklades några år senare förstod forskare att: Raderna består av grundämnen med lika många elektronskal Kolumnerna är grupper med lika många valenselektroner

Dynamit Dynamit är ett sprängmedel som Alfred Nobel fick patent på 1867. Nitroglycerin, C3H5(NO3) 3 är en ester av salpetersyra och glycerol. Dynamit består främst av explosivt nitroglycerin, men det har gjorts säkrare genom inblandning av en sorts sand. Dynamiten utvecklades 1875 till en säkrare sprängdeg. Med hjälp av de nya sprängmedlen ökade förmågan kraftigt i att spränga berg för gruvdrift, byggnader, tunnlar m.m. Med de starka sprängmedlen ökade också effekterna vid krigsföring.

DNA Dna är ett ämne som finns i alla celler i allt liv. Dna:s uppbyggnad beskrevs 1953 av engelsmännen Crick och Watson. Dna-molekylen har en vriden stegform och är uppbyggd av sex mindre molekyler som sätts ihop på olika sätt, men det är alltid samma ämnen. De två mindre molekylerna på stegens ytterdelar kallas fosfat samt socker. De mindre molekylerna på stegens pinnar är fyra olika kvävebaser. Förståelsen för hur Dna är uppbyggd och vilken funktion den har i allt liv har möjliggjort nya kunskapsområden som genteknik, genterapi, m.fl.