Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.

Grundämnen Ett grundämne består av en sorts, stabila atomer. Vilket grundämne man har beror på hur många protoner det finns i kärnan. En stabil atom har laddningen noll.

Grundämnen Ett grundämnes atomnummer visar hur många protoner det har. Eftersom laddningen ska vara noll behöver vi ha lika många elektroner. Vilket grundämne är detta?

Isotoper Antalet protoner avgör vilket grundämne vi har. Neutronerna fungerar som ett ”klister” i atomkärnan. I vissa fall kan ett grundämne ha fler neutroner än vad som är normalt.

Isotoper Ett grundämne som har fler neutroner än normal i atomkärnan kallas för en isotop till grundämnet. Några vanliga isotoper är kol-14, olika typer av uran som används som bränsle i kärnkraftverk och vätets två isotoper.

Isotoper Väte har en enkel atomkärna bestående av en proton men i vissa fall förekommer det en eller två neutroner i kärnan. Vi får då två olika isotoper till väte. Deuterium som har en neutron i atomkärnan och Tritium som har två neutroner i atomkärnan.

Isotoper

Besvärligt? Helst vill vi förenkla allt så mycket som möjligt. Tänk om det gick att förklara allt med en enda teori. Att förenkla något kan vara svårare än man tror. http://www.youtube.com/watch?v=f76NikdX OEY

Elektronskal I atomen kretsar elektronerna runt kärnan. Elektronernas rörelser är organiserade i skal. Skalen har fått namn efter bokstäver. De olika elektronskalen rymmer olika många elektroner.

K-skalet K-skalet är det innersta av elektronskalen. I K-skalet ryms det två elektroner. Det är detta elektronskal som först ”fylls på” elektroner.

L-skalet L-skalet är det näst innersta skalet. L-skalet rymmer åtta elektroner. Det ämne som har ett fullt L-skal är Neon.

M-skalet M-skalet är det tredje skalet inifrån räknat. Även M-skalet rymmer åtta elektroner i första omgången. M-skalet har flera ”underskal”.

Elektronskal Hur kan M-skalet ha flera ”underskal”? Kommer ni ihåg hur snabbt elektronerna rörde sig? Eftersom elektronernas rörelser runt kärnan egentligen ser ut som ett moln så finns det mer plats över för elektronerna i M-skalet efter att man passerat en viss energinivå i atomen.

Periodiska systemet Från början såg man bara att det fanns massor av olika grundämnen. Ingen kunde däremot få någon ordning på dem. Det vill säga fram tills dess att Mendelejev hade en dröm. Han såg hur alla grundämnen hänger ihop

Basen i det periodiska systemet är dess grupper och perioder. Det periodiska systemet är uppbyggt kring atomernas antal protoner, elektronskal och valenselektroner. Basen i det periodiska systemet är dess grupper och perioder.

Det står också ämnets masstal, atomvikt. Periodiska systemet I varje liten ruta i det periodiska systemet finns det information om de olika ämnena. Det står ämnets atomnummer, som visar hur många protoner det finns i dess kärna. Det står också ämnets masstal, atomvikt.

Periodiska systemet Periodiska systemets perioder går från vänster till höger. Alla ämnen i samma period har lika många elektronskal.

Periodiska systemet Grupperna i det periodiska systemet går uppifrån och ned. Alla ämnen i en grupp har lika många valenselektroner och beter sig därför ungefär likadant. Fyra av dessa grupper ska ni kunna namnet på.

Alkaliska jordartsmetaller Periodiska systemet De fyra grupperna är: Alkalimetaller Alkaliska jordartsmetaller Halogener Ädelgaser