Telekommunikation, Kiruna

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Föreläsning 3 25 jan 2010.
Advertisements

Warpen BK Här följer en instruktion hur man plockar fram egen statistik från datafilen. Det finns två sätt att få fram statistik. Man byter antal dagar.
Talföljder formler och summor
Kap 1 - Algebra och linjära modeller
© Anders Broberg, Ulrika Hägglund, Lena Kallin Westin, 2003 Datastrukturer och algoritmer Föreläsning
FL4 732G70 Statistik A Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik,
Ruttplanering Vad är det??.
Klusterurval, forts..
Numeriska beräkningar i Naturvetenskap och Teknik
Föreläsning 2 21 jan 2008.
Föreläsning 3 Repetition Operatorer Styrstrukturer Deklaration och anrop av metoder.
Institutionen för matematik, KTH Mats Boij 5B1118 Diskret matematik 4 december B1118 Diskret matematik Elfte föreläsningen Felrättande koder.
Föreläsning 7 Analys av algoritmer T(n) och ordo
William Sandqvist Maurice Karnaugh Karnaugh-diagrammet gör det enkelt att minimera Boolska uttryck! William Sandqvist
1 Ingenjörsmetodik IT & ME 2009 Föreläsare Dr. Gunnar Malm.
EDA Digital och Datorteknik
Predicting protein folding pathways.  Mohammed J. Zaki, Vinay Nadimpally, Deb Bardhan and Chris Bystroff  Artikel i Bioinformatics 2004.
Grundläggande programmering
732G22 Grunder i statistisk metodik
FL2 732G70 Statistik A Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik,
732G22 Grunder i statistisk metodik
Växjö 15 april -04Språk & logik: Reguljära uttryck1 DAB760: Språk och logik 15/4: Finita automater och 13-15reguljära uttryck Leif Grönqvist
Silberschatz, Galvin and Gagne ©2009 Operating System Concepts – 8 th Edition, Kapitel 7: Deadlocks.
Amplitudmodulering (AM)
Telekommunikation, Vt-05
© Anders Broberg, Ulrika Hägglund, Lena Kallin Westin, 2004 Datastrukturer och algoritmer Föreläsning 3.
Från binära till hexadecimala
Föreläsning 5 måndag 5e november 2007 Datorsystem 1 och Datorarkitektur 1 Föreläsning 5 måndag 5e november 2007 Datorsystem 1 och Datorarkitektur 1.
EDA Digital och Datorteknik
Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1
EDA Digital och Datorteknik
Föreläsning 2: Grundläggande informationsteori
Kap 1 - Algebra och funktioner
Felkalkyl Ofta mäter man inte direkt den storhet som är den intressanta, utan en grundläggande variabel som sedan används för att beräkna det som man är.
Kommentarer F5 BE1 Några nyttiga exempel: Hur ser en enstaka puls ut i frekvensplanet? Pulsen är tidskontinuerlig och icke-periodisk, dvs vi använder FOURIER-transform.
Grundläggande programmering
Det finns i V en operation kallad addition, betecknad + sådan att
F1_C_be1 Telekommunikation,Kiruna Signalanalys F1_C.
Datakommunikation Informationsöverföring
Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden PLC2C:1
Shannon-tillägg1 SHANNON Kanalkapacitet i bit/s Bandbredd i Hz Signaleffekt i Watt Bruseffekt i Watt.
Ingenjörsmetodik IT & ME 2008
F14_B_be1 Telekommunikation, Kiruna Källkodning F14_B /BE /BE.
F1-be-03_PS1 Telekommunikation F1. F1-be-03_PS2 INFORMATION KODNING MODULATION KANALEN tid frekvens.
Simulering Introduktion Exempel: Antag att någon kastar tärning
Minnesarkitektur Problem: Snabbare och snabbare processorer men minnena hänger inte med. Lösning: Minneshierarkier.
Repetition of some basic concepts. PCM = Pulse Code Modulation = Digital transmission of analogue signals Sampler AD-converter with seerial output
William Sandqvist Binärkod och Graykod 7 Bitars Kodskiva för avkodning av vridningsvinkel. Skivans vridnings-vinkel finns tryckt som binära.
© Anders Broberg, Ulrika Hägglund, Lena Kallin Westin, 2003 Föreläsning 12 Sökning och Sökträd.
Digitalteknik 7.5 hp distans: 4.6 Adderare 4.45 Adderare Addition av två tal innebär att samma förfarande upprepas för varje position i talet. För varje.
Digitalitet.
NÄTVERKSPROTOKOLL Föreläsning
732G22 Grunder i statistisk metodik
Träd -Allmänt om träd -Binärt träd -Filkomprimering med Huffman träd
Diskret stokasticitet Projekt 2.3, Talltita
William Sandqvist Binärkod och Graykod 7 Bitars Kodskiva för avkodning av vridningsvinkel. Skivans vridnings-vinkel finns tryckt som binära.
F4_A_be1 Telekommunikation, Kiruna FM,PM F4_A. F4_A_be2 Frekvens-och fasmodulering (FM) (PM) Bärvåg: Bärfrekvens Fas Argument.
Telekommunikation,Kiruna Digital modulation F7_A
© Anders Broberg, Lena Kallin Westin, 2007 Datastrukturer och algoritmer Föreläsning 14.
-Repetition -Variabler -Primitiva typer (+ boolean) -Operatörer +, ++, --, -Typ konvertering -Wrapper klasser -Jämförelse operatörer,(==, =,,!=, !) -String.
Vad är Statistik? Inom statistik teorin studeras -Hur vi samlar in data. -Hur data analyseras och vilka slutsatser som kan dras från data. -Hur insamlad.
Roland Carlsson Strategisk Logistik 2016 Roland Carlsson Ruttplanering.
Ruttplanering Vad är det??.
Kombinatoriska byggblock
Digitala tal och Boolesk algebra
Digitalteknik 3p - Sekvenskretsar
Kombinatoriska byggblock
Kombinatoriska byggblock
Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock
Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock
Presentationens avskrift:

Telekommunikation, Kiruna Kanalkodning F15_B F15_B_be

Kodning Källkodning: Reducera informationsinnehåll (”Lossy” vs ”Lossless”) Kanalkodning: Addera kontollinformation för att möjliggöra * Felupptäckt * Felrättning ( FEC = Forward Error Correction ) F15_B_be

Binärt system. Koda 0 som 000, 1 som 111 Ex: Binärt system. Koda 0 som 000, 1 som 111 Vi får 2 kodord med längden 3 (n) som vardera innehåller: 1 databit (k) 2 kontrollbitar (n-k) Kallas (n,k)-kod med Kodhastighet R=k/n (”Code-rate”) F15_B_be

Avstånd mellan kodord 000 010 111 001 110 100 011 101 Avståndet mellan Kodorden är 2. OBS: Man skiljer på Euklidiskt avstånd och Hammingavstånd F15_B_be

2-bitsfel kan upptäckas 000 010 111 001 110 100 011 101 2 kodord 000 resp. 111 Kodordsavstånd = 3 1-bitsfel kan rättas 2-bitsfel kan upptäckas F15_B_be

Hamming-avstånd Ex. Om X=[011] och Y=[110] så är d(X,Y)=2 Hammingavståndet d(X,Y) = antalet skilda element hos 2 vektorer X och Y om jämförelsen görs elementvis. Ex. Om X=[011] och Y=[110] så är d(X,Y)=2 dmin = minsta Hammingavståndet mellan två kodord bland alla kodord i en viss kod. F15_B_be

Om ett bitfel uppstått i ett visst ord är Hammingavståndet mellan det felaktiga och det korrekta ordet = 1. För att säkerställa att felet upptäcks måste Hammingavståndet mellan två kodord vara minst 2. Antalet fel som kan upptäckas i ett kodord = e beräknas ur uttrycket e = dmin -1. F15_B_be

För att kunna korrigera ett fel måste Hammingavståndet mellan två kodord vara minst 3 Antalet fel som kan korrigeras i ett ord =t, vilket kan beräknas ur: ( avrundat nedåt om udda) F15_B_be

EXEMPEL 1 000 010 111 001 110 100 011 101 Om man med de tillåtna kodorden 000, 101, 110, 011 ( Hammingavstånd 2) tar emot ordet 100, så vet man att ett fel uppstått, men man kan inte korrigera. (000, 101, 110) ligger alla på Hammingavstånd 1) e = dmin – 1 = 2 -1 =1 t = (dmin – 1 )/2 = 1/2  t = 0 F15_B_be

EXEMPEL 2 001 011 Om man med de tillåtna kodorden 000, 111 ( Hammingavstånd 3) tar emot ordet 100, så vet man att ett fel uppstått t = (dmin – 1 )/2 = (3 - 1)/2 = 1 Vi kan också se att det korrekta ordet är 000, eftersom det ligger närmast. 101 111 000 010 100 110 F15_B_be

P=signaleffekt [Watt] N0 = brustäthet [Watt/Hz] ( ”AWGN”) Shannons formel: C=kapacitet [bit/s] B=bandbredd [Hz] P=signaleffekt [Watt] N0 = brustäthet [Watt/Hz] ( ”AWGN”) F15_B_be

Kanalkapacitet i Bit/s/Hz som funktion av Rymdsond 1965 Kanalkapacitet i Bit/s/Hz som funktion av Signal/Brusförhållandet i dB enl. Shannons formel. Obs att kurvan anger en teoretisk gräns! F15_B_be

Om information med R bit/s skall överföras på en kanal med kapaciteten Kanalkodning Shannon påstår: Om information med R bit/s skall överföras på en kanal med kapaciteten C bit/s gäller att så länge R<C kan överföringens felfrekvens göras godtyckligt liten genom införande av redundans. F15_B_be

Kanalkodning Kanal Inför redundans, (n-k) bitar, för att Störningar Kanal- kodare Modu- lator De-Modu- Kanal- avkodare k bitar n bitar n bitar k bitar n > k Inför redundans, (n-k) bitar, för att om möjligt kunna upptäcka och ev rätta fel uppkomna pga störningar F15_B_be

Automatisk repetition (ARQ) Felkorrigerande (FEC, EEC) Felupptäckande Automatisk repetition (ARQ) Felkorrigerande (FEC, EEC) Block-kod Faltnings-kod Blockkod FEC=Forward Error Correction EEC=Error Correcting Code ARQ=Automatic Repeat Request F15_B_be

(n-k) redundanta bitar. Block-kod (n,k) kod k symboler n symboler (n-k) redundanta bitar. F15_B_be

Block-kod Linjär Systematisk Cyklisk F15_B_be

Koden kallas SYSTEMATISK (n,k) - kod Databitar k st. Kontrollbitar (n-k) st. 1 block = n st. Koden kallas SYSTEMATISK (n,k) - kod F15_B_be

1 bits högerskift ger nytt kod-ord CYKLISK kod, ex: {000, 110, 101, 011} 1 bits högerskift ger nytt kod-ord 1 0 1 1 1 0 F15_B_be

Paritetskodning Med denna kod kan man upptäcka dubbelfel och rätta C1=m1 m2 m3 etc. c2 = XOR c3 c4 c5 c6 Med denna kod kan man upptäcka dubbelfel och rätta enkelfel. Vad menas med Jämn resp. Udda paritet ? F15_B_be

1 1 C1=m1 m2 m3 etc. 1 1 1 Var är felet ? F15_B_be

Linjär kod,exempel 1 Information k o d o r d Paritetsbitar 1 Paritetsbitar Multiplikation med källsymbol (0 eller 1 i detta fall) ger giltigt kodord Addition (modulo 2 ) av 2 kodord ger giltigt kodord: Ex: (01011) XOR (11110) = 10101 F15_B_be

Generering av redundanta bitar kan automatiseras: 1 1 (4x2) (2x5) (4x5) F15_B_be

Att beakta om vi arbetar med binära symboler: I MATLAB: z=XOR(a,b) F15_B_be

Kodordet beskrivs så här: Xi = [ xi1 xi2 xi3 ... xin ] Kodning Antag att Mi är ett symbolblock Mi = [ mi1 mi2 mi3 ... mik ] Kodordet beskrivs så här: Xi = [ xi1 xi2 xi3 ... xin ] n>k F15_B_be

Kodning Kod görs genom multiplikation av symbolblocket M med en generator- matris G: Xi = Mi • G Generatormatrisen G är en avbildning av informationssymbolerna på ett kodord F15_B_be

Exempel (binärt alfabete): m1 = 0 m2 = 1 x1 = 000 x2 = 111 Xi = Mi • G G • = G = [ 1 1 1 ] ( 2*3 ) (2*1) (1*3) F15_B_be

k informationssymboler (n-k) kontrollsymboler 1 block = n st. F15_B_be

En SYSTEMATISK (n,k) – kod kan generas genom att man använder en generatormatris med följande utseende F15_B_be

Exempel: Antag att vi har ett block med 4 symboler M och en generatormatris G F15_B_be

Att skapa generatormatrisen Koderna i generatormatrisens P-del skall väljas så att kodorden hamnar så långt ifrån varandra som möjligt. Om alla kodord har lika långt till närmaste granne och hela hyperkuben är utfylld så har vi en perfekt kod. F15_B_be

Avkodning Antag att det finns en matris H sådan att för varje kodord X H är en (n-k x n)-matris och definieras för systematiska koder av F15_B_be

Avkodning H består av transponatet av P och en enhetsmatris I. Låt nu det mottagna ordet Y bestå av det utsända ordet X + ett felmönster E. Man kan då bilda syndromet S = 0 per definition F15_B_be

Kanal Y S=Y*HT X M G X=M*G k bitar n bitar Störningar n bitar k bitar Kanal- kodare Modu- lator De-Modu- lator Kanal- avkodare M G X=M*G Y S=Y*HT X F15_B_be

Syndromet Syndromet S är en vektor av formatet 1 x (n-k) S beror endast av felmönstret E Om S=0 är ordet korrekt översänt Om S≠0 har ett fel uppstått och man kan då ersätta det mottagna ordet med det ord som är mest troligt Det finns 2n-k – 1 varianter av S≠0 F15_B_be

Syndromavkodning Strategin för avkodning är alltså följande Beräkna syndromet S=Y•HT Använd en tabell över möjliga värden på S för att bestämma om blocket är korrekt överfört eller felaktigt samt eventuellt hitta vilket det utsända ordet var F15_B_be

Exempel upprepningskod Sök paritetsmatrisen P för en (3,1)- upprepningskod ( n=3, k=1 ) F15_B_be

Exempel upprepningskod Exempel Mottaget ord Y=101 Y S E Y+E 000 00 001 01 010 10 011 11 100 111 101 110 Hard decision decoding. Obs ej 100% säkert att avkodningen är felfri! F15_B_be

Hammingkoder Hammingkoder är perfekta enkelrättande och dubbel-felupptäckande koder med dmin =3 (n,k)=(2m-1,2m-1-m) där m heltal > 1 n k 3 1 7 4 15 11 31 26 63 57 .. .. F15_B_be

Hammingkod (7,4)-kod avkodning Skriv talen 1 till 7 i binär form och låt kodorden bilda kolumner i H-matrisen. Se till att en enhetsmatris ligger sist i H-matrisen F15_B_be

Hammingkod (7,4)-kod avkodning Generatormatrisen bildas G = [ I : P ] é 1 1 1 1 ù ê ú 1 1 1 ê ú G = ê 1 1 1 ú ê ú ë 1 1 1 1 û F15_B_be

Övningsexempel block.1 Du önskar konstruera en (8,4)-paritetskod med jämn paritet (jfr slide 20) Hur ser generatorpolynomet ut? Hur ser G ut om Du vill ha en systematisk kod Vilket är minsta Hammingavståndet mellan kodorden F15_B_be

Övningsexempel block.2 Generatormatrisen för en linjär binär felkorrigerande kod ges av Uttryck G på systematisk form Beräkna dmin Bestäm H-matrisen Konstruera syndromtabellen F15_B_be

RC = (k/n) = code rate  1 Vad är detta ?? skiftregister k=1 D0 D1 D2 F15_B_be

Faltningskoder (Convolution Codes ) 1 0 1 upper n=2 lower 1 0 1 1 1 n=2 F15_B_be

1 n=2 1 0 1 1 0 1 1 1 n=2 F15_B_be

Faltningskodare R = 1/2 IN UT 101 0 1 0 0 0 1 1 0 ger: MATLAB: 101 0 1 0 0 0 1 1 0 MATLAB: IN=[1 0 1]; %IN-data upper=mod(conv(IN,[1 0 1]),2); %Övre utgång lower=mod(conv(IN,[1 1 1]),2); %Nedre utgång %Antag nollställt register vid start: upper=[0 upper]; lower=[0 lower]; Out=[upper;lower] ger: 0 1 0 0 0 1 0 1 1 0 1 1 F15_B_be

Kodaren kan beskrivas så här: 0/00 1/11 1/01 1/10 1/00 0/01 0/11 0/00 In/Ut si =Tillstånd (State) F15_B_be

s0 s2 s1 s3 0/00 1/11 1/01 1/10 1/00 0/01 0/11 s0 s1 s2 s3 s0 s1 s2 s3 F15_B_be

s0 s1 s2 s3 Vid avkodning utnyttjas det faktum att vissa övergångar inte är möjliga, t.ex s0 s1 , s1  s1 etc. En störning på kanalen kan dock åstadkomma en ”otillåten” övergång. Avkodningen bygger på sannolikhetsberäkningar. En optimal algoritm: Viterbi s0 s1 s2 s3 s0 s1 s2 s3 F15_B_be

VITERBI-avkodningen är speciellt bra när störningarna är av brustyp (AWGN), dvs slumpmässiga. När störningarna är av ”burst”-typ, dvs ett antal bitar i följd är förstörda är en block- kodare att föredra. En känd sådan är REED-SALOMON, tex (204,188) som klarar att korrigera max (204-188)/2 = 8 bytes, dvs 64 bitar.OBS att Reed Salomon koden arbetar med 1 Byte ( 8 bit ) som symbol F15_B_be

Ex. marksänd digital-TV: Reed-Salomon och Interleaving Viterbi- avkodning BER= 2*10-4 BER= 10-11 BER= 10-2 F15_B_be

Ex. Digital Satellit-TV: Reed- Salomon Inter- leaving Viterbi- kodning QPSK R=188/204 R=1 R=3/4 38 Mbit/s 41.25 Mbit/s 55 Mbit/s Hur många symboler/s lämnar QPSK-modulatorn? F15_B_be

Interleaving Musse Pigg Mu*se P*gg Musse Pigg Mpuisgsge Musse Pigg Mu**e Pigg Musse Pigg F15_B_be

Ex. Talöverföring via geostationära satelliter: BER = 10-5 Faltningskod R=1/2 Ex. Rymdsond BER 10-6 Eb / N0 = 2.5 dB (255,223) Reed Salomon + Interleaving + Faltningskod R=1/2. F15_B_be