Repetition inför NP i biologi Lektion 5 Fetter, kolhydrater, matspjälkning, cirkulation och andning

Människans ämnesomsättning Människokroppen behöver bränsle (energi) för att fungera. Men var kommer den här energin ifrån?

Vegetabilisk fett- från växtriket Animalisk fett- från djurriket MAT+SYRE → koldioxid + vatten + energi Koldioxid avgår genom lungorna Vatten avgår genom lungor, hud och njurar

Fetter De kallas även lipider. De är svårlösliga/olösliga i vatten. Fettsyror innehåller lång kedja av C och H. Viktiga funktioner som lipiden har i kroppen: Energiproduktion Bygger upp lipidlager i cellmembraner

Mättat och fleromättat fett Mättade fettsyror = består av kol och väte bundna med enkelbindning. Finns framförallt i mat från djurriket, som smör, grädde, ost, korv och fläsk. Bidrar till hjärtkärlsjukdomar, ex hjärtinfarkt. Fleromättat fett från växtriket finns ibland annat i margarin och matoljor. Även fet fisk innehåller mycket fleromättat fett. Den är nyttigare för blodkärlen än mättat fett.

Enkelomättat fett Omättade fettsyror = har en eller fler dubbelbindningar. Finns bland annat i olivolja och rapsolja och anses motverka (åderförkalkning) att det lagras fett i blodkärlen. Fett kan sönderdelas till glycerol och fettsyror. Fett kan lagras i kroppen under huden och runt tarmar och inre organ.

Proteiner Proteiner är uppbyggda av små aminosyror Proteiner i maten sönderdelas i vår mage och tarm till aminosyror De transporteras sedan till cellerna Proteiner finns i framförallt i mat från djurriket, t.ex. kött, fisk, ägg, mjölk och ost. De finns även i sojabönor och ärtor. De används som byggmaterial i cellerna. Proteiner kan också transportera ämnen i kroppen, ex hemoglobin.

Kolhydrater Stärkelse, cellulosa och olika sorters socker kallas gemensamt för kolhydrater. Kolhydrater finns i bröd, pasta, potatis, grönsaker och frukt. Kolhydrater innehåller mycket energi. Deras viktigaste funktion i kroppen är energiproduktion. Monosackarid = den enklaste kolhydraten. Den vanligaste formen av kolhydrat är stärkelse.

Långsamma och snabba kolhydrater Långsamma kolhydrater= ex stärkelse, sönderdelas sakta till druvsocker i kroppen. De finns i pasta och potatis. Snabba kolhydrater = som socker, godis, russin osv kan snabbt sönderdelas till socker.

Sönderdelning av födan Börjar redan i munnen Fortsätter i magsäcken Sedan i tolvfingertarmen Därefter i tunntarmen Slutligen tjocktarmen Och utsöndras via ändtarmen

1. I munnen Tänderna tuggar sönder maten och den blandas med saliv. Saliven innehåller enzymet amylas. Amylas bryter ner stärkelse till maltos.

Sväljrörelse

2. I magsäcken Här knådas maten av muskler Maten blandas med magsaft. Denna innehåller saltsyra och enzymet pepsin. Pepsin bryter ner proteiner till aminosyror. Saltsyra dödar bakterier

Lever, gallblåsa och bukspottkörteln Levern tillverkar ca 0,5 liter galla /dag som lagras i gallblåsan och töms i tarmen: finfördelar fett. Bukspottkörteln producerar ca 1 liter enzymer/dag som sönderdelar kolhydrater, proteiner, fetter

3. I tolvfingertarmen Enzymer från bukspottkörteln bryter ner: Fett → glycerol + fettsyror Proteiner → aminosyror Kolhydrater → druvsocker Gallan från levern finfördelar fettet

4. I tunntarmen Amylas bryter ner polysackarider till maltos (kolhydrater) Dipeptidaser bryter ner dipeptider till aminosyror (proteiner) I tunntarmen sugs födan upp med hjälp av tarmludden. Maten transporteras sedan med blod och lymfa ut till cellerna

5 och 6. I tjock- och ändtarmen Vatten och salter sugs upp här Här finns Coli- bakterier som bildar K- vitamin. Avföringen töms slutligen ut via ändtarmen.

Hunger och aptit Aptit

Utbytet mellan blodet och cellerna (den röda på bilden är blodkärl, den blåa är en cell)

Lite om blodomloppet och andningen…

Blodflödet genom hjärtat

Lilla respektive stora kretsloppet Lilla kretsloppet Hjärta – lungor – hjärta Stora kretsloppet Hjärta – kroppens alla organ och vävnader

Blodets fördelning i systemet

Översikt över andningsorganen

Inandning Musklerna kontraheras (dras ihop) Lungan utvidgas Alveolerna utvidgas och trycket i alveolerna sjunker Då blir atmosfärstrycker högre än trycket i alveolerna Så luften strömmar in genom luftvägarna

Utandning Inandningsmusklerna relaxerar och återgår till sitt viloläge. Brösthålan minskar i omfång Trycket i lungorna blir mindre Alveolerna minskar i omfång Trycker i alveolerna överstiger atmosfärstrycket och luften strömmar då ut.

Alveolerna

Registrering av lungvolymer

Tolkning av lungvolymer Volymen i ett andetag är ca 500ml (TV) Residualvolym är den mängd luft som är fortfarande kvar efter en maximal utandning (RV) Vitalkapacitet = den luftmängd som vi andas ut (VC) Total lungkapacitet = lungornas maximala gasinnehåll (TLC)