ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET Man delar in orden i ordklasser, för att man lättare skall kunna förstå dem, skilja dem åt och veta hur man skall använda dem på rätt sätt. Orden är olika verktyg i kommunikationen. De fungerar på olika sätt och är namn på olika saker. Det gäller att du vet hur de olika orden fungerar, så att du kan använda dem på rätt sätt.

Konjunktioner/Subjunktioner Vilka har vi? Substantiv Verb Adjektiv Pronomen Räkneord Adverb Prepositioner Konjunktioner/Subjunktioner Interjektioner 9 (10) st

SUBSTANTIV 1 ”Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera framför ordet.” Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan ta på dem) Abstrakta substantiv: oro, lycka, kärlek Egennamn: Röbäck, Hanna, Volvo, Kina,

SUBSTANTIV 2 Numerus Singular- ett bord, en lampa Plural- flera stolar, tre bord (ofta ändelser –ar –er –or –n –r) Bestämd form (ett alldeles bestämt substantiv)- Bilen, Hunden, Barnen, Det (röda) huset Obestämd form- (vilken som helst) bilar, hundar, barn, Röda hus.

SUBSTANTIV 3 Substantiv har 2 kasus: grundform och genitiv Grundform = form du får när du sätter en eller ett framför Genitiv (ägande), Pelles fru, hundens päls, Göteborgs stolthet

Substantiv 4 Genus betyder kön eller sort Svenskan har 2: Utrum – Neutrum Utrum är n-ord, t.e.x bananen, kärleken Neutrum är t-ord, t.ex. chipset, barnet

ADJEKTIV 1 ”Adjektivet är en bestämning till substantivet och talar om hur något/någon är eller ser ut” Böjning: adjektivet kan böjas utifrån ”sitt” substantiv- en snäll pojke, ett snällt barn, snälla människor

ADJEKTIV 2 Komparera (jämföra) Positiv Komparativ Superlativ Klok klokare klokast Grön grönare grönast Liten mindre minst Energisk mer e… mest e…

VERB 1 ”Verb talar om vad någon gör eller vad det är som händer; Jag skriver, Det snöar, Solen skiner.” Man kan ta tema på verb. (Hur verbet böjs) Infinitiv Imperfekt Supinum (har/hade) Läsa läste läst Stå stod stått (oreg.) Skratta skrattade skrattat

VERB 2 Verbets tidsform (tempus) Presens(nu) imperfekt perfekt pluskvamperfekt futurum läser läste har läst hade läst ska läsa pratar pratade har pratat hade pratat ska prata sjunger sjöng har sjungit hade sjungit ska sjunga simmar sam (simmade) har simmat hade simmat ska simma (imperfekt kallas också preteritum) Imperativ = uppmaningsform t.e.x Sjung! Stick!

Huvudverb: är verb som uttrycker vad som händer i en sats. Matilda dansar. Viktor spelar. Hjälpverb hjälper till att bilda till exempel olika tempus. Ellen har dansat. Lisa ska äta. Vanliga hjälpverb är: vara, kunna, få, vilja, bli

RÄKNEORD Räkneorden svarar på frågorna A) hur många? (grundtal t.ex. ett – sexton – tjugofem) B) vilken i ordningen (Ordningstal t.ex. första – tredje – sjuttonde)

PRONOMEN 1 ”Pronomen ersätter namn, substantiv och ibland hel mening.” Personliga; Kalle = HAN Solen= DEN Olle och Pelle= DE

Genitivform av personliga pronomen Subjektsform Objektsform jag mig Du dig Han (s) honom Hon (hennes) henne Den den Det det Vi oss Ni er De dem Objektsform= svarar på frågan till vem? Till mig/dig /oss osv.

Possessiva pronomen Ägande pronomen! (possess på engelska betyder äga) Min boll mitt bord mina pennor Din boll ditt bord dina pennor Sin boll sitt bort sina pennor Vår vårt våra Er ert era

ADVERB 1 Adverb är bestämning till A) ett verb pojken springer fort B) ett adjektiv hästen är svårt sjuk C) ett annat adverb bilen körde farligt fort Fet stil=adverb Springer= verb Svårt= adjektiv Farligt= adverb

Skillnaden adjektiv/adverb Adjektiv böjs- en hög stol, ett högt bord, flera höga bord Adjektiv är en bestämning till substantiv. Adverben böjs inte- Jag hoppar högt, Max och Måns hoppar högt. Fåglarna flyger högt. Jag springer fort. Clara springer fort.

KONJUNKTIONER/ SUBJUNKTIONER Bindeord, binder ihop satser (meningar)! Fogar samman satser. Och, men, eller, för, eftersom, då, när Hugo är vaken men trött! Emmy var hungrig och köpte en macka i kiosken.

INTERJEKTIONER Utropsord. (kan ej böjas) Kan bilda egen sats! Oj! Hoppsan! Akta! Aj! Usch! Fy! Pang! Stopp! Skål! Heja! Grattis! Helvete! Jävlar! Förbaskat! (=Svordomar!!)

PREPOSITIONER Anger läge (position) Bredvid, över, på, under, till höger, Riktning- mot, från, åt Oftast korta ord som står framför substantiv/pronomen: utan, vid, genom, om, sedan, enligt, efter, medan, mellan,

Ramsor för att minnas! Substantiv är namn på ting såsom mygga, bi och sting. Adjektiven sen oss lär hurudana tingen är: glada, snälla, rara, så som vi ska vara. Räkneord som ett, två, tre. Det är nåt att räkna mé. Pronomen som den och det använd för det man ändå vet. Prepositioner före substantiven står. Det blir till jul, vid påsk eller i vår. Verb är sånt som man kan göra, känna, kramas, se och röra. Adverben används lätt för rum, tid och sätt. Konjunktioner som och, men, för och då kan göra meningar så långa så. Interjektioner säger vad vi känner när det värker, svider och bränner.

Repetition! Namn t.ex. Utmärkande drag Substantiv eld, Anton, katt, Sörfors En/ett Adjektiv röd, vacker, viktig jämföras/kompareras Verb se, sjunga, kunna (att…framför i grundform) Pronomen mig, din, jag, denna Adverb nu, fort, aldrig läggs till verbet/adj. Räkneord tredje, ett, 42, Preposition på, till, i, vid Konjunktioner /Subjunktioner och, som, när binder ihop satser 9. Interjektioner usch! Nej! Aj! känsloord