HÖGA ELPRISER EnergiPuls 23 februari 2011 Niclas Damsgaard.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011.
Advertisements

Samhällsekonomi.
Varför vindkraft? – Målsättning regionalt? - Regional nytta?
HVDC och bilder Vilken är politikens roll i en starkt föränderlig energimarknad?
Helga och hennes framtid….. Låga priser på el under 2012 Hög produktion av kärnkraft Hög produktion av vattenkraft ÖVERSKOTT!!! Export ca 21 TWh.
Höga elpriser! Hur kommer det sig och vad kan göras åt det?
Prisbildning i en marknadsekonomi
FL 3 kap 4,7,9,10,17 Förra kapitlet visade hur efterfrågan och utbud samspelar på marknaden. Under vissa förutsättningar sades att de kommer mötas i jämvikt.
Ekonomiska system.
Ex på aktuella projekt Stentjärnåsen, Härjedalen, Wallensten
SAMHÄLLSEKONOMI.
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Marknaden – ett enkelt exempel Varian kap 1
EFTERFRÅGAN PÅ iPad. Pris Mängd
Kostnad för olika energikällor
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
EL-OCH CERTIFIKATMARKNADEN SERO:s seminarium den 16 april 2011 Olof Karlsson.
Elåret 2012 Diagram ur rapporten.
LS1 Fungerar elmarknaden? SNS 18 november 2002 Lennart Söder
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Fastighetsbyrån Konjunkturundersökning Oktober 2012.
Mål för vind/förnybar energi Lars Andersson, chef för Energimyndighetens vindenhet.
Samhällsekonomi Del 1.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Den öppna ekonomin: en kort introduktion.
EL-OCH CERTIFIKATMARKNADEN SERO:s seminarium på Westerkvarn den 24 augusti 2011 Olof Karlsson, SERO.
1 01/11/2011Fera 01/11/2011 /FeraOH- 1
Energieffektivisering i EU SEEF 19 februari 2008 Edvard Sandberg Svensk Energi.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Aggregerat utbud och prisnivån.
Smarta nät - en ny plattform för hållbara ICT-lösningar Per Everhill Affärsutvecklare Tekniska verken.
Elcertifikat – nu och i framtiden, och i Norge?
Ei:s bedömning av effektsituationen till 2025
Flexibla lösningar Professionella Närhet Omtanke Kvalitet Förnybara energikällor.
Samhällsekonomi It´s all about the money!
Vägval för resurseffektiv effektivisering 1.
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
Scenarioutvärdering för Investering i O2 Underlag för beslut framtaget av Viktor Hellman efter samråd med Joakim Brendler.
Elåret 2012 Finsk Energiindustri
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Vad händer i kretsloppet?
Nilsan Energikonsult AB Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB Nisses elskola FERA 16 februari 2011.
Inflation och deflation
Samhällekonomi.
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
Samhällsekonomi Ekonomiska system. Vad är ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiska ordet för hushållning. Ekonomi handlar om hur vi bäst använder de.
Elåret 2015 Diagram ur rapporten. Omsättning på den fysiska respektive finansiella elmarknaden Källa: Nord Pool Spot.
Omsättning på den fysiska respektive finansiella elmarknaden Källa: Nord Pool Spot Elåret 2011.
Ekonomi II Prissättning. Samhällskunskap 1bEkonomi II2 Pris Priset på en vara som säljs på en marknad bestäms av köparens efterfrågan och säljarens utbud.
Hur kan man öka insynen på elmarknaden - och varför är det viktigt? Sven–Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent
Pengar Byteshandel De första mynten Papperssedlar – Sverige först 1661
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
There is no such thing as a free lunch!
Elåret Finsk Energiindustri.
Elåret 2014 (uppdaterat ) Finsk Energiindustri.
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
There is no such thing as a free lunch!
Marknadsläget Januari 2018.
Sveriges ansvar för energi och klimatpolitik
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Folke Sjöbohm Svensk Energi
Sveriges bagare och konditorer
Uppdaterad Finsk Energiindustri
Energilunch 16 maj 2016 Johan Bruce, Sweco
Elåret Finsk Energiindustri.
Elmarknaden vid ett vägskäl - mer politik eller mer marknad
Riksdagspartierna och energipolitiken
(uppdaterad ) Finsk Energiindustri
(uppdaterad ) Finsk Energiindustri
Presentationens avskrift:

HÖGA ELPRISER EnergiPuls 23 februari 2011 Niclas Damsgaard

Kortsiktigt bestäms priset av utbud och efterfrågan EnergiPuls2  Priset på NordPool bestäms av jämvikten mellan utbud och efterfrågan (i respektive budområde) – Priset är marknadsbestämt  Producenterna lägger i grunden bud utifrån den kortsiktiga marginalkostnaden för att producera – För vattenkraften bestäms kostnaden av det förväntade priset i framtiden, dvs. en alternativkostnad – Det finns dock krav på att sätta pris utifrån sin marginalkostnad  Vid knapphetssituationer kan dock priset snabbt stiga kraftigt – Liten priskänslighet i utbudet när man närmar sig kapacitetstaket – Begränsad priskänslighet i efterfrågan vid högre prisnivåer – Stora prisvariationer till följd av relativt små volymvariationer

Små volymförändringar kan ge stora priseffekter EnergiPuls MW 1500 MW

Vid extrema pristoppar sker nästan alltid nedreglering… EnergiPuls4

Vid extrema pristoppar sker nästan alltid nedreglering… Den verkliga efterfrågeflexibiliteten är inte representerad på spot EnergiPuls5

Effektproblematiken är en del av de höga priserna. Men energi är också en del av förklaringen EnergiPuls6

Sverige måste importera (nästan) för fullt fram till vårfloden. Tyska priser sätter golvet för priser och vattenvärdet bestäms av tyska peakpriser EnergiPuls7

Vad kan vi förvänta oss framöver? Om kapaciteten inte är tillräcklig måste priset långsiktigt gå upp till en nivå så att det lönar sig att investera  Det långsiktiga elpriset bestäms av den ”långsiktiga marginalkostnaden”, dvs den fulla kostnaden för att expandera elsystemet  För konventionell termisk produktion (CCGT) hamnar den kostnaden kring 80 euro/MWh (ca 80 öre/kWh)  Kärnkraft är sannolikt billigare (ca 50 öre/kWh) PÖYRY POWERPOINT TEMPLATE8

Scenarier - Översikt 9 Även om det är en stor spridning mellan scenarier vad gäller efterfrågan och produktion, får Norden ett överskott i alla utom ett scenario. Det indikerar att det är troligt att vi går mot en situation med överskott.

Enökad volym förnybar produktion sänker elpriset i norden. Nya kablar har bara en begränsad effekt Introduktionen av förnybar elproduktion sänker elpriset. En fråga är vem som betalar för den dyrare förnybara produktionen? Förstärkta kabelförbindelser har endast en begränsad effekt på elpriset i Norden. Förstärkt överföringskapacitet möjliggör också en effektivare utnyttjande av produktionen. 10

Tydligt samband mellan kraftbalans och prisdifferens mot kontinenten. Nya kablar har bara en begränsad effekt Ju starkare kraftbalans desto större är gapet mellan nordiska priser och förväntade priser på kontinenten. 10 TWh starkare kraftbalans motsvarar en prisreduktion på ca 4 €/MWh. 11

Skilda prismönster mellan norden och kontinenten kvarstår 12

Vid extrema pristoppar sker nästan alltid nedreglering… EnergiPuls13

Vid extrema pristoppar sker nästan alltid nedreglering… EnergiPuls14