Helsingfors Universitet Institutionen för fysik T. Ahlgren Växelverkningar och materia Upptäckt av en kärna inne i atomen Experiment: spridning av alfa.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Att dras in mot föremålets mitt
Advertisements

Behörighet Högskoleförberedande program – minst E i 12 ämnen svenska, engelska och matematik måste ingå Samhällsprogrammet, Ekonomiprogrammet och Humanistiska.
Materia och densitet.
Vart tog all antimateria vägen egentligen?
Studie- och yrkesvägledare Kristina Modén
Här ser ni några sidor som hjälper er att lösa uppgifterna:
Naturens innersta bild
Radioaktivitet Kap 12.2 s Upptäckt  Upptäcktes av en slump av fransmannen Henri Becquerel år 1896 när han undersökte ett uransalt.  Marie.
Kjell Prytz, Högskolan i Gävle,
PROCENT 1.
Energi!.
Funktioner och programorganisation
1 Ingenjörsmetodik IT & ME Dagens tema Att tänka rätt är stort att tänka fritt är större MATLAB programmering är väldigt kreativt men minsta tecken.
Ingenjörsmetodik IT & ME 2011 Föreläsning 12
Föreläsning 15 Matlab överkurs KTH, CSC, Vahid Mosavat.
Speciella Relativitetsteorin
1 Ingenjörsmetodik IT & ME 2009 Föreläsare Dr. Gunnar Malm.
ATOMFYSIK.
Kan man tro på det man inte kan se?
KAP 4 - GEOMETRI.
Atomen och periodiska systemet
Periodiska systemet Periodiska systemet Periodiska systemet
Hybriddrivsystem för miljöfordon
Amplitudmodulering (AM)
Av eleverna i 7m2 och deras lärare samt en uppgift på slutet...
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
MÄTNING Människan har alltid behövt mäta saker.
Elektronskal och valenselektroner
Behörighet Högskoleförberedande program – minst E i 12 ämnen svenska, engelska och matematik måste ingå Samhällsprogrammet, Ekonomiprogrammet och Humanistiska.
Atom och kärnfysik.
KRAFT Ett föremåls möjligheter att röra sig
S Materia och densitet.
Periodiska systemet Historia Atomens byggnad Periodiska systemet
Atomen Det finns drygt 100 st. olika atomer. Atom betyder odelbar.
Enkätresultat för Fritidshem Elever 2014 Skola:Fritidselever, Gillberga skola.
Funktioner, styrstrukturer, manipulering av matriser
1 Föreläsning 3 programmeringsteknik och Matlab 2D1312/ 2D1305 Matlab fortsättning Funkioner, styrstrukturer, manipulering av matriser.
Datorlära Datorlära 1 Introduktion till datasystemet, epost konto,
Materia Sammanfattning.
1 Föreläsning 6 Programmeringsteknik och Matlab 2D1312/2D1305 Metoder & parametrar Array API och klassen ArrayList.
Grundämne byggnad.
- Atommodellen & periodiska systemet
Enkätresultat för Grundskolan Föräldrar 2014 Skola - Gillberga skola.
ATOM OCH KÄRNFYSIK.
Atom och kärnfysik.
KAP 4 - GEOMETRI.
Materia och densitet.
Flerpartikelsystem Kapitel 10 (avsnitt )
Frekvenstabell Frekvenstabell Skriv ett program som slumpar ett tärningskast n gånger. Programmet skall därefter skriva ut en frekvenstabell över observationerna.
MÄTA MED LINJAL.
Atom och kärnfysik.
ORDET AREA BETYDER STORLEKEN AV ETT OMRÅDE
ATOMEN.
Grupp 4 presenterar projekt i TNE067 Systemutveckling Analog modulering.
Projekt 5.3 Gilpins och Ayalas θ-logistiska modell A Course in Mathematical Modeling - Mooney & Swift.
CERNs datorcenter Från partiklar till bitar Från partiklar till bitar- 1.
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Matlab på klustret Lotka. Nya dataprogram som behövs Putty, terminalfönster därifrån startar man sina program. Vi börjar med ett enkelt exempel.
Föreläsning 2 programmeringsteknik och Matlab 2D1312/ 2D1305
1 Ingenjörsmetodik IT & ME 2007 Föreläsare Dr. Gunnar Malm.
Att dras in mot föremålets mitt
Atom betyder odelbar vilket faktiskt är helt fel
Sönderfall.
Densitet Densitet är ett mått på ett ämnes täthet.
Kärnfysik Naturens minsta byggstenar
Lektion 3 - solaktiviteten II
Atomen och periodiska systemet
CERNs datorcenter Från partiklar till bitar
Mattespanarna 4B Catha Glaas och Lisa Ek Herrängens skola
Mattespanarna 4B Catha Glaas och Lisa Ek Herrängens skola
Presentationens avskrift:

Helsingfors Universitet Institutionen för fysik T. Ahlgren Växelverkningar och materia Upptäckt av en kärna inne i atomen Experiment: spridning av alfa partiklar av ett tunt guld skickt Upptäckt av en kärna inne i atomen Experiment: spridning av alfa partiklar av ett tunt guld skickt Alfa källa Pb θ Spridna alfapartiklar räknas vid vinklarna 0 o, 10 o, 20 o, 30 o, …

Helsingfors Universitet Institutionen för fysik T. Ahlgren Växelverkningar och materia Experimentella resultatet för kärnans massa 179 amu, laddning +79e och guld skiktets tjocklek 10 µm

Helsingfors Universitet Institutionen för fysik T. Ahlgren Växelverkningar och materia Rutherford tillbakaspridning Gör ett Matlab program som simulerar Rutherford tillbakaspridning Svara på följande frågor med hjälp av programmet 1.Ifall vi antar att atomen kärnan har en laddning, vilken av följande laddningarna passar bäst för att simulera experimentet: +20e, +79e eller +160e? 2.Ifall vi antar att atomen har en kärna, vilken av följande massorna för kärnan passar bäst för att simulera experimentet: 4 amu, 100 amu eller 197 amu? 3.För kärnans massa 179 amu och laddning +79e simulera hur distributionen för spridningsvinklarna skulle se ut ifall guld skiktets tjocklek är 0.1 µm, 1 µm och 10 µm Rutherford tillbakaspridning Gör ett Matlab program som simulerar Rutherford tillbakaspridning Svara på följande frågor med hjälp av programmet 1.Ifall vi antar att atomen kärnan har en laddning, vilken av följande laddningarna passar bäst för att simulera experimentet: +20e, +79e eller +160e? 2.Ifall vi antar att atomen har en kärna, vilken av följande massorna för kärnan passar bäst för att simulera experimentet: 4 amu, 100 amu eller 197 amu? 3.För kärnans massa 179 amu och laddning +79e simulera hur distributionen för spridningsvinklarna skulle se ut ifall guld skiktets tjocklek är 0.1 µm, 1 µm och 10 µm

Helsingfors Universitet Institutionen för fysik T. Ahlgren Växelverkningar och materia m~4u, +2e Au: Z=79 b b x y

Helsingfors Universitet Institutionen för fysik T. Ahlgren Växelverkningar och materia Simuleringscell Au radie = 135 pm = 1.35 A 1 um Au film ~ 10 4 A/1.35 A = 7400 lager  1 kärna på 1.35*1.35 A 2  7400 antal kärnor på 1.35*1.35 A 2  Arean för en kärna ~ 1.35*1.35 A^2/7400  Sidan på kvadrat med en kärna ~ sqrt( 1.35*1.35/7400 ) = A a=1.35 A a A'= A A‘/2

Helsingfors Universitet Institutionen för fysik T. Ahlgren Växelverkningar och materia Parametrar Alfa energin = 1 MeV Avstånd från Au kärnan = 1000 fm % Konstanter Ke = e9; % Coulomb's constant: 1/(4*pi*Eps0) ( N*m^2/C^2 ) e = e-19; % Elementary charge ( C ) amu = 1.66e-27; % (kg/amu) % Tidssteg dt = 1e-23; % (s)

Helsingfors Universitet Institutionen för fysik T. Ahlgren Växelverkningar och materia Spridningsvinkeln % cos(Theta) = Z/r % R ~ sqrt( XD^2 + Z^2 ) DX = X - b; R = sqrt( DX^2 + Z^2 ); Theta = acos( Z/R )*180/pi; b DX Z θ

Helsingfors Universitet Institutionen för fysik T. Ahlgren Växelverkningar och materia Distribution för spridningsvinkeln DT = 10; TT = 0:DT:180; %  Vinklarna: 0, 10, 20,..., 180 Thetas = zeros(Njoner, 1); for I=1:Njoner … Thetas(I) = acos( Z/R )*180/pi end % Gör distribution YT = hist(Thetas,TT); % Rita den semilogy(TT,YT,'rs') axis([-DT 180+DT 5e-1 2*max(YT)]) xlabel('\theta') ylabel('Num/\theta') title(['Totalt ' num2str(Njoner) ' joner' ]) Totalt joner

Helsingfors Universitet Institutionen för fysik T. Ahlgren Växelverkningar och materia Spara och läsa data MAT = [1 2 ; 3 4 ; 5 6] MAT = % Spara save(’filnamn.txt',’MAT’,'-ascii') % Läsa M = load(’filnamn.txt'); M =